Gyllene spegeln

[Algotezza]

Gyllene regeln - karmalagen som etisk princip - säger ju som ni vet: "Allt vad du vill andra ska göra mot dig ska du göra mot dem!"

Jag lanserar härmed Gyllene spegeln - en psykologisk princip: "Allt vad du beskyller andra för är endast reflektioner av din egen ofullkomlighet!"

/Algol

[Jörgen]

Vad kan sägas om självuppfattning då?

Allt du tycker om dig själv är speglingar av andras uppfattningar.

[Algotezza]

Vad kan sägas om självuppfattning då?

Allt du tycker om dig själv är speglingar av andras uppfattningar.

Ja, delvis men speglar också vad jag gör och hur jag reagerar på vad andra gör.

/Alg

[Pho-ku]

Ja, människan är i behov av varandra för att  bli till, på gott och ont. Vad är "fullkomlighet"?

[Algotezza]

Ja, människan är i behov av varandra för att  bli till, på gott och ont. Vad är "fullkomlighet"?

Icke-mänsklighet

Det bortom-mänskliga

Det ointressanta?

Det fullkomliga det perfekta det absoluta
vad skulle det vara

Det som är fullkomligt är på sätt och vis slut Tomt till över bristningsgränsen


Tänk på att det är mer spännande att läsa Dantes Inferno och Purgatorio än Paradiso!


Det mänskliga livets storhet är dess provisorium

Att det inte finns slutgiltiga lösningar

Vara på väg från A till B genom en omväg via C




Beskyllning för något blir då - uppenbarande av egen och andras mänsklighet eller?

En möjlig mening med livet här skulle kunna vara: Vi är här för att lära oss tänka logiskt-emotionellt-balanserat genom att brottas med problem som kräver lösningar

Att vi övar och utvecklar våra förmågor är då viktigare än att finna "slutgiltiga lösningar"

Algoteaser

[Pho-ku]

Icke-mänsklighet

Det bortom-mänskliga

Det ointressanta?

Det fullkomliga det perfekta det absoluta
vad skulle det vara

Dessa begrepp - som jag tycker är problematiska - drabbade mig i frågan om fullkomlighet. Jag ser blott ett stort sken!

Beskyllning för något blir då - uppenbarande av egen och andras mänsklighet eller?

Jo, låter rimligt. Eller kanske snarare en representation av mänskliga och icke-mänskliga beteeenden som sådana.

En möjlig mening med livet här skulle kunna vara: Vi är här för att lära oss tänka logiskt-emotionellt-balanserat genom att brottas med problem som kräver lösningar

Tycks mig antropocentriskt. Människan är inte en förutsättning för liv.  Hur tänker de andra liven? Men visst verkar liv gravitera mot att "skapa nycklar till det instängda".

Att vi övar och utvecklar våra förmågor är då viktigare än att finna "slutgiltiga lösningar"

Instämmer.

[Pho-ku]

Ok. Det där om sken vet jag inte riktigt...

Låt oss ta en titt på etymologin:

absolute (adj.)
late 14c., from M.Fr. absolut (14c., O.Fr. asolu, Mod.Fr. absolu), from L. absolutus, pp. of absolvere "to set free, make separate" (see absolve).
Most of the current senses were in Latin. Sense evolution is from "detached, disengaged," thus "perfect, pure."
Meaning "despotic" (1610s) is from notion of "absolute in position;" hence absolutism. Absolute monarchy is recorded from 1735 (absolute king is recorded from 1610s); scientific absolute magnitude (1902), absolute value (1907) are 20c.

Det absoluta är alltså det obundna. Ja, detta resonerar väl med min kropp.

[Harald Davidsson]

Gyllene regeln - karmalagen som etisk princip - säger ju som ni vet: "Allt vad du vill andra ska göra mot dig ska du göra mot dem!"

Jag lanserar härmed Gyllene spegeln - en psykologisk princip: "Allt vad du beskyller andra för är endast reflektioner av din egen ofullkomlighet!"

