Svensk akademisk filosofi - exemplet David Brax
Moderator: Moderatorgruppen
Idioten..
När du köper mat och ska betala i kassan - accepterar du då en kassörska som räknar fel, bara för att dennes intention verkar god gentemot dig? Menar du också att andra borde göra det? Anta dessutom att denne räknar fel till att ge en räkning på det dubbla..
Eller varför inte omvänt; Om du själv drev den här lilla butiken på hörnet, och du själv inte kunde räkna, så du tog bara betalt hälften av vad du egentligen 'borde' få - borde du inte ens någonstans kunna uppskatta att någon faktiskt stannar till och försöker utbilda dig till bättre vetande?
Avantgardet har distinkta poänger i sitt sagda. Mitt råd? Läs det igen - Antagligen har du ännu inte förstått vad han säger.
När du köper mat och ska betala i kassan - accepterar du då en kassörska som räknar fel, bara för att dennes intention verkar god gentemot dig? Menar du också att andra borde göra det? Anta dessutom att denne räknar fel till att ge en räkning på det dubbla..
Eller varför inte omvänt; Om du själv drev den här lilla butiken på hörnet, och du själv inte kunde räkna, så du tog bara betalt hälften av vad du egentligen 'borde' få - borde du inte ens någonstans kunna uppskatta att någon faktiskt stannar till och försöker utbilda dig till bättre vetande?
Avantgardet har distinkta poänger i sitt sagda. Mitt råd? Läs det igen - Antagligen har du ännu inte förstått vad han säger.
Minded, du har så rätt, men du bör förlåta dem ty de fattar inte riktigt vad de gör, åtminstone gör de inte det än så länge och som det verkar tycks ändå Avantgardet vara ihärdig och som det står i I Ching; "ihärdighet är gynnsamt."
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
Själva förlåtandet är inherent i själva min rättning; Det är ödmjukt av mig att rätta det som är felaktigt - eftersom att jag därmed sätter min egen ansats inför fakticitetens prov. Jag prövar alltså därmed min egen utsagas existensberättigande. Detta är därför att söka min egen död (eller åtmistone döden av det jag uppfattar som varandes jag). Detta är revolutionen som leder till liv.
En del av problemet är just själva uppfattningen att en korrektion, en förbättring, av något relativt sämre, skulle vara något by default negativt. Det kunde definitivt vara det, förutsatt att den rättandes intention var att distinkt skada den andre. Men filosofi - eller för den delen alla 'kunskaper' - i essens, kan inte vara av det perspektivet. Varför? Eftersom att då är personen i fråga inte längre främst fokuserandes på själva kunskapen, utan på vilken effekt som blir. Dvs man bryr sig mer om ansikte än om fakticitet. Dvs man bygger sig en papperstiger, som syns imponerande, men som i fakticitet är helt ofarlig - Vilket alla blir varse som inte låter sig skrämmas av hur något verkar. Vilket alla blir varse som inte blint litar till vad som sägs bara för att det sägs. Vilket alla blir varse som inte tror på auktoriteter bara för att de är auktoriteter. Dvs, alla som inte per automatik respekterar.
En del av problemet är, som sagt, just själva uppfattningen att en korrektion, en förbättring, av något relativt sämre, skulle vara något by default negativt.
Dessutom skulle jag inte säga att det är Avantgardet som främst är ihärdig, utan snarare belackarna av.. Deras problem är just att de inte förstår vad han säger. Vilket de självklart aldrig skulle medge. Och vilket heller inte behövs sägas. Notera dock, att Avants intention (eftersom manifest) inte alls verkar vara att smutskasta någon. Det är inte att göra sig lustig över någon. Nej, det här handlar om att rätt ska vara rätt - han gör folk en stor tjänst, då han i realiteten erbjuder dessa ett mycket kraftfullare verktyg än det de idag så krampaktigt håller fast vid. Det som är svårt är själva födslovärken, upplevelsen av smärtan av att gå utanför sina 'comfort zones', ansträngningen i att faktiskt anstränga sig, så förvisso också helt naturligt.
En del av problemet är just själva uppfattningen att en korrektion, en förbättring, av något relativt sämre, skulle vara något by default negativt. Det kunde definitivt vara det, förutsatt att den rättandes intention var att distinkt skada den andre. Men filosofi - eller för den delen alla 'kunskaper' - i essens, kan inte vara av det perspektivet. Varför? Eftersom att då är personen i fråga inte längre främst fokuserandes på själva kunskapen, utan på vilken effekt som blir. Dvs man bryr sig mer om ansikte än om fakticitet. Dvs man bygger sig en papperstiger, som syns imponerande, men som i fakticitet är helt ofarlig - Vilket alla blir varse som inte låter sig skrämmas av hur något verkar. Vilket alla blir varse som inte blint litar till vad som sägs bara för att det sägs. Vilket alla blir varse som inte tror på auktoriteter bara för att de är auktoriteter. Dvs, alla som inte per automatik respekterar.
En del av problemet är, som sagt, just själva uppfattningen att en korrektion, en förbättring, av något relativt sämre, skulle vara något by default negativt.
Dessutom skulle jag inte säga att det är Avantgardet som främst är ihärdig, utan snarare belackarna av.. Deras problem är just att de inte förstår vad han säger. Vilket de självklart aldrig skulle medge. Och vilket heller inte behövs sägas. Notera dock, att Avants intention (eftersom manifest) inte alls verkar vara att smutskasta någon. Det är inte att göra sig lustig över någon. Nej, det här handlar om att rätt ska vara rätt - han gör folk en stor tjänst, då han i realiteten erbjuder dessa ett mycket kraftfullare verktyg än det de idag så krampaktigt håller fast vid. Det som är svårt är själva födslovärken, upplevelsen av smärtan av att gå utanför sina 'comfort zones', ansträngningen i att faktiskt anstränga sig, så förvisso också helt naturligt.
idioten skrev:En filosof bidrar med något som eventuellt möjliggör ökad förståelse om världen och forumets medlemmar går i taket. Säger väl mer om forumet än David Brax.
Varför är du snar att benämna David Brax som en mindre gudom?
En filosof bidrar med något som eventuellt möjliggör ökad förståelse om världen och forumets medlemmar går i taket. Säger väl mer om forumet än Avantgardet.
(Eller vem som.)
De främsta hämmarna av utvecklingen är just auktoriteterna. Det är ju så bekvämt och underbart härligt att sitta upphöjd på en piedestal och fäkta för något som de många gånger vet med sig vara fel, men deras fåfänga tillåter dem inte att ge efter för bättre vetande. Det gäller särskilt när det bättre vetandet kommer från icke auktoritet. Och fallet där uppifrån är ju så högt. Därtill vill menigheten gärna tro att det är auktoriteten som vet bäst. Det är inte för inte som vissa kan skiljas från sin befattning enbart genom döden. Är inte det synnerligen betecknande för en handikappad civilisation?
Var och en har vi ett visst kunnande som skulle kunna komma den totala kunskapen till tjänst om det bara tilläts. Det är ju faktiskt så att kunskapen är störst när ingen döljer något. Till förhärskande del används kunskapen i personligt vinningssyfte, vilket framkommer med all tydlighet i bland annat diverse priser av typen Nobel.
De aktuella globala problemen, svält, miljöförstöring med mera skulle vara avhjälpta i en handvändning om dessa förmenta problem bearbetades med inriktningen att verkligen avskaffa problemen, vilket man förvisso inte gör utan, nästintill, all verksamhet i den riktningen sker mot betalning och då blir den självklara konsekvensen den att arbetets kvalitet blir undermåligt i och med att det primära blir att göra de obligatoriska figurerna för att komma åt den begärliga penningen sen skiter man vad kvaliteten blir på det man gör. Det är därför svälten och miljöförstöringen kommer att bestå.
Den civilisationen som vi lever i lär ut redan åt de allra minsta att de ska kräva sin rätt för att kunna hävda sig i den allestädes rådande konkurrensen. Betänker man att om alla ska bara kräva så vem är det i så fall som ska ge? Svaret ger sig själv i och med den rådande lagstiftningen: Den som redan har allt kommer att få ytterligare och de som ingenting har kommer heller ingenting att få.
Konkurrensen betraktas som garant för god kvalitet. Fast det enda som konkurrensen borgar för är otrygghet för samtliga.
