Bör kapitalism jämställas med folkmord?
Moderator: Moderatorgruppen
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Avantgardet skrev:Då kan vi härmed utlysa en tävling! Jag utmanar alla och envar på detta forum att finna ett enda inlägg av manifesto som innehåller något som överhuvudtaget kan klassas som substans.
Är det okej med dig?
Tja, det skulle kanske bli en utmärkt ph-mätare på forumets debattklimat, vem vet?
Edit: stavfel
Du kränker mig.
Avantgardet skrev:Kort sagt: tagga ner! Lär oss nåt nytt, eller provocera oss att tänka, vad som helst annat än detta djävla surmulna gnällande!
Det är precis det jag försöker, men du har rätt, jag får väl starta en egen tråd om de vanligare argumentationsfelen man kan stöta på i diverse forum.
Det får bli lite senare i eftermiddag dock, nu brådskar annat.
Du kränker mig.
Hejsan!
Våran nye Don Quichotte kämpar vidare mot väderkvarnarna. Det får han naturligtvis göra, vi övrige fortsätter temat i tråden, eftersom våra kunskaper inte ligger i att försöka visa sig besitta kunskaper, utan att ha det......som vår nye hjälte! :D
Nu vidare om de kapitalistiska direkta och indirekta folkmorden som äro de grövsta under männsklighetens historia, sett till antalet dödade individer!
Storföretag från väst konkurrerar ut företag i syd,
åren kring år 2000…
Historien förklarar allt
Varför lyckas inte frihandeln i tredje världen, men väl i den första världen? Svaret hittar vi redan i historien!
David S. Landers, amerikansk ekonom, frågade sig under 1990-talet varför Väst kom att växa sig rikt medan andra länder och regioner förblev fattiga, åtminstone relativt sett? Landers menar också att det västerländska samhället allt sedan 1700-talet har haft ett kulturellt klimat som främjade konkurrens och tävlan vilket i sin tur skapade grundvalen för Västs övertag. Landers återupprättar även Max Weber tes om den ”västerländska arbetsetiken” och respekten för egendom och individens frihet! Vidare framhåller Landers den roll som protektionismen spelade i den industriella utvecklingen i Västeuropa. Liksom för Japan och tigerekonomierna i Östasien sedan 1950-talet spelade just protektionismen en viktig roll för utvecklandet av tillväxt och industriell expansion. Ombesörjandet om den egna industrin och livsmedelsproduktionen gjorde Västeuropas industrialisering möjlig, enligt Landers.
En av Landers tankar är att frånvaron av en stark statsmakt gynnade framväxten av konkurrens och industrialisering faktiskt inte riktigt stämmer med verkligheten. Tvärtom verkar det som om en stark statsmakt i ett visst skede gynnar framväxten av industrialism och materiell framgång. Landers tar exemplen Holland och England som bevis för sina teser. Medan holländarna enbart satsade på handel, kom britterna att samtidigt satsa på tillverkning av varor. I längden gav detta resultat, och när britterna vid mitten av 1600-talet genom olika Navigation Acts förbjöd all handel med brittiska varor på holländska skepp, då började det holländska övertaget att sakta erodera. Vid mitten av 1700-talet hade England gått förbi Holland. En viktig orsak var även Englands större folkmängd. Samtidigt som den engelska statsmakten i händerna på affärsmännen och de affärsinriktade aristokratin spelade en viktig roll för att industrialiseringen så sakteliga kom igång under 1700-talet.
Allt detta är säkerligen ganska riktigt, även om många ekonomer och nyliberaler inte riktigt vill kännas vid statsmaktens betydelse för framåtskridandet. Redan under 1790-talet förespråkade exempelvis Alexander Hamilton i USA att man skulle bygga ”industritullar” för att bygga upp den egna industrins kapacitet. Något som ju indirekt var en kritik mot Adam Smiths frihandelslära.
