Bulletiner från Allians för ökad fattigdom....

[Avantgardet]

Onekligen intressant att borra i orsakerna, och koppla detta till det svenska folkets vilja att ändå vilja betala relativt mycket i skatt, men smtidigt skattefuska på löpande band.  Ord, handling konsekvens. Lagom för en avhandling (det finns säkert redan).

Misstaget du begår är att du inte ser att det här rör sig om olika klasser och kategorier. Det är knappast samma människor som vill betala mycket i skatt som samtidigt skattefuskar. Om du behandlar problemet på en sån generell nivå så kommer du givetvis att hamna i en fråga om att finna en "skattebalans", om du istället ser till det partikulära så blir det snarare en fråga om lagstiftning och den biten som jbig är inne på. Själv menar jag att det är bra mycket mer intressant - och har långt mycket bättre konsekvenser, men därom spekulerar jag mest - att gå efter den linje jbig föreslår här. Självfallet skall skattefuskarna också ha sina straff - om vi överhuvudtaget skall ha straff, eller så länge vi fortfarande har straff -, inte bara fattiga djävlar vars enda återstående möjlighet till försörjning är att sälja knark eller snatta käk. Det prioriteras helt djävla galet här, och på ett sätt som strider mot Svenssons moral (till och med han anser att mångmiljonären som skattefifflar, nolltaxerar och sån skit, är långt mycket värre), men i denna fråga kan man ana ett samförstånd bland de styrande som vittnar om en djupgående korruption.

[Kallekula]

”Misstaget du begår är att du inte ser att det här rör sig om olika klasser och kategorier. Det är knappast samma människor som vill betala mycket i skatt som samtidigt skattefuskar. ”

Hypoteser, men intressanta sådana.


För övrigt, kontroll, straff osv. Det är väl inte vänsterns visa att snacka om det, men varför inte. Det går framåt.

Intressant:


Den här har jag för mig det blev liv i luckan kring:
http://www.samfak.gu.se/aktuellt/nyhete ... tId=635455


http://g722.ub.gu.se/sok/dissdatabas/de ... ml?id=6984

[Avantgardet]

Notera att jag skrev typ "om det överhuvudtaget skall straffas, eller åtminstone så länge som det straffas". Det var ett sätt att presentera problematiken på snarare än några riktlinjer för åtgärder. Men om det är tal om åtgärder så visst, flytta över resurserna från knarkspanet till ekobrott.

Vad drar författaren för slutsatser?

[Kallekula]

Du ser det i länken:

"Resultaten av studierna kan sammanfattas i följande punkter:

(1) Kollektiva mål påverkar val av fördelningssätt i den mån individen har kontroll över resursfördelningen.

(2) Relationen mellan kollektiva mål och fördelningssätt är beskaffad på så sätt att prestationsorientering i gruppen får gruppens medlemmar att fördela den gemensamma resursen i enlighet med meritprincipen, relationsorientering resulterar i jämlika fördelningar, och omsorgsorientering resulterar i behovsfokuserade fördelningar.

(3) Då det oftast råder en osäkerhet om hur man på bästa möjliga sätt kan förverkliga ett visst kollektivt mål, bidrar deltagarnas rättviseuppfattningar till en reduktion av denna osäkerhet. Rättviseuppfattningar kan alltså sägas vägleda valet av fördelningssätt för realisering av kollektiva mål.

(4) Kollektiva mål påverkar val av fördelningssätt oberoende om deltagarna har haft lika mycket pengar från början och/eller bidragit med olika mycket till den gemensamma potten eller om de har haft olika mycket pengar från början. Detta innebär att när kollektiva mål görs framträdande, tenderar deltagarna att lägga mindre vikt vid sådan information som initialt resursinnehav i sina fördelningsbeslut.

(5) Effekterna av kollektiva mål på fördelningsbeslut gäller inte bara vid fördelning av positiva utfall (såsom vinster och överskott), utan även vid fördelning av negativa utfall (såsom förluster och underskott).

(6) Deltagarnas fördelningar föreslår att rättvisa och kollektiva mål nedtonar betydelsen av egenintresse vid fördelningsbeslut, d v s människan drivs av egoistiska motiv, men detta begränsas av viljan att fatta rättvisa beslut och att resurser används effektivt och fördelas på ett sätt som befrämjar kollektiva mål.

Vad har nu dessa resultat för relevans utifrån ett organisations-/ledarskaps- eller ett samhällsperspektiv? Vad gäller organisationer kan man förstå kollektiva mål i termer av olika kulturer. Resursfördelning är en oundviklig del av en chefs arbetsuppgifter. Därför är det viktigt att en ledare/chef förstår vilken typ av arbetsklimat eller organisationskultur som följer av olika fördelningsbeslut. Utifrån ett samhällsperspektiv kan man t ex förstå varför gemene man anser att samhällsresurser bör fördelas på olika sätt beroende på om dessa har producerats i privat eller statlig/kommunal regi. Förklaringen är att olika kollektiva mål är relaterade till olika värderingar. Till exempel förknippas den privata sektorn med effektivitet, konkurrens, och vinstmaximering, medan den offentliga sektorn förknippas med solidaritet, socialt ansvar, och omhändertagande. Detta är speciellt viktigt att tänka på då vi i Sverige har haft avregleringar inom ett flertal områden (el- och telemarknaden, skola och barnomsorg, etc.) sedan 1990-talets mitt. Detta har haft till följd att många tjänster nu även produceras i privat regi som påverkar våra fördelningspreferenser och rättviseuppfattningar."

[Jbig]

Hejsan!

Här finns mer som motsäger hela den nuvarande regeringens politk, som vanligt är det hela underbyggt av källor!

Starka sociala skyddsnät ökar arbetsmotivationen....

Mer generösa socialförsäkringsersättningar och bättre anställningsvillkor ökar arbetsmotivationen, inte tvärtom. Det visar Ingrid Esser i sin doktorsavhandling i sociologi. Hon har sökt svar på frågan om generösa välfärdssystem och reglerade arbetsmarknader försvagar människors arbetsmotivation. För att besvara frågan har hon jämfört attityder hos individer i Sverige och andra utvecklade industriländer.

Resultaten visar att människors arbetsmotivation inte är svagare i välfärdsstater med mer generösa ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen. Istället är sambandet genomgående det omvända – starkare sociala skyddsnät är förknippade med starkare arbetsmotivation.

Dessutom visar resultaten ett annat tydligt samband: arbetsmotivation är starkare i länder där arbetsmarknaden är mer reglerad med hög grad av facklig organisering, kollektiva löneförhandlingar, strängare arbetslagstiftning och större satsningar på aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

Ingrid Esser har dels i tre studier undersökt olika aspekter av människors arbetsmotivation och dels utnyttjat olika databaser. I jämförelserna mellan länderna har hänsyn också tagits till skillnader mellan individernas olika ålder, kön, utbildning och socialklass.

I den första studien har hon undersökt viljan att delta i arbete för arbetets egen skull och i den andra studien individers värderingar av arbete som en plikt eller fritt val samt synen på om arbetslösa ska tvingas att ta ett arbete för att inte gå miste om sin arbetslöshetsersättning. I den tredje studien har hon analyserat hur länge personer vill arbeta innan de går i pension.

Sammanfattningsvis visar Ingrid Esser hur socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska institutioner har stor betydelse för individers attityder till och värderingar av arbete.

Doktorsavhandlingens titel: Why Work? Comparative Studies on Welfare Regimes and Individuals’ Work Orientations
Källa:   http://www.insidan.su.se/pressmeddelanden.php?pm=711  

Slutsats = högre skatter klarar skivan........

MVH
bigj