Varför pratar man om "anglosaxisk" filosofi, litteratur etc?

[Erland]

Ibland hör man talas om anglosaxisk filosofi eller litteratur (kan finnas fler områden, men det är de jag kommer på). Med det menas endast att filosofin, litteraturen etc. är engelskspråkig, dvs. upphovsmannen/kvinnan skriver på engelska, och i regel finns det en tradition av liknande filosofi, litteratur etc. som den kan sägas ingå i. Vad man vill säga med termen är att upphovsmannen/kvinnan kan vara brittisk, amerikansk, kanske australiensisk etc. och man önskar gruppera ihop dessa, och ofta handlar det om att skilja ut denna filosofi, litteratur etc. från kontinental filosofi, litteratur, etc.- i regel tysk- eller franskspråkig.

Vad jag inte förstår är varför man använder termen "anglosaxisk", när det naturliga borde vara "engelskspråkig". Ordet "anglosaxare", som avser folkgruppen, har knappast används om levande människor sedan medeltiden.

Så, varför säger/skriver man "anglosaxisk" och inte "engelskspråkig"?

[Anne]

Jag vet ingenting om det där, men en plausibel förklaring skulle kunna vara att det låter tjusigare. Ungefär som att städerskor/städare kallas renhållningsarbetare eller nå't.

[Erland]

Anglosaxisk refererar inte endast till språket utan även till den kulturella samhörigheten.

Men varför kallas den kulturella samhörigheten "angloaxisk" och inte t.ex. engelskspråkig? Hur länge har termen använts så?

[Erland]

Det bästa svaret har vi fått i en motsvarande tråd på Skalman: http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f ... 38#p752538

Termen, i denna användning, tycks härstamma från 1800-talet och vara påverkad av Brittisk imperialism och nationalism, med ett ökat intresse för gamla folkslag. Tyskarna pratade om germaner, och anglosaxarna var ju också germaner, men man kan ha velat ha specifikt engelska germaner...

[Anders]

Menar man inte helt enkelt den i motsats till den kontinentala? Alltså den analytiska?

Om jag skall ge mig på en väldigt kontinental (och jag är född med kontinentalt tänkande) så kan man ju dra sig till minnes det som Russell skriver i sin filosofiska historia under andra världskriget. Att tiden för de metafysiska tänkandet är på väg ut, vetenskapen har ju rätt... Att det är tid för mer "piecemeal" tänkande, jag ser det som starten på de analytiska strömningarna, där man ägnar sig åt att analysera språk osv, håller sig vääldigt långt från världen och hur den sköts. Har länge gällt för att ha varit de engelska tänkarnas strategi. Att inte göra tankeslott, typ. Och ha inte teorier, som Sartre och såna, om hur världen borde styras. Och jag tycker det är ett feltänk.

[SigurdV]

Ja men det här ^^ är ju intressant!
Se bara hur galna Anglosaxarna har blivit med Brexit och DonaldTrump
Australien nästa?