USA hade fram till 1930-talet väldiga tullar. De flesta industrialiserade länderna har haft importtullar på industri för att få igång den utan konkurrens i början så kallade uppfostringstullar. Utan skulle de bli utkonkurrerade i den första expansionsfasen. Med den liberala politiken utan tullar kommer inte en inhemsk industri att kunna få fotfäste och de blir fast i jordbruket och textil-industrin vilka kräver stor arbetsinsats, kräver ingen utbildning och har en ganska begränsad mängd tekniska maskiner. Importtullar skulle inte bara hjälpa den inhemska industrin, den skulle även dra in kapital till landet i form av tullavgifter. Det krävs dock att tullarna sänks efterhand annars finns det risk att det tillverkas undermåliga och onödigt dyra produkter eftersom det inte finns någon att konkurrera med.
"Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar."
Källa: Waltraud Schelkle: "Regional Integration Among Less Developed Economies: Discordant Variations on an Evergreen", http://www.wiwiss.fu-berlin.de/w3/w3lorenz/ 020705
MVH
bigj - den som besegrar hidalgos på La Manchas slätter.....
Våran nye Don Quichotte kämpar vidare mot väderkvarnarna. Det får han naturligtvis göra, vi övrige fortsätter temat i tråden, eftersom våra kunskaper inte ligger i att försöka visa sig besitta kunskaper, utan att ha det......som vår nye hjälte! :D
Nu vidare om de kapitalistiska direkta och indirekta folkmorden som äro de grövsta under männsklighetens historia, sett till antalet dödade individer!
Storföretag från väst konkurrerar ut företag i syd,
åren kring år 2000…
Historien förklarar allt
Varför lyckas inte frihandeln i tredje världen, men väl i den första världen? Svaret hittar vi redan i historien!
David S. Landers, amerikansk ekonom, frågade sig under 1990-talet varför Väst kom att växa sig rikt medan andra länder och regioner förblev fattiga, åtminstone relativt sett? Landers menar också att det västerländska samhället allt sedan 1700-talet har haft ett kulturellt klimat som främjade konkurrens och tävlan vilket i sin tur skapade grundvalen för Västs övertag. Landers återupprättar även Max Weber tes om den ”västerländska arbetsetiken” och respekten för egendom och individens frihet! Vidare framhåller Landers den roll som protektionismen spelade i den industriella utvecklingen i Västeuropa. Liksom för Japan och tigerekonomierna i Östasien sedan 1950-talet spelade just protektionismen en viktig roll för utvecklandet av tillväxt och industriell expansion. Ombesörjandet om den egna industrin och livsmedelsproduktionen gjorde Västeuropas industrialisering möjlig, enligt Landers.
En av Landers tankar är att frånvaron av en stark statsmakt gynnade framväxten av konkurrens och industrialisering faktiskt inte riktigt stämmer med verkligheten. Tvärtom verkar det som om en stark statsmakt i ett visst skede gynnar framväxten av industrialism och materiell framgång. Landers tar exemplen Holland och England som bevis för sina teser. Medan holländarna enbart satsade på handel, kom britterna att samtidigt satsa på tillverkning av varor. I längden gav detta resultat, och när britterna vid mitten av 1600-talet genom olika Navigation Acts förbjöd all handel med brittiska varor på holländska skepp, då började det holländska övertaget att sakta erodera. Vid mitten av 1700-talet hade England gått förbi Holland. En viktig orsak var även Englands större folkmängd. Samtidigt som den engelska statsmakten i händerna på affärsmännen och de affärsinriktade aristokratin spelade en viktig roll för att industrialiseringen så sakteliga kom igång under 1700-talet.
Allt detta är säkerligen ganska riktigt, även om många ekonomer och nyliberaler inte riktigt vill kännas vid statsmaktens betydelse för framåtskridandet. Redan under 1790-talet förespråkade exempelvis Alexander Hamilton i USA att man skulle bygga ”industritullar” för att bygga upp den egna industrins kapacitet. Något som ju indirekt var en kritik mot Adam Smiths frihandelslära.
USA hade fram till 1930-talet väldiga tullar. De flesta industrialiserade länderna har haft importtullar på industri för att få igång den utan konkurrens i början så kallade uppfostringstullar. Utan skulle de bli utkonkurrerade i den första expansionsfasen. Med den liberala politiken utan tullar kommer inte en inhemsk industri att kunna få fotfäste och de blir fast i jordbruket och textil-industrin vilka kräver stor arbetsinsats, kräver ingen utbildning och har en ganska begränsad mängd tekniska maskiner. Importtullar skulle inte bara hjälpa den inhemska industrin, den skulle även dra in kapital till landet i form av tullavgifter. Det krävs dock att tullarna sänks efterhand annars finns det risk att det tillverkas undermåliga och onödigt dyra produkter eftersom det inte finns någon att konkurrera med.