Var och en har vi ett visst kunnande som skulle kunna komma den totala kunskapen till tjänst om det bara tilläts. Det är ju faktiskt så att kunskapen är störst när ingen döljer något. Till förhärskande del används kunskapen i personligt vinningssyfte, vilket framkommer med all tydlighet i bland annat diverse priser av typen Nobel.
De aktuella globala problemen, svält, miljöförstöring med mera skulle vara avhjälpta i en handvändning om dessa förmenta problem bearbetades med inriktningen att verkligen avskaffa problemen, vilket man förvisso inte gör utan, nästintill, all verksamhet i den riktningen sker mot betalning och då blir den självklara konsekvensen den att arbetets kvalitet blir undermåligt i och med att det primära blir att göra de obligatoriska figurerna för att komma åt den begärliga penningen sen skiter man vad kvaliteten blir på det man gör. Det är därför svälten och miljöförstöringen kommer att bestå.
Den civilisationen som vi lever i lär ut redan åt de allra minsta att de ska kräva sin rätt för att kunna hävda sig i den allestädes rådande konkurrensen. Betänker man att om alla ska bara kräva så vem är det i så fall som ska ge? Svaret ger sig själv i och med den rådande lagstiftningen: Den som redan har allt kommer att få ytterligare och de som ingenting har kommer heller ingenting att få.
Konkurrensen betraktas som garant för god kvalitet. Fast det enda som konkurrensen borgar för är otrygghet för samtliga.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Ja, det handlar ju inte om produktion kontra icke-produktion, utan om vad som produceras. All information bidrar inte till "förståelse", mycket information är bara mystifierande. Och i vår tid är det inte bristen på information som är problemet heller, utan att kunna sålla bland överflödet.
Men nog måste man väl anse att det är ganska märkligt att man efter så här pass lång diskussion ändå inte fått se ett endaste försök till rättfärdigande utav den. Auk säger att han inte har några svårigheter att rättfärdiga verksamheter, men den analytiska filosofin verkar han ha svårt att rättfärdiga. Eller vill han bara hålla det hemligt? Att ha lätt för att rättfärdiga företeelser kan för övrigt bara betyda en utav två saker: antingen att man är allvetande samtidigt som den värld man lever i är "den bästa av alla världar", eller så att man är förbannat okritisk (blundar för en massa aspekter osv.). Vilken av dessa är du, Auk?
Kul att se att en del förstått mig såväl ändå. Naturligtvis blir man lätt lite obskyr och esoterisk när man talar heideggerska eller hegelianska, men det är ingen naturlag att detta skall framstå som obegripligt utan det beror på specifika historiska betingelser. Att vi i Sverige har en förhärskande typ av filosofi på våra universitet som på inget sätt öppnar upp för dialog med de andra traditionerna gör ju att sådana vokabulär som just det hegelianska eller heideggerska blir mer svårtillgängliga än vad de förtjänar att vara. Och visst framstår vissa filosofiska problem som krångligare än andra, men det, igen, beror på varifrån man närmar sig dem (och, av precis samma skäl, hur långt man redan fjärmat sig från dem). Det är inga naturlagar det handlar om, utan det handlar om utformningen av kulturen, och jag tycker det är förbannat ansvarslöst att bara köra på traditioner för att de är traditioner. Konservativt och reaktionärt, och när det handlar om filosofi: skandal! Det är vår plikt att ständigt på nytt ifrågasätta institutionerna. Det är så vi går framåt. Genom att pröva våra sanningar i verkligheten, och inte genom att snickra myter på skrubben. Men har vi sett, i den här tråden, någon enda tillstymmelse från den analytiska filosofins sida att delta? Nej. Den flyr undan, duckar frågorna, och avfärdar kritiken apriori genom att slänga etiketter på den. Som att den genom att göra den till en "ståndpunkt" gjorde den harmlös. Då har man en praktik som är formmässigt identisk med den politik man ser i en demokrati. Men skulle det vara filosofi?
Men nog måste man väl anse att det är ganska märkligt att man efter så här pass lång diskussion ändå inte fått se ett endaste försök till rättfärdigande utav den. Auk säger att han inte har några svårigheter att rättfärdiga verksamheter, men den analytiska filosofin verkar han ha svårt att rättfärdiga. Eller vill han bara hålla det hemligt? Att ha lätt för att rättfärdiga företeelser kan för övrigt bara betyda en utav två saker: antingen att man är allvetande samtidigt som den värld man lever i är "den bästa av alla världar", eller så att man är förbannat okritisk (blundar för en massa aspekter osv.). Vilken av dessa är du, Auk?
