Överbefolkande evulution

[slimjim]

Vi lever just nu i en självdestrukruktiv kultur där "starkast överlever" inte längre kan tillämpas.
Så fort du blir sjuk finns det ofta botemedel, maten blir billigare och mer lättilgänglig.
De gammla lever några år till medans deras impotenta barnbarn blir inplanterade med kloner.

I dagens läge (åtminstone här i de lite rikare länderna) blir medelåldern allt högre och dödsfallen bland unga mindre.
Vi förökar oss till den grad där "ingen skall dö". Där tar den gamla evulutionen slut. Nu handlar människans fortlöpande endast om pengar där rikast överlever. (utan att spinna vidare på det)

Vart är vi på väg igentligen?
I samma vända vi massproducerar oss hjälper vi (nästan) alla åt att förorena den värld vi lever i.
Att vi blir fler och fler är fakta, hur "löser" vi kommande komplikationer?
Hur lång tid kommer det dröjja inan vi verkligen blir "gud" och börjar bestämma villka som skall leva och inte?
och andra sidan hinner vi kanske utrota oss sjäva inan vi ens närmar oss överbefolkning? Vad vet jag.



Trött som... Men oftast då man börjar bli djup, dock funkar inte hjärnan helt, så ber om ursäkt för mitt abstrakta upplägg

[transversal]

Vi är hyfsat väl anpassade till vårt samhälle verkar det som eftersom vi förökar oss som kaniner (mänskligheten i sin helhet sett), så såvärst självdestruktiva kan ju inte generna vara i vår nuvarande biotop?!?

Att ha förmåga att bota sjukdomar är just en av våra anpassningsstrategier. "Starkast" har länge varit ett utdött koncept när det gäller människan eftersom vi länge har konkurrerat med hjärnan snarare än musklerna.

[Kulle]

Att ha förmåga att bota sjukdomar är just en av våra anpassningsstrategier. "Starkast" har länge varit ett utdött koncept när det gäller människan eftersom vi länge har konkurrerat med hjärnan snarare än musklerna.

Starkast (fittest) handlar inte om muskelkraft, utan hur väl individen är anpassad till miljön och hur framgångsrik den är att sprida sina gener vidare. Även djur konkurrerar med "hjärnan".

[slimjim]

Men med tanke på att vi just blir fler och fler. Till en viss gräns tryter tillgångarna, och därav mitt ordval destruktiv.

Att vi (genom vårat intelekt) har förmågan att sjäv styra våran evulution gör oss till smågudar, och således "starkaste" varelsen. Stämer!

Det jag syftar på dock är hur våran evulution ser ut igentligen?
Jag menar, jag ser det som att musklerna förtvinar allt mer och mer, tack vare alla hjälpmedel.
Mediciner gör att kroppen själv glömmer hur hon ska ta reda på sjukdommar etc.
De svaga överlever och spridervidare sina "svaghete", tillsammans med de starka ja, men den "naturliga evulutionen" är rubbad.

Så i stortsett är vi till naturen självdestruktiva.
Eller har jag fel?

[transversal]

Att ha förmåga att bota sjukdomar är just en av våra anpassningsstrategier. "Starkast" har länge varit ett utdött koncept när det gäller människan eftersom vi länge har konkurrerat med hjärnan snarare än musklerna.

Starkast (fittest) handlar inte om muskelkraft, utan hur väl individen är anpassad till miljön och hur framgångsrik den är att sprida sina gener vidare. Även djur konkurrerar med "hjärnan".

Lol. Dah. Det är det jag försöker säga. Ja, vi är ett djur som konkurrerar med hjärnan.

[Liam]

Om männskligheten huxflux drabbades av ett luftburet virus skulle vi antagligen få problem. Säg att bara folk som hade ovanlig starka armar (rester från tidigare jakt generationer) var motståndskraftiga, då skulle ju tusentals miljoner dö otroligt snabbt. Och om männskligheten vacklar och dör ut helt inom ett par år hinner man inte forska fram ett botemedel.

Alla "andra" grenar av människa har dött ut sedan länge och en "liknande" ras skulle förmodligen aldrig komma igen.

Jämför med myror, även om ett otäckt virus började massmörda myror finns det miljarder, de föds miliontals varje dag och spridda över en enorm mängd olika arter med liknande gener men ändå olilka. Någon klarar sig säkert.

[Benjie]

Om männskligheten huxflux drabbades av ett luftburet virus skulle vi antagligen få problem. Säg att bara folk som hade ovanlig starka armar (rester från tidigare jakt generationer) var motståndskraftiga, då skulle ju tusentals miljoner dö otroligt snabbt. Och om männskligheten vacklar och dör ut helt inom ett par år hinner man inte forska fram ett botemedel.

Alla "andra" grenar av människa har dött ut sedan länge och en "liknande" ras skulle förmodligen aldrig komma igen.

Jämför med myror, även om ett otäckt virus började massmörda myror finns det miljarder, de föds miliontals varje dag och spridda över en enorm mängd olika arter med liknande gener men ändå olilka. Någon klarar sig säkert.

Du har sannolikt rätt.. i EN mening.. att tendensen över de stora  tidsspannen (årmiljonerna!) inte bara kan utplåna utan också... har ..utplånat av olika anledningar ARTER, men också samtidigt FEL.. då det ser ut som att det finns en UTVECKLINGSTENDENS som pekar åt hållet SJÄLVMEDVETANDE.

Hur det hela sedan utvecklar sig och slutar för de biologiska  andliga organismerna ..tja det kan vi  bara inte veta ...eller anse inte spelar ngn  roll för oss levande i denna tid i detta liv...eller?!?

Tänker ..BENJIE

[Liam]

Det finns ju vissa djur, tex Dolksvansar ( http://sv.wikipedia.org/wiki/Dolksvans )

Som har traskat runt på jorden i över 400 milioner år. De har överlevt flera massförintelser och inte utvecklas något alls. Deras immunförsvar är enkelt men effektivt.

Är det inte möjligt att människan på "teknologisk" väg kan utveckla ett liknande tillstånd?