Blotta ovetskapen om kristendomen

[Cosmic philosopher]

Undra vad olika präster svarar på en sådan följdfråga. De verkar ställa till problem här. Är de motsägelsefulla här? Eller kan de (prästerna) också i tanken mer på ett omedvetet plan kan räkna med en absolut död (och inta bara himmel och helvete) eller något annat möjligt?
Men det skulle inte förvåna mig om det finns präster idag eller andra som tror på att blotta ovetskapen om, eller att man inte hört talas om Gud,Jesus,syndbegreppet eller kristendomen är en synd i sig som leder per automatik till ett visst ställe med kol o glöd. Men de är nog få i så fall...

Hälsar Cosmic philosopher

[Anders Hesselbom]

Vissa kristna har ett missionerande kall, innefattande de kristna som tror på helvetet (t.ex. katolicismen). Missionerandet kan t.ex. legitimeras med en skyldighet eller en önskan att låta andra ta del av något som de betraktar som positivt: Ett evigt liv i himmelriket. Enligt Katolska Kyrkan kommer du till helvetet om du är medveten om deras existens utan att gå med. Jag ser två skäl till att inte låta mig bekymras: 1. Alla kommer till helvetet, eftersom hur man än lever, bryter man mot någon dystopisk religions bud, och är där med dömd helt oavsett. 2. Jag ser ingen anledning att tro att kroppen (och hjärnan) är onödiga ting som man kan leva utan, så troligen är föreställningar om att överleva sin egen död mest baserat på önsketänkande och/eller oförmåga att greppa en värld där man själv inte är ett medvetande.

[Cosmic philosopher]

Hej Anders
Tack för intressant svar.

Vissa kristna har ett missionerande kall, innefattande de kristna som tror på helvetet (t.ex. katolicismen). Missionerandet kan t.ex. legitimeras med en skyldighet eller en önskan att låta andra ta del av något som de betraktar som positivt: Ett evigt liv i himmelriket. Enligt Katolska Kyrkan kommer du till helvetet om du är medveten om deras existens utan att gå med. Jag ser två skäl till att inte låta mig bekymras: 1. Alla kommer till helvetet, eftersom hur man än lever, bryter man mot någon dystopisk religions bud, och är där med dömd helt oavsett. 2. Jag ser ingen anledning att tro att kroppen (och hjärnan) är onödiga ting som man kan leva utan, så troligen är föreställningar om att överleva sin egen död mest baserat på önsketänkande och/eller oförmåga att greppa sig själv där man själv inte är ett medvetande.

Ja,Katolska Kyrkan verkar vara rätt så hård i jämförelse med t ex Svenska kyrkan.
Men känner du till någon kristen sammanslutning,sekt eller kyrkofader/präst som går så långt och tror på att även blotta ovetskapen om kristendomen per automatik är en synd som leder till helvetet?
Javisst, gällande den första punkten så är det ju rent logiskt som du skriver. Men vissa (ganska många) verkar ju ändå tro på att just de går omkring och tror på den "rätta läran"...
När det gäller punkt två: Finns det någonting som skulle få dig att ändra uppfattning till att du istället började tro på överlevnaden av din egen död? Vad i så fall skulle till/skulle hända tror du för att du skulle börja tro på det?

[Anders Hesselbom]

Jag kan bara svara på den andra frågan: Ja, jag ändrar min uppfattning om tings förhållande hela tiden. Ett exempel på något som skulle få mig att ändra uppfattning är nya rön som friar hjärnan från att vara organet som ansvarar för vårt medvetande, eftersom det ökar chansen att medvetandet klarar sig utan en fungerande hjärna. Alltså, en teori på området. Ett annat exempel skulle vara om det dyker upp ett medium som kan kommunicera med folk från andra sidan. De medium som vi fått se hittills har antingen inte haft något att säga, eller visat sig vara bedragare. Det finns säkert fler saker. Poängen är denna: Jag säger inte att vi inte är odödliga, jag säger att jag inte finner någon anledning att tro att vi är odödliga. Frågan har funnits på dagordningen väldigt länge, och väldigt lite positivt resultat har producerats hittills, så det jag skrev om önsketänkande är förmodligen mer troligt.

[förstår mig själv]

Har man inga "mål", tex " bevisa att man är odödlig, eller något annat man "vill". Ja då kommer "ondskan/det sjuka" i hjärnan/tankarna försvinna och goda tankar uppstår som leder till en oändligt större förståelse av naturen.

[Cosmic philosopher]

Har man inga "mål", tex " bevisa att man är odödlig, eller något annat man "vill". Ja då kommer "ondskan/det sjuka" i hjärnan/tankarna försvinna och goda tankar uppstår som leder till en oändligt större förståelse av naturen.

Så om man lämnar all strävan för att försöka bevisa en icke-naturalism så kommer allting bli bra och det onda upphöra i människorna? Eller?

Undrar och hälsar Cosmic philosopher

[Cosmic philosopher]

Jag kan bara svara på den andra frågan: Ja, jag ändrar min uppfattning om tings förhållande hela tiden.

Det låter i högsta grad sunt.

Ett exempel på något som skulle få mig att ändra uppfattning är nya rön som friar hjärnan från att vara organet som ansvarar för vårt medvetande, eftersom det ökar chansen att medvetandet klarar sig utan en fungerande hjärna. Alltså, en teori på området.

Hur skulle man kunna visa det här på det fysiska planet - att hjärnan inte ansvarar för vårt medvetande? Skiljer du jaget från hjärnan? På vilket sätt i så fall?

Ett annat exempel skulle vara om det dyker upp ett medium som kan kommunicera med folk från andra sidan. De medium som vi fått se hittills har antingen inte haft något att säga, eller visat sig vara bedragare. Det finns säkert fler saker. Poängen är denna: Jag säger inte att vi inte är odödliga, jag säger att jag inte finner någon anledning att tro att vi är odödliga. Frågan har funnits på dagordningen väldigt länge, och väldigt lite positivt resultat har producerats hittills, så det jag skrev om önsketänkande är förmodligen mer troligt.

Jag är helt med på ditt resonemang. Vi får se vart resultaten leder.

[Pilatus]

Oskyldig som ett barn? Det hjälpte inte särskilt då inställningen var att vi alla är födda i synd. Kyrkan accepterade inte att odöpta barn lades i vigd jord.

"Barn som dog innan de blev döpta fick inte heller begravas på kyrkogården, då man trodde att de odöpta inte kom in i himmelriket. Dopet var därför mycket viktigt i det medeltida samhället, inte bara för barnets själ, utan också för barnets möjligheter att få arv. Vid utgrävningarna av Helgeandsholmens kyrkogård i Stockholm hittade man två spädbarnsskelett i själva kyrkogårdsmuren, samt ett strax utanför. Dessa kroppar skulle kunna vara odöpta barn som man velat begrava så nära kyrkogården som möjligt, så att de kanske ändå skulle kunna få ta del av himmelrikets salighet." http://www.historiska.se/historia/medeltiden

[Anders Hesselbom]

Än idag förhåller sig Svenska Kyrkan till arvssynden. Inte lika uttalat. Man tror inte längre att synden drogs på människan av Adam och Eva, eftersom man erkänner att det är en myt och att evolutionsteori ger bättre förklaring till arternas uppkomst. Men man anser t.ex. fortfarande att Gud gjorde något hedervärt som offrade sin son för dessa synder.

[Anders Hesselbom]

Har man inga "mål", tex " bevisa att man är odödlig, eller något annat man "vill". Ja då kommer "ondskan/det sjuka" i hjärnan/tankarna försvinna och goda tankar uppstår som leder till en oändligt större förståelse av naturen.

Detta är en generalisering.

[Anders Hesselbom]

Hur skulle man kunna visa det här på det fysiska planet - att hjärnan inte ansvarar för vårt medvetande? Skiljer du jaget från hjärnan? På vilket sätt i så fall?

De konkreta svårigheterna inom olika discipliner kan inte jag svara för. Om allt sådant vore upp till mig, är det inte ens säkert att mikrodatorn skulle bli uppfunnen.

[freddemalte]

Hej Cosmic Philosopher

Jag har absolut ingen aning om hur präster tänker (öht) vad gäller relationen till sin tro etc, men man skulle ju kunna dra en parallell till lagen och rättssamhället där man ej accepterar att individen påstår att denne icke var vetande om gällande lag. Så om religionen fungerar på liknande sätt torde argumentet - att man inget visste - ej fungera.

[Pilatus]

Hej Cosmic Philosopher

Jag har absolut ingen aning om hur präster tänker (öht) vad gäller relationen till sin tro etc, men man skulle ju kunna dra en parallell till lagen och rättssamhället där man ej accepterar att individen påstår att denne icke var vetande om gällande lag. Så om religionen fungerar på liknande sätt torde argumentet - att man inget visste - ej fungera.

Jag tror att moderna teologer är rätt medvetna om den bristande realismen, motsägelserna, att historiciteten vacklar betänkligt, att mirakel inte är empiriskt belagda (inte ens en bruten nagel har helats), det Jesus säger är inte några märkliga saker. Men det är skrämmande att veta att man blir fördömd om man inte är döpt och tror på att Jesus var Messias. Auktoriteterna var ju (till nyligen) noga med att injaga sådant i de försvarslösa barnen. Antagligen är himmelriket en mycket ödslig plats.

[Plattfot]

Ett exempel på något som skulle få mig att ändra uppfattning är nya rön som friar hjärnan från att vara organet som ansvarar för vårt medvetande, eftersom det ökar chansen att medvetandet klarar sig utan en fungerande hjärna.

Kommer du ihåg det här: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article552088.ab? Artikeln fanns på annat håll också och söker du på nätet hittar du mer, om än mer eller mindre pålitligt. Här hänvisas dock till en artikel i känd vetenskaplig tidskrift.

[Cosmic philosopher]

Hej Cosmic Philosopher

Jag har absolut ingen aning om hur präster tänker (öht) vad gäller relationen till sin tro etc, men man skulle ju kunna dra en parallell till lagen och rättssamhället där man ej accepterar att individen påstår att denne icke var vetande om gällande lag. Så om religionen fungerar på liknande sätt torde argumentet - att man inget visste - ej fungera.

Hej freddemalte

Tänkvärt!