"Det finns inte ett enda OECD-land som utvecklades utan att till en början skydda sina industrier med tullar."
Källa: Waltraud Schelkle: "Regional Integration Among Less Developed Economies: Discordant Variations on an Evergreen", http://www.wiwiss.fu-berlin.de/w3/w3lorenz/ 020705
MVH
bigj - den som besegrar hidalgos på La Manchas slätter.....
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Våran nye Don Quichotte kämpar vidare mot väderkvarnarna. Det får han naturligtvis göra, vi övrige fortsätter temat i tråden, eftersom våra kunskaper inte ligger i att försöka visa sig besitta kunskaper, utan att ha det......som vår nye hjälte! Very Happy
Ad hominem och straw man, vilket gör resten av inlägget oläsbart.
Du kränker mig.
Hejsan!
Våran Don Quichotte fortsätter striden mot väderkvarnarna! Konstigt att han inte fixar en egen tråd åt det ändamålet? Men han kanske vill visa att han existerar? Ho ho ho.....
Nu mer av det väsentliga i tråden - den kapitalistiska dödsmaskinens framfart...
Tullar och avregleringar i tredje världen, del 1:
Det samma gäller för dagens stater i tredje världen. Tanken är att om man minskar, ja helst tar bort, alla handelshinder, kan jordbruksvarorna röra sig fritt över gränserna. Konkurrensen kommer då att se till att maten odlas av dem som gör det bäst och billigast, och det kommer konsumenterna att tjäna på i form av lägsta möjliga matpriser. Detta påtvingades många stater genom att Världsbanken, WTO och IMF på olika sätt hotade regimerna genom att hålla inne lån och bistånd om man vägrade följa direktiven från dessa, av USA styrda, institutioner.
Avregleringarna var ett trendbrott. De flesta länder i världen månade tidigare om sin egen marknad och sina egna bönder genom att, med hjälp av till exempel tullar, skydda dem från konkurrens från omvärlden. Att skydda böndernas jobb var ett skäl. Ett annat att landet genom att vara självförsörjande inte ska vara så sårbart i händelse av krig och andra kriser.
De instanser som hållit i ratten när jordbruket i världen styrts mot avreglering och globalisering är framförallt Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.
Hur har då teorin fungerat i verkligheten? Har frihandel blivit nyckeln till att mätta världens befolkning, som FN:s världsmöte om mat år 1996 förutspådde?
Frågar man de mexikanska majsbönderna blir svaret knappast ett rungande ja. Allt började 1994 när det nordamerikanska handelsavtalet NAFTA trädde i kraft. Billig majs från grannlandet USA, världens största majsproducent, började välla in över gränserna och Mexiko gick på några få år från att vara helt självförsörjande till att 40 procent av all majs i landet importeras. Man räknar med att sammanlagt mer än en halv miljon småbönder i Mexiko därmed förlorade sin försörjning. Detta i det land som är majsens barnkammare på jorden. De mexikanska bönderna är vårdnadshavare till en biologisk mångfald bestående av tusentals olika majssorter med egenskaper som kan komma hela världen till nytta i framtiden. Försvinner majsbönderna riskerar också den biologiska mångfalden att försvinna.
Inte heller om man frågar de tre miljoner oljeodlande indiska bönderna som beräknas ha mist sin försörjning när billigare oljor från utlandet började strömma in över gränserna, lär frihandelsförespråkarna få vatten på sin kvarn. Att bli självförsörjande på mat hade varit Indiens strävan ända sedan det blev självständigt och under åttiotalet lyckades man verkligen bli självförsörjande på odling av oljeväxter. Men 1995 hände något. Inom loppet av några år gick Indien från att vara helt självförsörjande till att bli världens största importör av matoljor.
I båda dessa exempel var det avregleringar av marknaden som utlöste förändringen. Länderna förmådde inte längre skydda sig från konkurrens utifrån.
MVH
bigj - den som ständigt knäcker nötter....
Våran Don Quichotte fortsätter striden mot väderkvarnarna! Konstigt att han inte fixar en egen tråd åt det ändamålet? Men han kanske vill visa att han existerar? Ho ho ho.....
Nu mer av det väsentliga i tråden - den kapitalistiska dödsmaskinens framfart...
Tullar och avregleringar i tredje världen, del 1:
Det samma gäller för dagens stater i tredje världen. Tanken är att om man minskar, ja helst tar bort, alla handelshinder, kan jordbruksvarorna röra sig fritt över gränserna. Konkurrensen kommer då att se till att maten odlas av dem som gör det bäst och billigast, och det kommer konsumenterna att tjäna på i form av lägsta möjliga matpriser. Detta påtvingades många stater genom att Världsbanken, WTO och IMF på olika sätt hotade regimerna genom att hålla inne lån och bistånd om man vägrade följa direktiven från dessa, av USA styrda, institutioner.
Avregleringarna var ett trendbrott. De flesta länder i världen månade tidigare om sin egen marknad och sina egna bönder genom att, med hjälp av till exempel tullar, skydda dem från konkurrens från omvärlden. Att skydda böndernas jobb var ett skäl. Ett annat att landet genom att vara självförsörjande inte ska vara så sårbart i händelse av krig och andra kriser.
De instanser som hållit i ratten när jordbruket i världen styrts mot avreglering och globalisering är framförallt Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.
Hur har då teorin fungerat i verkligheten? Har frihandel blivit nyckeln till att mätta världens befolkning, som FN:s världsmöte om mat år 1996 förutspådde?
Frågar man de mexikanska majsbönderna blir svaret knappast ett rungande ja. Allt började 1994 när det nordamerikanska handelsavtalet NAFTA trädde i kraft. Billig majs från grannlandet USA, världens största majsproducent, började välla in över gränserna och Mexiko gick på några få år från att vara helt självförsörjande till att 40 procent av all majs i landet importeras. Man räknar med att sammanlagt mer än en halv miljon småbönder i Mexiko därmed förlorade sin försörjning. Detta i det land som är majsens barnkammare på jorden. De mexikanska bönderna är vårdnadshavare till en biologisk mångfald bestående av tusentals olika majssorter med egenskaper som kan komma hela världen till nytta i framtiden. Försvinner majsbönderna riskerar också den biologiska mångfalden att försvinna.
Inte heller om man frågar de tre miljoner oljeodlande indiska bönderna som beräknas ha mist sin försörjning när billigare oljor från utlandet började strömma in över gränserna, lär frihandelsförespråkarna få vatten på sin kvarn. Att bli självförsörjande på mat hade varit Indiens strävan ända sedan det blev självständigt och under åttiotalet lyckades man verkligen bli självförsörjande på odling av oljeväxter. Men 1995 hände något. Inom loppet av några år gick Indien från att vara helt självförsörjande till att bli världens största importör av matoljor.
I båda dessa exempel var det avregleringar av marknaden som utlöste förändringen. Länderna förmådde inte längre skydda sig från konkurrens utifrån.
MVH
bigj - den som ständigt knäcker nötter....
Den goda sidans försvarare
biggj skrev:Våran Don Quichotte fortsätter striden mot väderkvarnarna! Konstigt att han inte fixar en egen tråd åt det ändamålet? Men han kanske vill visa att han existerar? Ho ho ho..... Laughing
Ad hominem och straw man, vilket återigen gör resten av inlägget oläsbart och därmed omöjligt att bemöta.
Du kränker mig.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Hejsan!
Våran nye hjälte, Don Manifesto, undviker nogsamt att gå i polemik - kanske han inser att slaget redan på förhand äro förlorat? :wink:
Vi går dock vidare för att stilla vår, och läsarnas, outtömliga kunskapstörst...denna gång genom att särskåda den s.k. frihandeln och de problem denna för med sig i stater utan "ekonomiska muskler".
Tullar och avregleringar i tredje världen
Tanken med frihandeln är att om man minskar, ja helst tar bort, alla handelshinder, kan jordbruksvarorna röra sig fritt över gränserna. Konkurrensen kommer då att se till att maten odlas av dem som gör det bäst och billigast, och det kommer konsumenterna att tjäna på i form av lägsta möjliga matpriser. Detta påtvingades många stater genom att Världsbanken, WTO och IMF på olika sätt hotade regimerna genom att hålla inne lån och bistånd om man vägrade följa direktiven från dessa, av USA styrda, institutioner.
Avregleringarna var ett trendbrott. De flesta länder i världen månade tidigare om sin egen marknad och sina egna bönder genom att, med hjälp av till exempel tullar, skydda dem från konkurrens från omvärlden. Att skydda böndernas jobb var ett skäl. Ett annat att landet genom att vara självförsörjande inte ska vara så sårbart i händelse av krig och andra kriser.
De instanser som hållit i ratten när jordbruket i världen styrts mot avreglering och globalisering är framförallt Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.
Hur har då teorin fungerat i verkligheten? Har frihandel blivit nyckeln till att mätta världens befolkning, som FN:s världsmöte om mat år 1996 förutspådde? Frågar man de mexikanska majsbönderna blir svaret knappast ett rungande ja. Allt började 1994 när det nordamerikanska handelsavtalet NAFTA trädde i kraft. Billig majs från grannlandet USA, världens största majsproducent, började välla in över gränserna och Mexiko gick på några få år från att vara helt självförsörjande till att 40 procent av all majs i landet importeras. Man räknar med att sammanlagt mer än en halv miljon småbönder i Mexiko därmed förlorade sin försörjning. Detta i det land som är majsens barnkammare på jorden. De mexikanska bönderna är vårdnadshavare till en biologisk mångfald bestående av tusentals olika majssorter med egenskaper som kan komma hela världen till nytta i framtiden. Försvinner majsbönderna riskerar också den biologiska mångfalden att försvinna.
Inte heller om man frågar de tre miljoner oljeodlande indiska bönderna som beräknas ha mist sin försörjning när billigare oljor från utlandet började strömma in över gränserna, lär frihandelsförespråkarna få vatten på sin kvarn. Att bli självförsörjande på mat hade varit Indiens strävan ända sedan det blev självständigt och under åttiotalet lyckades man verkligen bli självförsörjande på odling av oljeväxter. Men 1995 hände något. Inom loppet av några år gick Indien från att vara helt självförsörjande till att bli världens största importör av matoljor.
I båda dessa exempel var det avregleringar av marknaden som utlöste förändringen. Länderna förmådde inte längre skydda sig från konkurrens utifrån.
Och detta är inte de enda exempel som pekar i samma riktning. En sammanställning av 27 studier i 39 länder på fem kontinenter visar att den fria marknaden inte har gynnat de fattiga, utan tvärtom gjort dem ännu mer utsatta. De stora förlorarna är de fattiga småbönder som inte konkurrera med billig import från omvärlden, och därför inte längre kan försörja sig.
Att maten från utlandet är billigare kan bero på flera olika saker. Ibland har länder i omvärlden helt enkelt bättre förutsättningar för att odla billig mat. De amerikanska majsbönderna på de stora slätterna får exempelvis fem gånger så stora skördar per hektar som de mexikanska bergsbönderna. Men det kan också handla om att varor - ofta från EU och USA - säljs på världsmarknaden till dumpade priser (billigare än vad det egentligen kostar att tillverka dem). Denna dumpning strider egentligen helt mot de frihandelstankar som hela WTO, inte minst EU och USA, står för. Men dessa länder har ändå i kraft av sin maktposition lyckats genomdriva undantag som tillåtit dem att fortsätta hjälpa sina egna marknader på andras bekostnad.
Men är det då inte bra att maten blir billigare i de fattiga länderna? Inte till vilket pris som helst, svarar miljö- och människorättsorganisationerna. Inte om de som behöver maten inte har råd att köpa den, eftersom de förlorat sin försörjning som småbönder, eller av annan anledning lever i fattigdom. Inte om det enskilda landets mest grundläggande näringsgren, jordbruket, på köpet slås i spillror.
Världsbankens, Internationella valutafondens och WTO:s strävan efter mer världshandel har också lett till att allt fler länder satsat allt mer på exportjordbruk. Mer och mer krut läggs på att odla grödor som säljs utomlands, och mindre och mindre på att odla sådant som den egna befolkningen behöver.
Den indiske jordbruks- och handelsexperten Devinder Sharma skriver i en av de 27 rapporterna att fokuseringen på business och export gjort att den grundläggande kopplingen mellan jordbruk och tillgång till mat glömts bort. "I en tid när hungern ökar, används säd och kött från Indiens bästa jordbruksmarker inte till att mätta landets befolkning, utan till att göra kattmat och whiskey till utländska marknader."
Detta skifte från odling för lokala behov till odling för export, från småskalighet till storskalighet (allt i linje med WTO:s önskemål) påverkar också miljön. Det intensiva exportjordbruket kräver mer handelsgödsel och bekämpningsmedel än det småskaliga jordbruket inriktat på självförsörjning och lokala marknader. De långa transporterna över jordklotet bidrar också till att göra hela jordbrukssystemet mer beroende av fossila bränslen och mindre ekologiskt hållbart.
Källa för denna inlaga: Mats Ottosson http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/varldensnatur2003/friaretyglarpaglobalmarknad.htm
Efterord:
Åren 2006-2007 såg vi i våra medier vad denna exportbaserade jordbrukspolitik resulterade i - enorma prishöjningar på livsmedel i främst tredje världen, men även i västvärlden. Upplopp och hungerkravaller skakade många länder och på sina håll tvingades regimer fly undan ilskna folkmassor. Nyliberalism, frihandel utan en genomtänkt politik och en växande otrygghet tenderar att till slut leda till våld och rent av revolutioner.
MVH
bigj - för det humana, mot det totalitära och egotrippade...
Våran nye hjälte, Don Manifesto, undviker nogsamt att gå i polemik - kanske han inser att slaget redan på förhand äro förlorat? :wink:
Vi går dock vidare för att stilla vår, och läsarnas, outtömliga kunskapstörst...denna gång genom att särskåda den s.k. frihandeln och de problem denna för med sig i stater utan "ekonomiska muskler".
Tullar och avregleringar i tredje världen
Tanken med frihandeln är att om man minskar, ja helst tar bort, alla handelshinder, kan jordbruksvarorna röra sig fritt över gränserna. Konkurrensen kommer då att se till att maten odlas av dem som gör det bäst och billigast, och det kommer konsumenterna att tjäna på i form av lägsta möjliga matpriser. Detta påtvingades många stater genom att Världsbanken, WTO och IMF på olika sätt hotade regimerna genom att hålla inne lån och bistånd om man vägrade följa direktiven från dessa, av USA styrda, institutioner.
Avregleringarna var ett trendbrott. De flesta länder i världen månade tidigare om sin egen marknad och sina egna bönder genom att, med hjälp av till exempel tullar, skydda dem från konkurrens från omvärlden. Att skydda böndernas jobb var ett skäl. Ett annat att landet genom att vara självförsörjande inte ska vara så sårbart i händelse av krig och andra kriser.
De instanser som hållit i ratten när jordbruket i världen styrts mot avreglering och globalisering är framförallt Världshandelsorganisationen (WTO), Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken.
Hur har då teorin fungerat i verkligheten? Har frihandel blivit nyckeln till att mätta världens befolkning, som FN:s världsmöte om mat år 1996 förutspådde? Frågar man de mexikanska majsbönderna blir svaret knappast ett rungande ja. Allt började 1994 när det nordamerikanska handelsavtalet NAFTA trädde i kraft. Billig majs från grannlandet USA, världens största majsproducent, började välla in över gränserna och Mexiko gick på några få år från att vara helt självförsörjande till att 40 procent av all majs i landet importeras. Man räknar med att sammanlagt mer än en halv miljon småbönder i Mexiko därmed förlorade sin försörjning. Detta i det land som är majsens barnkammare på jorden. De mexikanska bönderna är vårdnadshavare till en biologisk mångfald bestående av tusentals olika majssorter med egenskaper som kan komma hela världen till nytta i framtiden. Försvinner majsbönderna riskerar också den biologiska mångfalden att försvinna.
Inte heller om man frågar de tre miljoner oljeodlande indiska bönderna som beräknas ha mist sin försörjning när billigare oljor från utlandet började strömma in över gränserna, lär frihandelsförespråkarna få vatten på sin kvarn. Att bli självförsörjande på mat hade varit Indiens strävan ända sedan det blev självständigt och under åttiotalet lyckades man verkligen bli självförsörjande på odling av oljeväxter. Men 1995 hände något. Inom loppet av några år gick Indien från att vara helt självförsörjande till att bli världens största importör av matoljor.
I båda dessa exempel var det avregleringar av marknaden som utlöste förändringen. Länderna förmådde inte längre skydda sig från konkurrens utifrån.
Och detta är inte de enda exempel som pekar i samma riktning. En sammanställning av 27 studier i 39 länder på fem kontinenter visar att den fria marknaden inte har gynnat de fattiga, utan tvärtom gjort dem ännu mer utsatta. De stora förlorarna är de fattiga småbönder som inte konkurrera med billig import från omvärlden, och därför inte längre kan försörja sig.
Att maten från utlandet är billigare kan bero på flera olika saker. Ibland har länder i omvärlden helt enkelt bättre förutsättningar för att odla billig mat. De amerikanska majsbönderna på de stora slätterna får exempelvis fem gånger så stora skördar per hektar som de mexikanska bergsbönderna. Men det kan också handla om att varor - ofta från EU och USA - säljs på världsmarknaden till dumpade priser (billigare än vad det egentligen kostar att tillverka dem). Denna dumpning strider egentligen helt mot de frihandelstankar som hela WTO, inte minst EU och USA, står för. Men dessa länder har ändå i kraft av sin maktposition lyckats genomdriva undantag som tillåtit dem att fortsätta hjälpa sina egna marknader på andras bekostnad.
Men är det då inte bra att maten blir billigare i de fattiga länderna? Inte till vilket pris som helst, svarar miljö- och människorättsorganisationerna. Inte om de som behöver maten inte har råd att köpa den, eftersom de förlorat sin försörjning som småbönder, eller av annan anledning lever i fattigdom. Inte om det enskilda landets mest grundläggande näringsgren, jordbruket, på köpet slås i spillror.
Världsbankens, Internationella valutafondens och WTO:s strävan efter mer världshandel har också lett till att allt fler länder satsat allt mer på exportjordbruk. Mer och mer krut läggs på att odla grödor som säljs utomlands, och mindre och mindre på att odla sådant som den egna befolkningen behöver.
Den indiske jordbruks- och handelsexperten Devinder Sharma skriver i en av de 27 rapporterna att fokuseringen på business och export gjort att den grundläggande kopplingen mellan jordbruk och tillgång till mat glömts bort. "I en tid när hungern ökar, används säd och kött från Indiens bästa jordbruksmarker inte till att mätta landets befolkning, utan till att göra kattmat och whiskey till utländska marknader."
Detta skifte från odling för lokala behov till odling för export, från småskalighet till storskalighet (allt i linje med WTO:s önskemål) påverkar också miljön. Det intensiva exportjordbruket kräver mer handelsgödsel och bekämpningsmedel än det småskaliga jordbruket inriktat på självförsörjning och lokala marknader. De långa transporterna över jordklotet bidrar också till att göra hela jordbrukssystemet mer beroende av fossila bränslen och mindre ekologiskt hållbart.
Källa för denna inlaga: Mats Ottosson http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/varldensnatur2003/friaretyglarpaglobalmarknad.htm
Efterord:
Åren 2006-2007 såg vi i våra medier vad denna exportbaserade jordbrukspolitik resulterade i - enorma prishöjningar på livsmedel i främst tredje världen, men även i västvärlden. Upplopp och hungerkravaller skakade många länder och på sina håll tvingades regimer fly undan ilskna folkmassor. Nyliberalism, frihandel utan en genomtänkt politik och en växande otrygghet tenderar att till slut leda till våld och rent av revolutioner.
MVH
bigj - för det humana, mot det totalitära och egotrippade...
Den goda sidans försvarare
Avantgardet skrev:Så ingen har alltså nåt att invända i sak mot jbig?
Det är jag fullkomligt övertygad om, att både jag och fletalet andra människor på den här planeten har, men jag kan inte bemöta de ev sakliga delarna av dennes inlägg därför att jag gång på gång direkt hamnar i en mängd av honom presterade argumentationsfel, bla, vilket gör resten av ev läsning helt meningslös.
Du kränker mig.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster