Intelligens en funktion av klass?

[förstår mig själv]

Nej gäller absolut inte generellt. Betyder bara att sannolikheten att den " smarta" människan kommer från ett rikt hem är minimalt ökad. Troligen beror det delvis på att dessa barn har lite mer tid att utveckla sig och välja intressen. Sedan är det en minimal koppling genetiskt( dvs iq). Sedan krävs det egenskaper över det normala att göra en klassresa är jag övertygad om.

[Pilatus]

Sedan är det en minimal koppling genetiskt( dvs iq).

Det finns ett genetiskt samband. Det är väl känt. Begåvade människor får statistiskt sett barn som ligger litet under föräldrarna. Barn till föräldrar med slätstruken intelligens får statistiskt sett barn som är litet mer begåvade än de själva är. Dock kan spännvidden (i intellektuell prestationsförmåga) vara mycket stor mellan den begåvade och den mindre begåvade. Det är nästan alltid gynnsamt med en miljö som stimulerar intelligensen. Arvet anger möjligheterna att utveckla en begåvning. Det är således inte alls egalt med vare sig miljö eller gener.

[förstår mig själv]

Problemet är anser jag att man bör mäta intelligens på annat sätt och detta är svårmätt. Borde vara överlevnadsförmåga/förmåga att må bra. De som inte lyder är oregelbundet de som är mest intelligenta. Iq som det mäts idag är främst teoribildning med avstängda känslor. Känslorna ska bidra och förnimmas när djuret får en Idee om nästa rörelse. Som det nu är så permuteras eländet och iq används till detta dåliga syfte. Vi har stängt av våra krafter vi är omedvetna om oss själva. Vi är mycket bättre än djur tex att förstå och känna vad andra känner. Dessa förmågor tillåts inte utvecklas i dagens samhälle. Börjar du förstå hur illa ställt det är med människan. Människan uppfostras så att endast en liten del kan utvecklas. På några hundra år har vi lyckats att kraftigt hota vår existens. Alla är vi mer eller minsta skyldiga till detta. Vi behöver ändra oss kraftigt, visa på de värden som mänskliga relationer kan ge. Riva ned hela systemet och bygga upp ett helt nytt samhälle. Att överge sina värderingar och sin religion, egen tro osv. Det är vad som är absolut nödvändigt. Lätt va?

[reflex]

".... Dem som har ekonomin och eller föds in i en akademisk familj har större chans att studera längre och därmed större chans att utveckla sitt intellekt. Och jag vill även påstå att det statistiskt sätt är samma klientel av människor som studerar och utvecklar sitt intellekt som även utvecklar sitt språk i form av litteratur mer avancerad än Aftonhoran. Så ja, ett utvecklat språk kan tillåta en att utveckla sina tankar i mer avancerade banor, och jag, ett viss klasskikt är statistiskt sätt mer benägna att utveckla sitt språk och intellekt .

Så här skrev Silver i en annan tråd, kanske inte helt OT där kanske, men tyckte den var värd en egen tråd.

Är det så? Kan bilden kompliceras?

Det bekymrade arbetarrörelsen när det visade sig att de högutbildades(överklassens) barn visade sig ta över sin föräldrars ställning i samhället medan "arbetarklassens" barn blev arbetare. För att bryta detta mönster och utjämna klassklyftorna byggde man ut skolsystemet så att alla barn skulle få möjlighet att skaffa sig en hög utbildningsnivå. När inte det hjälpte så tog man bort betygen så att inga barn skulle behöva känna sig sämre än andra. Tyvärr insåg man inte orsaken till svårigheten att få bort klassklyftorna. Allt är nämligen ärftligt även studiebegåvning. Därför klarade sig "överklassens" barn bra trots att det inte längre fanns betyg. För arbetarklassens barn blev det bara sämre eftersom en motivation för studierna togs bort. Därför har vi den "flumskola" som vi har i dag och "klassklyftorna" består eller till och med fördjupas.

[AleichemSholem]

Iq som ju är detsamma som teoribildning eller samband.

Intelligenskvot är inte detsamma som teoribildning. Det är ett mått på din förmåga att på tid lösa de olika uppgifter som förekommer i ett intelligenstest. Resultatet på ett sådant test korrelerar väl med studieframgång och arbetsförmåga.

Studieframgång har lite att göra med intelligenskvot då utbildning och hela utbildningssystemet betonar memoring av fakta, alltså inte kreativitet eller förmågan att lösa problem, osv. Det är just på grund av detta faktum många intelligenta och kreativa personer lämnar skolan för att personerna i fråga inte passar in i det disciplinära mönstret av repetition där intelligens (se samband) och kreativitet är sekundärt. I alla fall förefaller det att vara så.

Huruvida intelligens är en funktion av klass, det vill jag låta vara osagt. Först, IQ testet (i princip alla) är jag skarpt kritisk till. För det andra, hur många genier har inte fötts i misär eller i låg arbetarklass? Kan nämna ett antal.

[Zokrates]

Visst är din kritik befogad AleichemSholem, men oavsett vilket så kräver intelligens stimulans för
att utvecklas så att inte potentialen, för det är mycket det det handlar om, hejdas.

[Antimonetarist]

För det andra, hur många genier har inte fötts i misär eller i låg arbetarklass? Kan nämna ett antal.

Vad tusan är ett geni egentligen? Vad är intelligens (märk väl, intelligens och inte intelligenskvot, fastän det väl är en befogad följdfråga)?

[scirocco]

En viktig faktor när det gäller skolarbete som att läsa och memorera är; Finns det möjlighet att studera/göra läxor i hemmet? I min generation var det vanligt att arbetarklassen trängdes i en liten lägenhet med hemmavarande mor,syskon i div. åldrar. Kl.5 kommer far hem och kvällsmat ätes. Ett herrans liv kan det sedan vara med mindre syskon som stör och kivas,tonåringar med sina hormoner eller pojkvänner/flickvänner. Modern kanske också behöver lugn och skriker mest att de skall uppföra sig. Bäst är för ett skolbarn i denna miljö att gå ut och vara med sina kompisar istället. Går vi bakåt i tiden så var det inte många alls som studerade. De med större begåvning har alltid funnits här o var i bondesamhället. I den högre klassen av grevar ,adelsmän och dagens överklass är det likaledes möjligt att finna helt obegåvade individer.Det som förr betecknades som medelklassen innehöll sannolikt lika många med låg intelligens som i befolkningen i stort. Det att vilja klättra upp i klasserna är mest en drift att få det bättre än andra.Sedan vill de gärna som grädde på moset hävda att de är bättre o smartare än de som stannar med låglönearbeten. De blir förmer. Detta beteende är ett tecken på att de bär på andra sämre egenskaper i motsats till samhörighet och hjälpas åt/vi är ett känslan. Det sätts alldeles för stor vikt vid studier enligt mitt tycke,både som måttstock på hur begåvad resp.hur lyckad man är.

[Zokrates]

Kommer ju själv från en storfamilj så det där känner jag allt igen scirocco, men intelligens handlar
uteslutande om att kunna lära sig och kunna använda sig av kunskaperna oavsett om det nu är praktiskt eller
teoretiskt, vilket tyvärr innebär att vi idag har en massa folk som är teoretiskt kompetenta men praktiskt
inkompetenta och som dessvärre på grund av att det är betygen som styr lyckas hamna på positioner i samhället
där de gör mer skada än nytta då även teoretisk kunskap alltsom oftast omvandlas till systembyggen och dito
styrmedel som massan tvingas underordna sig efter.

[scirocco]

Javisst. Fler o fler vill ha teoretiska yrken. Färre saker förväntas verkligen bli gjorda av händer. Familjebilden jag beskrev ovan var faktiskt med tanke på en särskild klasskamrat. Han var mycket begåvad på matematik,men var verkligen inte hemma. Så aåg det ut hos flera av mina klasskompisar.Till det kommer en naturlig lust att var ute med kompisarna varje kväll istället för att göra skolarbete som de flesta normala ungdomar har.

[Pilatus]

Studieframgång har lite att göra med intelligenskvot då utbildning och hela utbildningssystemet betonar memorering av fakta, alltså inte kreativitet eller förmågan att lösa problem, osv.

En intelligensfaktor, verbal förmåga bygger givetvis på ett gott ordförråd, ordförståelse och associationsförmåga. Det är därför som inlärningsförmåga, långtidsminne och abstraktionsförmåga är viktigt. Skolsystemet har onekligen mätt sådant som varit enklast att mäta och bedöma, vilket säkert gynnat många som har god förmåga att förstå och minnas text. Det har säkert funnits en ensidighet i skolans sätt att fungera som en sorteringsmaskin.

Kreativa människor som arbetar med skapande verksamhet har på så sätt missgynnats.

Men då det gäller problemlösning så är det mer mångfacetterat eftersom det nästan alltid kräver logisk-matematisk och verbal förmåga. Det är inte oväsentligt att öva mycket i skolan med matematik och språk för att lyckas i ett flertal yrken. Pluggskolan är inte stimulerande för alla, det kommer till ett tävlingsmoment, att vara bra, att lyckas, att bli uppmärksammad av läraren, att få goda betyg. Men hur ser den skola ut som tar till vara alla elevers begåvningsprofiler? Hur borde en sådan skola vara utformad?

[scirocco]

Nej jag är inte överens med att verbal förmåga är en intelligensfaktor. Det är ett resultat av omgivningen om en individ överhuvudtaget har ett talspråk. Dialekten och vokabulären från ett arbetargetto är omisskännelig men säger inget mer än att en person har lärt sitt språk där.

[Pilatus]

Nej jag är inte överens med att verbal förmåga är en intelligensfaktor. Det är ett resultat av omgivningen om en individ överhuvudtaget har ett talspråk. Dialekten och vokabulären från ett arbetargetto är omisskännelig men säger inget mer än att en person har lärt sitt språk där.

Naturligtvis är vår språkförmåga utvecklad tillsammans med andra individer och beroende av sociala sammanhang. Är inte merparten av mänskliga aktiviteter beroende av sin sociala omgivning? Det finns i vart fall inget test som kan exkludera omgivningens inverkan på vår verbala förmåga.

Språkförståelse är en av de stora faktorerna i begåvningstest. Jag tror inte det finns någon psykolog som bestrider att denna begåvningsfaktor skiljer sig stort mellan individer. Flickor sägs prestera bättre resultat i språkliga test, statistiskt sett.

[scirocco]

Man är verkligen ute på hal och svag is om man drar slutsatsen att en person med ett torftigt språk är mindre begåvad. För att dra slutsatser av en individs språkförståelse bör det samtidigt forskats på vad det är för språk individen har omgivits med. Förstår individen detta språk mindre bra eller bättre än genomsnittet. Förstår individen ett språk som den aldrig har hört. Nej.

[förstår mig själv]

Träd är ett ord. Träd är ett relativt definerat ord. Träd är de erfarenheter av träd en individ har. Ord betyder alltså inte exakt samma mellan individer. Farligt att vara där och tvinga för mycket. Förstår man detta kan man lättare förstå varandra. Ord ska ha en mening om de ska användas.