Kul att se att en del förstått mig såväl ändå. Naturligtvis blir man lätt lite obskyr och esoterisk när man talar heideggerska eller hegelianska, men det är ingen naturlag att detta skall framstå som obegripligt utan det beror på specifika historiska betingelser. Att vi i Sverige har en förhärskande typ av filosofi på våra universitet som på inget sätt öppnar upp för dialog med de andra traditionerna gör ju att sådana vokabulär som just det hegelianska eller heideggerska blir mer svårtillgängliga än vad de förtjänar att vara. Och visst framstår vissa filosofiska problem som krångligare än andra, men det, igen, beror på varifrån man närmar sig dem (och, av precis samma skäl, hur långt man redan fjärmat sig från dem). Det är inga naturlagar det handlar om, utan det handlar om utformningen av kulturen, och jag tycker det är förbannat ansvarslöst att bara köra på traditioner för att de är traditioner. Konservativt och reaktionärt, och när det handlar om filosofi: skandal! Det är vår plikt att ständigt på nytt ifrågasätta institutionerna. Det är så vi går framåt. Genom att pröva våra sanningar i verkligheten, och inte genom att snickra myter på skrubben. Men har vi sett, i den här tråden, någon enda tillstymmelse från den analytiska filosofins sida att delta? Nej. Den flyr undan, duckar frågorna, och avfärdar kritiken apriori genom att slänga etiketter på den. Som att den genom att göra den till en "ståndpunkt" gjorde den harmlös. Då har man en praktik som är formmässigt identisk med den politik man ser i en demokrati. Men skulle det vara filosofi?
Slavoj Zizek skrev:Recall a boring academic textbook that, apropos of a philosophical problem or discipline, enumerates the series of predominant opinions or claims: "The philosopher A claimed that soul is immortal, while the philosopher B claimed that there is no soul, and the philosopher C that soul is only the form of the body..." There is something blatantly ridiculous and inadequate in presenting such a panoply of "opinions of philosophers"--why? We, the readers, somehow "feel" that this is not philosophy, that a "true" philosophy must systematically account for this very multitude of "opinions" (positions), not just enumerate them. In short, what we expect is to get a report on how one "opinion" arises out of the inconsistencies or insufficiencies of another "opinion" so that the chain of there "opinions" forms an organic Whole--or,as Hegel would have put it, the history of philosophy is itself part of philosophy, not just a comparative report on wheter and how different "opinions" are right or wrong.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Goddag igen 
Du tar verkligen och sopar de anmärkningar jag gör under mattan.
Jag påstår att det inte är så att man inom den förhärskande filosofiska institutionen i Sverige sluter sig mot den tradition du vill se få företräde. Istället säger jag att skolans väsen som sådant det utformas av den politiska styrningen i kombination med att den som studerar idag gör så för att bli yrkesverksam skapar de förhållanden vi ser.
Det här fundamentalontologiska kritiken är liksom inte gångbart som yrke idag (något vi knappast kan skylla på analytisk filosofi utan rådande ekonomiska förhållanden) och därav så ser vi inte så många sådana kurser i den yrkesutbildande filosofin.
Sen kan man ju inte rättfärdiga något under en definition man inte instämmer i det vore ju att gå med på det man ifrågasatt.
Hoppas någon ser igenom dessa krumelurer också, vilka visar på en sedvanlig retorik efter att argumenten levererats och nått svar.
Du tar verkligen och sopar de anmärkningar jag gör under mattan.
Jag påstår att det inte är så att man inom den förhärskande filosofiska institutionen i Sverige sluter sig mot den tradition du vill se få företräde. Istället säger jag att skolans väsen som sådant det utformas av den politiska styrningen i kombination med att den som studerar idag gör så för att bli yrkesverksam skapar de förhållanden vi ser.
Det här fundamentalontologiska kritiken är liksom inte gångbart som yrke idag (något vi knappast kan skylla på analytisk filosofi utan rådande ekonomiska förhållanden) och därav så ser vi inte så många sådana kurser i den yrkesutbildande filosofin.