/Algol

det där har du fått på hjärnan, för det stämmer inte,

de säger att en gris kan bränna sig 20 gånger på en elektrisk fencing,
men en häst bara två gånger,

men du verkar inte tro på stötarna,
det är därför du tror att det inte finns onda människor

[Algotezza]

Gyllene regeln - karmalagen som etisk princip - säger ju som ni vet: "Allt vad du vill andra ska göra mot dig ska du göra mot dem!"

Jag lanserar härmed Gyllene spegeln - en psykologisk princip: "Allt vad du beskyller andra för är endast reflektioner av din egen ofullkomlighet!"

/Algol

det där har du fått på hjärnan, för det stämmer inte,

de säger att en gris kan bränna sig 20 gånger på en elektrisk fencing,
men en häst bara två gånger,

men du verkar inte tro på stötarna,
det är därför du tror att det inte finns onda människor

Jodå, vi männiksor kan verkligen djävlas med varandra. Utan tvekan. Låt oss kalla dem onda då de njuter av att orsaka lidande. Men innebär de att de är evigt fast i den mentaliteten? En gång ond alltid ond?

/A-a

[Algotezza]

Gyllene regeln - karmalagen som etisk princip - säger ju som ni vet: "Allt vad du vill andra ska göra mot dig ska du göra mot dem!"

Jag lanserar härmed Gyllene spegeln - en psykologisk princip: "Allt vad du beskyller andra för är endast reflektioner av din egen ofullkomlighet!"

/Algol

det där har du fått på hjärnan, för det stämmer inte,

de säger att en gris kan bränna sig 20 gånger på en elektrisk fencing,
men en häst bara två gånger,

men du verkar inte tro på stötarna,
det är därför du tror att det inte finns onda människor

Jodå, vi männiksor kan verkligen djävlas med varandra. Utan tvekan. Låt oss kalla dem onda då de njuter av att orsaka lidande. Men innebär de att de är evigt fast i den mentaliteten? En gång ond alltid ond?

/A-a

[Teofil]

men uppstår då inte ondskan, som resultat av, den gyllene spegelns frånvaro

[Algotezza]

men uppstår då inte ondskan, som resultat av, den gyllene spegelns frånvaro

Ondska är väl vad vi kallar det vi erfar/förnimmer/upplever som en dissonans som vi lider av att förnimma, och som vi därför ogillar av någon anledning, emotionell, intellektuell, moralisk, ideologisk. religiös etc.. Därför finner vi det meningslöst, mörkt, destruktivt och negativ. Vi anser då att det inte finns något gott eller nyttigt med på någon nivå  i tillvaron eller ens på lång sikt. Godhet är det vi gillar, finner behag i på någon nivå i tillvaron  den emotionella, intellektuella, moraliska, ideologiska, religiösa etc. Även om det kan ha någon mindre positiv sida - överväger det positiva.

Ondskan uppkommer i mötet med den andre - även om mötet blott sker mentalt när vi tänker på den andre. Men det är också den andre som ställer ett moraliskt krav på oss. I mötet med den andre uppstår alltså  moralen - och därmed gott och ont. Det finns bara behov av moral när den andra existerar för oss. Den kroniske egoisten och egocentrikern är därför inte OMORALISK utan AMORALISK - samma gäller för den inbitne solipsisten.

Blott om vi ser den andre som oss själva (som subjekt) fast utifrån och med samma basbehov som vi, kan vi leva ett humant och människovärdigt liv. Gyllene regeln trappas upp ett steg: behandla den andre väl utan krav på motprestation.

/A-a

[Harald Davidsson]

men uppstår då inte ondskan, som resultat av, den gyllene spegelns frånvaro

Ondska är väl vad vi kallar det vi erfar/förnimmer/upplever som en dissonans som vi lider av att förnimma, och som vi därför ogillar av någon anledning, emotionell, intellektuell, moralisk, ideologisk. religiös etc.. Därför finner vi det meningslöst, mörkt, destruktivt och negativ. Vi anser då att det inte finns något gott eller nyttigt med på någon nivå  i tillvaron eller ens på lång sikt. Godhet är det vi gillar, finner behag i på någon nivå i tillvaron  den emotionella, intellektuella, moraliska, ideologiska, religiösa etc. Även om det kan ha någon mindre positiv sida - överväger det positiva.

