Jag menar att vi måste försöka låta bli att begränsas av andra människor. Människor kan vilja begränsa oss på grund av att de själva har felaktiga föreställningar (vilket är ett resultat av deras egna begränsningar i förhållande till omvärlden), begränsningar som har tvingats på dem, det är nog detta som kallas ondska, jag vet inte om man kan tala absolut objektivt om ondska ur moralisk synvinkel, ondska kanske är nödvändigt ur den begränsade människans perspektiv, men för att få bukt med begränsningarna måste vi visa prov på vilka möjligheter som finns, inte så att de onda kan utnyttja dem men för att visa att deras begränsningar bara finns i deras huvuden och inte i är inbyggda i verklighetens konstitution.
Det är viktigt att vara medveten om världens orättvisor, för det är enda sättet att hantera dem, enda sättet att bli medveten. Det är mycket enkelt att tro att allt som sker i varje tillfälle i livet är rättvist (att alla som utstår plågor har förtjänat dem i livets kamp) om, det är så att man inte har förstått att det finns grova begränsningar i människors medvetanden. Det är mycket bättre att tro på rättvisan ur ett helhetsperpektiv som man själv kan vara med och påverka.
Begränsningar
Moderator: Moderatorgruppen
Mycket av föreställningen om om vad som är ond eller god sprids av
förment religiösa föreställningar om att guden uppskattar
vissa männinskor och deras gärningar mer än andras, deras offers kanske.
- att denna deras gud älskar de mer an andra
- att denna deras gud hejar på de och ser genom fingrarna
mot det ont de begår mot andra, men inte om andra skulle göra likadan mot de själva.
Men om vi släpper föreställningen om guds favoritmänniskor så
kan vi likaväl rensa gud från bordet för att få en ren arbetsyta...
Ont är det som skadar en, minskar överlevnadschanserna.
Gott är det som gynnar en, ökar ens välmåga.
Det får inte finnas en priviligerad grupp eller individ för denna ordning,
för då blir denne grupp en kriminell grupp eller individ,
och deras/dennes eventuelle religion en kriminell grupps eller persons ideologi.
Om personer i en relation kan byta plats med varandra utan att
den ene blir allt för förnedrad av förändringen,
så kan tillräckligt balans sägas råda att man kalla förhållandet för rättvis.
förment religiösa föreställningar om att guden uppskattar
vissa männinskor och deras gärningar mer än andras, deras offers kanske.
- att denna deras gud älskar de mer an andra
- att denna deras gud hejar på de och ser genom fingrarna
mot det ont de begår mot andra, men inte om andra skulle göra likadan mot de själva.
Men om vi släpper föreställningen om guds favoritmänniskor så
kan vi likaväl rensa gud från bordet för att få en ren arbetsyta...
Ont är det som skadar en, minskar överlevnadschanserna.
Gott är det som gynnar en, ökar ens välmåga.
Det får inte finnas en priviligerad grupp eller individ för denna ordning,
för då blir denne grupp en kriminell grupp eller individ,
och deras/dennes eventuelle religion en kriminell grupps eller persons ideologi.
Om personer i en relation kan byta plats med varandra utan att
den ene blir allt för förnedrad av förändringen,
så kan tillräckligt balans sägas råda att man kalla förhållandet för rättvis.
Jörgen skrev:Mycket av föreställningen om om vad som är ond eller god sprids av
förment religiösa föreställningar om att guden uppskattar
vissa männinskor och deras gärningar mer än andras, deras offers kanske.
- att denna deras gud älskar de mer an andra
- att denna deras gud hejar på de och ser genom fingrarna
mot det ont de begår mot andra, men inte om andra skulle göra likadan mot de själva.
Men om vi släpper föreställningen om guds favoritmänniskor så
kan vi likaväl rensa gud från bordet för att få en ren arbetsyta...
Ont är det som skadar en, minskar överlevnadschanserna.
Gott är det som gynnar en, ökar ens välmåga.
Det får inte finnas en priviligerad grupp eller individ för denna ordning,
för då blir denne grupp en kriminell grupp eller individ,
och deras/dennes eventuelle religion en kriminell grupps eller persons ideologi.
Om personer i en relation kan byta plats med varandra utan att
den ene blir allt för förnedrad av förändringen,
så kan tillräckligt balans sägas råda att man kalla förhållandet för rättvis.
Om vi tänker att andra är goda så kanske de blir det, vi kanske kan forma världen med början i oss själva, genom att ha en positiv attityd skapas möjligheterna, genom erfarenheter och ett bra förhållningssätt lyckas man?? Man kanske skall ha ett neutralt förhållningssätt till ondskan? Det kanske är bättre att fixera sig vid rättvisa än vid orättvisa?
Estetiska begränsningar har alltid en sockersöt gränslöshet där det primära är en explicit plattform som alltid slår någon annan stans. Uppvigling handlar i psykiska färgers utmanande "dualiteter" om en kollapsande nödvändighet och födan, och gifterna för vår mörker där det autentiska hotet med tidspillan förmörkar den djävulska strukturen i de jordsliga begränsningarnas galenskap.
Anna Sara skrev:Estetiska begränsningar har alltid en sockersöt gränslöshet där det primära är en explicit plattform som alltid slår någon annan stans. Uppvigling handlar i psykiska färgers utmanande "dualiteter" om en kollapsande nödvändighet och födan, och gifterna för vår mörker där det autentiska hotet med tidspillan förmörkar den djävulska strukturen i de jordsliga begränsningarnas galenskap.
Håller med, bra beskrivet, jag tror att man i dessa situationer har gjort en stark åtskillnad mellan åsikt och handling, det blir nästintill förbjudet att dra egna slutsatser eller yppa dem, alla sådana beslutsfattande processer har i hemlighet överlåtits till någon högre makt. Vi måste bli bättre på att själva göra slag i saken och inte bara prata om vad vi borde göra. Långsamt förflyttas våran lojalitet från oss själva och det vi håller kärt till den högre makten i kampen mot "fienden".
Återgå till "Tankar och känslor"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 192 och 0 gäster