Sen kan man ju inte rättfärdiga något under en definition man inte instämmer i det vore ju att gå med på det man ifrågasatt.
Hoppas någon ser igenom dessa krumelurer också, vilka visar på en sedvanlig retorik efter att argumenten levererats och nått svar.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Avant, olyckligt ordval av mig - i essens är det inte du som är svår att förstå. However, det perspektiv och den värsldbild du försöker beskriva är ganska motstående den populära - som i viss mån kan benämnas 'learned helplessness'. Ironiskt nog, gör man själv motstånd mot att frigöras.
Learned helplessness. Typexemplet den lilla elefanten som genom erfarenhet får lära sig att den inte kan bryta sin fjättran (repet som är bundet kring dess ben). Detta präglas in under hela uppväxten, så den vuxne elefanten bryr sig inte ens om att försöka - eftersom den ju redan vet att den inte klarar det. Dvs i motsats till verkligheten, den vuxne elefanten är tillräckligt stark för att bryta sin boja - men försöker aldrig, eftersom vana, visst indoktrinering. Vi människor är likadana. Också på tal om självspäkning, eller att måsta äta rätt, att måsta göra allting 'rätt' - i motsats till att tillåta sig vara sig själv. Skam, skuld och company...
Learned helplessness. Typexemplet den lilla elefanten som genom erfarenhet får lära sig att den inte kan bryta sin fjättran (repet som är bundet kring dess ben). Detta präglas in under hela uppväxten, så den vuxne elefanten bryr sig inte ens om att försöka - eftersom den ju redan vet att den inte klarar det. Dvs i motsats till verkligheten, den vuxne elefanten är tillräckligt stark för att bryta sin boja - men försöker aldrig, eftersom vana, visst indoktrinering. Vi människor är likadana. Också på tal om självspäkning, eller att måsta äta rätt, att måsta göra allting 'rätt' - i motsats till att tillåta sig vara sig själv. Skam, skuld och company...
Söker man på "kritiken av närvarons metafysik" vilken av Avantgardet efterfrågas som ett mått på huruvida man fått en "bra" utbildning eller inte när man doktorerat så finner man först denna tråd.
Som nummer två finner man ett tentamensdokument från Lund. 1900- talets filosofi är kursen.
Nr tre ger oss en artikel i DN rörande de draveldiskussioner som stått att finna mellan "förespråkare för kontinental och analytisk tradition" (personligen ser jag bara den ekonomiska motivation som vi alla lider under i detta kapitalistiska värdesamhälle).
Så vad är det egentligen som saknas den analytiska filosofin? Det samma saknas filosofin i stort. Det är inte så att det finns en uppsjö av material "på den kontinentala sidan" som behandlar det här ämnet. Genom denna sidas relevans så klättrar ditt eget benämnande Avantgardet av en titulering av problematiken upp till nr på googles söklista. Säger det ingenting? Varför säger det något ensidigt dessa differentierade dräkter filosofin antar i analytiskt och kontinentalt?
Varför antar du att detta sökande kan vara ett kollektivt sådant? Vad för skäl annat än din önskan har du att anta det?
Som nummer två finner man ett tentamensdokument från Lund. 1900- talets filosofi är kursen.
Nr tre ger oss en artikel i DN rörande de draveldiskussioner som stått att finna mellan "förespråkare för kontinental och analytisk tradition" (personligen ser jag bara den ekonomiska motivation som vi alla lider under i detta kapitalistiska värdesamhälle).
Så vad är det egentligen som saknas den analytiska filosofin? Det samma saknas filosofin i stort. Det är inte så att det finns en uppsjö av material "på den kontinentala sidan" som behandlar det här ämnet. Genom denna sidas relevans så klättrar ditt eget benämnande Avantgardet av en titulering av problematiken upp till nr på googles söklista. Säger det ingenting? Varför säger det något ensidigt dessa differentierade dräkter filosofin antar i analytiskt och kontinentalt?
Varför antar du att detta sökande kan vara ett kollektivt sådant? Vad för skäl annat än din önskan har du att anta det?