Ondskan uppkommer i mötet med den andre - även om mötet blott sker mentalt när vi tänker på den andre. Men det är också den andre som ställer ett moraliskt krav på oss. I mötet med den andre uppstår alltså  moralen - och därmed gott och ont. Det finns bara behov av moral när den andra existerar för oss. Den kroniske egoisten och egocentrikern är därför inte OMORALISK utan AMORALISK - samma gäller för den inbitne solipsisten.

Blott om vi ser den andre som oss själva (som subjekt) fast utifrån och med samma basbehov som vi, kan vi leva ett humant och människovärdigt liv. Gyllene regeln trappas upp ett steg: behandla den andre väl utan krav på motprestation.

/A-a

Ondska är väl vad vi kallar det vi erfar/förnimmer/upplever som en dissonans som vi lider av att förnimma, skriver du..

är det inte denna känsla de flesta har av att behöva gå till jobbet ?????????????

[Teofil]

men uppstår då inte ondskan, som resultat av, den gyllene spegelns frånvaro

Ondska är väl vad vi kallar det vi erfar/förnimmer/upplever som en dissonans som vi lider av att förnimma, och som vi därför ogillar av någon anledning, emotionell, intellektuell, moralisk, ideologisk. religiös etc.. Därför finner vi det meningslöst, mörkt, destruktivt och negativ. Vi anser då att det inte finns något gott eller nyttigt med på någon nivå  i tillvaron eller ens på lång sikt. Godhet är det vi gillar, finner behag i på någon nivå i tillvaron  den emotionella, intellektuella, moraliska, ideologiska, religiösa etc. Även om det kan ha någon mindre positiv sida - överväger det positiva.

Ondskan uppkommer i mötet med den andre - även om mötet blott sker mentalt när vi tänker på den andre. Men det är också den andre som ställer ett moraliskt krav på oss. I mötet med den andre uppstår alltså  moralen - och därmed gott och ont. Det finns bara behov av moral när den andra existerar för oss. Den kroniske egoisten och egocentrikern är därför inte OMORALISK utan AMORALISK - samma gäller för den inbitne solipsisten.

Blott om vi ser den andre som oss själva (som subjekt) fast utifrån och med samma basbehov som vi, kan vi leva ett humant och människovärdigt liv. Gyllene regeln trappas upp ett steg: behandla den andre väl utan krav på motprestation.

/A-a[/quote

Behandla andra som du själv vill bli behandlas, för det är dig själv du ser, är inte all religion ett resultat av sexualmoral i grund och botten, där amoralism skulle vara att förhålla sig neutral, till naturen självt, då vi inte kan säga att en storm som sveper iväg en mindre by i uganda, är ond eller god, rastafari folket har förstått det hela med sina Jag och jag, och därmed som blir den här gyllene spegeln en grundprincip, automatiskt integrerad kulturen och religionen,,

Är solipsismen ett uttryck för känslighets, känslighet? Eller direkt tyrrani och och härskareskap?
Språkets frekvens i naturen, ett medvetande utan gränser? Utommoralisk och oerhört infantil.
Att känna när bladet lider på träden, då giftregnet från fabrikerna faller?  

Men, leder inte den gyllene spegeln också till solipsism, ett paradoxalt läge där vi höjer ribban på världsjälen,
då vi utgör dess enhet i den? Alltså för att komma till en slutsats där vi realiserar atman, den andre i en själv,
så förstår vi också att den bara finns ett själv där?
En mikrokosm där den gyllene spegeln tillämpas på makrokosm?

[lösdrivaren]

Du är en billig våldtäktare.
Att du klär dina avsikter i vackra ord förändrar inget.