Evolution vs. Kreationism
Moderator: Moderatorgruppen
Som jag ser det så är förståelse aldrig motstridig. Däremot är åsikter motstridiga, men bara i de fall man själv tagit ställning emot någon annans åsikt. Förståelse är förståelse och personer som söker efter förståelse behöver heller inte bli osams bara för att de har olika mycket förståelse. Man kan ju inte ha motsatt förståelse till exempel, bara olika mycket.
Sceptisk skrev:Som jag ser det så är förståelse aldrig motstridig. Däremot är åsikter motstridiga, men bara i de fall man själv tagit ställning emot någon annans åsikt. Förståelse är förståelse och personer som söker efter förståelse behöver heller inte bli osams bara för att de har olika mycket förståelse. Man kan ju inte ha motsatt förståelse till exempel, bara olika mycket.
Men vad är den förståelsen värd? Ingen av oss känner idag till hur vi kan kontrollera mönstret på en tapet i ett rum. Vad är det för vits att hävda att vi vet något om det? Eller att satsa pengar på ett specifikt mönster? Speciellt omotiverat blir det när vi vet att vetenskapen gjort enorma framsteg de senaste 200 åren, eftersom det talar för att vi kanske får klarhet längre fram. Man kan spekulera för att testa olika hypoteser, men skulle jag säga att jag har en förståelse innan jag samlat in eller tagit del av några data, skulle det nog skada min karriär.
Just skaparhypotesen grusade Charls Darwin för 150 år sedan.
Jag vill mena att Darwin gjorde ingalunda, hans efterkommande må ha tolkat honom på det sättet men det är utifrån deras egna böjelser och ambitioner. Darwin döpte iförsig sin teori till "Om arternas uppkomst" vilket har mytiska implikationer. Men jag tror nog inte att han verkligen hade sådana "mörkare" syften. Eller så hade han det. Oavsett vilket så ligger evolutionsteorin väl i händerna på människor som inte kkan acceptera att det finns en skapare.
Av dessa kallar sig en del för ateister, men ogärna vill de bli stämplade som en grupp som har en enhetlig åsikt om detta. De vill helst avhålla sig från att ha några ståndpunkter eller spekulationer om de yttersta tingen. Du frågade tidigare hur två personer med motstridiga förståelser, eller åsikter, skulle gå till väga för att ta reda på vad som stämmer bäst överens. Om man är två eller tre eller fler tycker jag inte spelar någon roll eftersom seriös vetenskap ändå inte handlar om att komma överens om hur saker och ting är beskaffade. Om det vore så så skulle ju hela det vetenskapliga etablissemanget bli utpekade som en sekt.
Du frågar "vad är förståelsen värd". Det som är värt något i detta sammanhang är ju att förstå å ena sidan hur saker och ting fungerar och å andra sidan förstå vad meningen är. Man kan alltså se att det handlar om två ontologiskt helt olika fält eller områden av kunskaper och kunskaperna kommer därför också skilja sig åt. Om du inte ser något värde i religion t.ex. då är ju frågan den varför du skulle intressera dig för religion. Men för många så fortsätter ändå religion att locka. Anledningen tror jag är ganska enkel och fundamental för vilken sund människa som helst. Man ställer grundläggande frågor om sin existens och vad meningen med livet är. Bara människan har denna förmåga och hon drar sig inte för att ställa den. Människor har i alla tider ställt sig denna fråga just för att den representerar allting som är av värde för en människa, varför hon finns till, var kommer hon ifrån och var är hon på väg. Dessa frågor går inte att ignorera så länge som man är en tänkande, kännande varelse, dvs människa.
Så frågan borde istället vara, vad är det värt att ignorera dessa frågor eller till och med aggressivt, som en del gör, motsätta sig frågor av det slaget? Vad har man att vinna på det?
Av dessa kallar sig en del för ateister, men ogärna vill de bli stämplade som en grupp som har en enhetlig åsikt om detta. De vill helst avhålla sig från att ha några ståndpunkter eller spekulationer om de yttersta tingen. Du frågade tidigare hur två personer med motstridiga förståelser, eller åsikter, skulle gå till väga för att ta reda på vad som stämmer bäst överens. Om man är två eller tre eller fler tycker jag inte spelar någon roll eftersom seriös vetenskap ändå inte handlar om att komma överens om hur saker och ting är beskaffade. Om det vore så så skulle ju hela det vetenskapliga etablissemanget bli utpekade som en sekt.
Du frågar "vad är förståelsen värd". Det som är värt något i detta sammanhang är ju att förstå å ena sidan hur saker och ting fungerar och å andra sidan förstå vad meningen är. Man kan alltså se att det handlar om två ontologiskt helt olika fält eller områden av kunskaper och kunskaperna kommer därför också skilja sig åt. Om du inte ser något värde i religion t.ex. då är ju frågan den varför du skulle intressera dig för religion. Men för många så fortsätter ändå religion att locka. Anledningen tror jag är ganska enkel och fundamental för vilken sund människa som helst. Man ställer grundläggande frågor om sin existens och vad meningen med livet är. Bara människan har denna förmåga och hon drar sig inte för att ställa den. Människor har i alla tider ställt sig denna fråga just för att den representerar allting som är av värde för en människa, varför hon finns till, var kommer hon ifrån och var är hon på väg. Dessa frågor går inte att ignorera så länge som man är en tänkande, kännande varelse, dvs människa.
Så frågan borde istället vara, vad är det värt att ignorera dessa frågor eller till och med aggressivt, som en del gör, motsätta sig frågor av det slaget? Vad har man att vinna på det?
Anders H skrev:
Just skaparhypotesen grusade Charls Darwin för 150 år sedan.
Jag instämmer helt och fullt med Sceptisk invändning om att så skulle vara fallet här. (men stannar där i mitt medhåll) Men jag frågar istället vad du kan anföra som stöd för detta påstående.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Statements
Som jag ser det
Evolutionsteorin är den vetenskapliga teori idag som på det mest logiska och begripliga sättet förklarar de biologiska arternas uppkomst, med eller utan en evig Guds överinseende. Guds existens är inte logiskt nödvändig för att förklara detta. Inte heller innebär evolutionsteorin ett bevis mot Guds existens. Dessa två sista påståenden är dock delvis betingade av hur man definierar ordet/begreppet/uttrycket Gud.
Orsaken till universums och det biologiska livets uppkomst kan inte naturvetenskapen idag förklara.
Att universum och det biologiska samt det egna livet existerar betvivlas dockmera sällan av någon...
Piece of cake...
Varför krångla till det?
undrar Algotezza
Evolutionsteorin är den vetenskapliga teori idag som på det mest logiska och begripliga sättet förklarar de biologiska arternas uppkomst, med eller utan en evig Guds överinseende. Guds existens är inte logiskt nödvändig för att förklara detta. Inte heller innebär evolutionsteorin ett bevis mot Guds existens. Dessa två sista påståenden är dock delvis betingade av hur man definierar ordet/begreppet/uttrycket Gud.
Orsaken till universums och det biologiska livets uppkomst kan inte naturvetenskapen idag förklara.
Att universum och det biologiska samt det egna livet existerar betvivlas dockmera sällan av någon...
Piece of cake...
Varför krångla till det?
undrar Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Sceptisk skrev:Så frågan borde istället vara, vad är det värt att ignorera dessa frågor eller till och med aggressivt, som en del gör, motsätta sig frågor av det slaget? Vad har man att vinna på det?
Jag vet inte vad du jobbar med, men börja med dig själv. Börja med att ta hänsyn till allas religiösa föreställningar i ditt jobb. Utan att vara aggressiv. Det skulle göra mig imponerad.
Re: Statements
Algotezza skrev:Orsaken till universums och det biologiska livets uppkomst kan inte naturvetenskapen idag förklara.
Att människor vill tro att allt har en orsak kan däremot förklaras av vetenskapen. Psykologin.
Men hur kan en Gud som intelligent skapare finnas fore alla andra livsarter? Av en itelligent skapare kravs en enrom komlexitet. Evolulionsteorin talar om ALLA livsformer och det finns enligt den inga undantag dar en komplex livsform har uppkommit pa nagot annat satt. Darwin sa sjalv att hans teori skulle spricka om det fanns en sadan livsform. Om alltsa accepterar (hanlar i botten om tro, men accepterar e val ett positvare och starkare ord) evolutionen och naturlagen naturligt urval, sa kan inte en intelligent skapare finnas inom dessa tankeramar (Det vetenskapliga, dar bade den deduktiva och induktiva resoneringen maste halla)
Euklides skrev:Men hur kan en Gud som intelligent skapare finnas fore alla andra livsarter? Av en itelligent skapare kravs en enrom komlexitet. Evolulionsteorin talar om ALLA livsformer och det finns enligt den inga undantag dar en komplex livsform har uppkommit pa nagot annat satt. Darwin sa sjalv att hans teori skulle spricka om det fanns en sadan livsform. Om alltsa accepterar (hanlar i botten om tro, men accepterar e val ett positvare och starkare ord) evolutionen och naturlagen naturligt urval, sa kan inte en intelligent skapare finnas inom dessa tankeramar (Det vetenskapliga, dar bade den deduktiva och induktiva resoneringen maste halla)
Evolution: Utveckling genom naturligt urval. En ingrediens i det naturliga urvalet är konkurrens med andra individer om jordens begränsade resurser. Jag vet inte riktigt hur Gud skulle passa in där... Finns Gud, borde han stå över detta system.
Men om Gud finns (tycker inte riktigt om att positivt särbehandla en viss religion, men låt gå för debattens skull) så är han definitivt en vetenskapsman, eftersom ni tror att han skapat jorden och livet. Vetenskapsmän brukar inte kräva tilltro till orimliga påståenden, så han ursäktar säkert att man inte använder han som förklaringsmodell.
Re: Statements
Anders H skrev:Algotezza skrev:Orsaken till universums och det biologiska livets uppkomst kan inte naturvetenskapen idag förklara.
Att människor vill tro att allt har en orsak kan däremot förklaras av vetenskapen. Psykologin.
Vad är alternativet till övertygelsen att allt har en orsak?
undrar Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Re: Statements
Anders H skrev:Algotezza skrev:Orsaken till universums och det biologiska livets uppkomst kan inte naturvetenskapen idag förklara.
Att människor vill tro att allt har en orsak kan däremot förklaras av vetenskapen. Psykologin.
Och vad förklarar psykologin?
Vetenskapen?
Förklarar vetenskapen vetenskapen?
I denna ändliga cirkel verkar det finnas ett fundament av tro.
Så vice versa gäller också.
Psykologin kan förklaras med tron. (fast det här är lite avancerat och inget jag tror att en som inte vill förstå andras mening kommer att ta till sig).
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Re: Statements
Algotezza skrev:Vad är alternativet till övertygelsen att allt har en orsak?
Mycket bra fråga. Jag kan inte svara, faktiskt. Jag tror att jag kan ge lite alternativ på orsaker. Någons vilja. En naturlig process. Men du har rätt i att en händelse i princip alltid beror på någon tidigare händelse. Good point.
Anders H skrev:Zokrates skrev:Varför arterna har utvecklats som de gjort, eller inte har utvecklats alls på miljontals år, vet vi fortfarande väldigt lite om...
Filosoferna har alltså gjort ett dåligt jobb. Biologerna har gjort ett utmärkt jobb, för vi vet mycket väl hur det gått till. Evolutionsteorin är lätt den mest väldokumenterade vetenskapliga teorin med över en miljon peer reviewade artiklar.
Filosoferna beskriver verkligheten, biologerna beskriver biologin, att dra alla dem i respektive grupp över två kammar är inget att föredra då de enskilda filosoferna och biologerna har sina speciella inriktningar med därtill hörande riktat fokus. Pusslet ligger redan där färdigt från början och vilka pusselbitar man väljer ut att vända och vrida på är ju upp till var och en. Om vi tar "livspusslet" som exempel, så är det ett färdigt verk, som visserligen fortgår under förändring, eller utveckling, men vi kan inte skapa en annan bild av livet utifrån helt andra ritningar än de som redan existerar, vi kan modifiera, extrahera, syntetisera, klona, men människan kan inte skapa ett nytt självständigt liv, även om vissa påstår att vi snart är där, vilket upprepats åtskilliga gånger de senaste decennierna. Att förstå, beskriva och studera livet är en sak, men att skapa ett helt nytt självständigt syntetiskt liv är än så länge, fantasi. Forskarna leker sig fram genom olika experiment som i stort sätt går ut på att modifiera molekyler som sedan inplanteras i bakterier, förvisso med lyckat resultat men inte alls på långa vägar ens i närheten av att snart kunna gå in på ett snabbköp, köpa olika ingredienser, blanda dem i badkaret och därefter invänta hur en ny unik varelse sakta växer fram.
Så tydligen har vi olika sätt att definiera förståelsen av skapelsen, där du ser till det rent mekanistiska, hur det fungerar, medan jag ifrågasätter, varför det ens börjat fungera.
http://www.ted.com/index.php/talks/crai ... _life.html
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 71 och 0 gäster