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
J R Auk skrev:Söker man på "kritiken av närvarons metafysik" vilken av Avantgardet efterfrågas som ett mått på huruvida man fått en "bra" utbildning eller inte när man doktorerat så finner man först denna tråd.
Som nummer två finner man ett tentamensdokument från Lund. 1900- talets filosofi är kursen.
Case closed. Varför envisas du då med att hävda motsatsen?
Prova sök på engelska och börja sätt dig in i problematiken. Alltså "metaphysics of presence".
Och fortfarande inget rättfärdigande. Inte bara enligt de kriterier jag ställt på filosofi (att den måste kunna ifrågasätta sina egna grundvalar, för annars degenererar den till dogmatik istället), utan inte heller på några egna grundalar. Börja bemöt du, istället för att kräva av mig att återupprepa en massa grejer som jag redan bemött femtioelva gånger i tråden redan.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
-
Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5804
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Avantgardet skrev:J R Auk skrev:Söker man på "kritiken av närvarons metafysik" vilken av Avantgardet efterfrågas som ett mått på huruvida man fått en "bra" utbildning eller inte när man doktorerat så finner man först denna tråd.
Som nummer två finner man ett tentamensdokument från Lund. 1900- talets filosofi är kursen.
Case closed. Varför envisas du då med att hävda motsatsen?
Prova sök på engelska och börja sätt dig in i problematiken. Alltså "metaphysics of presence".
Och fortfarande inget rättfärdigande. Inte bara enligt de kriterier jag ställt på filosofi (att den måste kunna ifrågasätta sina egna grundvalar, för annars degenererar den till dogmatik istället), utan inte heller på några egna grundalar. Börja bemöt du, istället för att kräva av mig att återupprepa en massa grejer som jag redan bemött femtioelva gånger i tråden redan.
Härligt att få skrida till verket och rädda dig från villfarelsen, och se att du fortfarande läser som en jävla kratta!
Det som sökningen på svenska uppvisar är att ingen tradition uppmärksammar problemet (eller finns det inte någon kontinental filosofi överhuvud taget i Sverige, ens bland amatörer?). Inte som du vill hävda att den "analytiska" filosofin flyr problemet.
Jag är medveten om vad det är för problematik, och menar att att resa den problematiken för med sig sin egen problematik, så du behöver inte söka mästra mig
Jag efterfrågade inget från dig, jag avkrävde dig intet femtioelfte gången. Så börja bemöt du istället. Jag kan inte bemöta ett krav på ett rättfärdigande jag tycker är malplacerat. Du är i behov av en belackare, en antagonist. Precis som i politiken måste det finnas en him hole, som motiverar striden mot, förutan vilken det vore en mycket tyngre strid för som var tvunget att ta sig an.
Det finns mig veterligen ingen fast mark för filosofin att stå på, den opererar på ett gungfly. Så om detta att kritisera sig självt enbart är det vi kan motivera som filosofi så är denna kritik, en spiral nedåt, det enda vi får se befarar jag, vilket inte är att säga att kritiken inte är rättfärdigad utan blott att den måste löpa lopp med de positiva omskrivningar av vedertagna sanningar som vårt praktiska liv, här och nu, kräver. Så jävla platt det här härskriet; bort med närvaron!
Och vore det inte så att du flydda till snarare än sprang mot, ett liv med filosofi som syssla så skulle du inte läsa mitt tal om att rättfärdiga den ena eller andra verksamheten som du gör.
Filosofin föregår vetenskapen säger du, låt då inte bara filosofi vara det tilltänkt negativa. Filosofi är, och måste vara, att upprätta något, kritik är en sort av upprättande, det är inte ett intet. Det flyr inte det krav det ställer på annat. Det finns ingen magisk rättfärdighet vi kan ty oss till, vi får på eget bevåg upprätta oss i våra aktiviteter, och med det aktiviteterna i sig.
Närvaro och frånvaro löser upp sig i varandra och är knappast det mest relevanta. Vissa frågor kvarstår oavsett. Din dyrkan av dina hjärtefrågor och ditt nedlåtande av allt som inte är detta som tradition inom filosofi är inte särskilt lätt att sympatisera med. Jävla sekterism är vad det börjar likna.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
J R Auk skrev:Det som sökningen på svenska uppvisar är att ingen tradition uppmärksammar problemet (eller finns det inte någon kontinental filosofi överhuvud taget i Sverige, ens bland amatörer?). Inte som du vill hävda att den "analytiska" filosofin flyr problemet.
Hjälp mig här, hur kommer du fram till det? När jag sökte på precis detsamma som du så fick jag emellertid filosofiforum som först fjärde träff. Hur kan det faktum att Johans filosofiforum ligger i topp när man söker på google innebära att den problematik som påtalas inte uppmärksammas av någon tradition? Det enda jag ser är en märklig djävla arrogans från din sida (och hela den analytiska filosofin). Bara för att ni inte läser nåt så finns det enligt er inte. I själva verket är det ju så att analytisk filosofi är en marginell företeelse sett globalt. Men ni erkänner inte resten av världen överhuvudtaget, bara fortsätter blunda.
Sök på "continental philosophy", sök på "phenomenology", sök på "post-structuralism" och alla andra besläktade termer, skumma resultaten lite snabbt och säg mig sen att problematiken inte uppmärksammas av någon tradition! Om jag läser dig som en kratta - vilket jag säkerligen gör då du har en tendens att uttrycka dig så kryptiskt du bara kan och tydligen med vilje dessutom - så är du tydligen illiterat när det gäller att uttyda betydelsen av google-sökningar. Här har du t.ex. en länk till en filipinsk filosofisk tidskrift: http://kritike.org/ Vad är det för nåt man skriver om där?
Och att ingen tradition överhuvudtaget uppmärksammar problemet är tamejfan det dummaste jag hört. Vad är hela Husserls projekt om inte ett försök att grunda en filosofi utan metafysiken? Men Husserl finns väl inte. Och vad gör Heidegger? Vad gör varenda djävla tänkare utanför den mycket smala "analytiska" filosofin? Vad gjorde själv den logiska positivismen en gång i tiden? Och vad får Wittgenstein att slänga filosofin, eller teorin, överbord i sin sena "filosofi"? Och du hävdar att "ingen tradition" uppmärksammar problemet. Är det här ignorans eller bara arrogans, eller lite (eller mycket) av båda?
Nu hävdar du att kravet på rättfärdigande är malplacerat, då kommer det naturligtvis an på dig att grunda detta anspråk i något (vilket du inte gjort tidigare och knappast kommer göra nu heller). Du har på inget sätt bestridit mina formuleringar på vad filosofi är och bör vara, samt hur man kan avgöra om en filosofi slagit över i dogmatik. Och så länge du inte har några invändningar emot premisserna så ser jag inte hur du kan förneka slutsatsen. Istället får vi detta retoriska "malplacerat" av dig. Fint Auk, mycket fint, men hur vore det om du ägnade dig åt lite intellektuell hederlighet istället?
Sen beskyller du mig för att "skapa" ett problem, söka en "antagonist" osv. Har jag verkligen gjort det? Kanske i viss mån, men striden har ju helt uteblivit, ingen på den analytiska sidan erkänner ens att det finns något problem. Istället fortsätter ni bara göra anspråk utan att rättfärdiga dem (men även ni erkänner att det är den som gör anspråk som ska rättfärdiga dem, vilket innebär att detta systematiska undantaget är hemskt märkligt). På vilken grund hävdar du att den här antagonismen inte finns, eller är onödig? Det verkar hemskt konstigt och förutsätter nåt slags idé om att konsensus skulle vara detsamma som Sanning, vilket du inte på något sätt redogör för. Idel anspråk, och idel uteblivna motiveringar.
J R Auk skrev:Det finns mig veterligen ingen fast mark för filosofin att stå på, den opererar på ett gungfly.
Och just häri ligger skillnaden. Att filosofin saknar fast mark att stå på ger den inte rätt att göra vilka antaganden som helst. Bara för att den saknar en grund att stå på ger den inte rätt att låtsas som att den skulle ha en fast grund att stå på.
J R Auk skrev:Så om detta att kritisera sig självt enbart är det vi kan motivera som filosofi så är denna kritik, en spiral nedåt, det enda vi får se befarar jag, vilket inte är att säga att kritiken inte är rättfärdigad utan blott att den måste löpa lopp med de positiva omskrivningar av vedertagna sanningar som vårt praktiska liv, här och nu, kräver. Så jävla platt det här härskriet; bort med närvaron!
Nej, jag säger inte att vi endast får kritisera oss själva, jag säger att vi ständigt måste ha för våra ögon att grunden inte är självklar. Att förhålla oss till den ständigt, inte bara anta vad fan som helst och sen operera i utkanten utav nåt bygge man därmed upprättat. Allt måste relateras tillbaka, hela tiden, till filosofins mest elementära villkor. Förnuftet ska inte överges, det ska skärpas!
Vad i övrigt du skriver i det där stycket kan du gärna få översätta till svenska, för jag begriper inte alls vad du försöker säga. Ser bara en räcka meningslöst ordbajsande, tyvärr. Så förtydliga gärna.
J R Auk skrev:Och vore det inte så att du flydda till snarare än sprang mot, ett liv med filosofi som syssla så skulle du inte läsa mitt tal om att rättfärdiga den ena eller andra verksamheten som du gör.
Samma här. Om du kunde försöka tala lite mindre retoriskt och kryptiskt, och säga rakt ut vad du menar istället för att dölja det du vill ha sagt bakom den hand du pekar med, så hade allt blivit mycket lättare för mig som läsare.
J R Auk skrev:Filosofin föregår vetenskapen säger du, låt då inte bara filosofi vara det tilltänkt negativa. Filosofi är, och måste vara, att upprätta något, kritik är en sort av upprättande, det är inte ett intet. Det flyr inte det krav det ställer på annat. Det finns ingen magisk rättfärdighet vi kan ty oss till, vi får på eget bevåg upprätta oss i våra aktiviteter, och med det aktiviteterna i sig.
Här har du uppenbarligen missat vad jag redan tidigare sagt. Har aldrig sagt att kritiken är rättfärdigad per automatik, utan också den måste rättfärdigas. Det görs till exempel mycket förtjänstfullt genom ditt eget antagande här - kritik är praxis, eller (ännu bättre) produktion, precis som allt annat. Om vi utgår från att det vi kallar förnuft (kritiskt eller teoretiskt) är en fråga om intellektuell/begreppslig produktion, så är det en fråga om ideologi. Och att det är en fråga om ideologi (vilket blir följden av ditt eget antagande - försåvitt du inte menar all begreppslig produktion är helt likvärdig och avsäger dig något slags sanningskriterium eller rationalitet) rättfärdigar kritiken av densamma. Men det är väl roligare att fäktas med halmgubbar?
J R Auk skrev:Närvaro och frånvaro löser upp sig i varandra och är knappast det mest relevanta. Vissa frågor kvarstår oavsett. Din dyrkan av dina hjärtefrågor och ditt nedlåtande av allt som inte är detta som tradition inom filosofi är inte särskilt lätt att sympatisera med. Jävla sekterism är vad det börjar likna.
Ja, den analytiska filosofin är en sekt som helt negligerar all filosofi som produceras på annat håll än i dess egna hermetiskt slutna kammare. Det är just den sekterismen som jag söker bryta genom att ta upp det hela för diskussion. Och hur bemöter du det? Med idel trams och falska beskyllningar. Du erkänner inte ens att det finns ett problem här. Den analytiska filosofin förutsätter identitetssatsen, det är dess metodologiska grundval, men vi vet ju att den vilar på ett falskt antagande (A kan endast vara A försåvitt A sätter sig själv som annan än sig själv - det vill säga sätter sig själv på andra sidan likhetstecknet). Så redan där är vi tvungna att överge den traditionella "logiska analysen". Vi behöver helt enkelt ett språk som kan hantera sådana problem (det vill säga dialektiken och dekonstruktionen till exempel).
Vad du menar med att närvaro och frånvaro löser upp sig i varandra i det här sammanhanget begriper jag inte. Du har naturligtvis rätt, men vidhåller du det så säger du ju själv att den analytiska filosofin är humbug. Och vad har humbug för existensberättigande? Det går inte både äta kakan och ha den kvar. Finns det en reell brist där eller inte?
Avsaknaden av riktig respons är ett utav skälen att jag helt enkelt inte orkar med det här stället mer. Bara en massa retoriskt djävla svammel från en del, och jag har som ingen lust med sånt.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster