Marko skrev:Om jag inte sätter ord på kännslorna utan låter dom påverka ohämmat.
Detta får till följd att mitt kropsspråk berättar vad som händer inuti mig.
Gör kroppen en tolkning av kännslorna ?
Jag vet inte vad du tolkar in i ordet "kroppen", men ditt undermedvetna gör hela tiden tolkningar av dina sinnesintryck, oavsett om du sätter ord på dina sinnesintryck eller inte. Ordlös tolkning är också tolkning. Ett exempel: när man kör bil i stadstrafik, tolkar ens undermedvetna långt fler sinnesintryck per sekund än vad man hinner sätta ord på, och man måste fungera så för att kunna köra bil bra. De ordlösa undermedvetna tolkningarna av sinnesintrycken omsätts sedan undermedvetet och ordlöst i handling. En van bilförare som ser gult ljus slå om till rött 50 meter framför sig tänker oftast inte med ord "aha, nu blev det rött ljus, nu är det bäst att jag stannar" eller något liknande, och han tänker det kanske inte ens "medvetet men ordlöst", utan hans armar och ben utför de handlingar som krävs för att bilen ska stanna vid rött ljus medan hans medvetande oftast är helt fokuserat på något helt annat, till exempel ett samtal eller tankar på annat, utan att han behöver ägna vare sig rödljuset eller sitt stannande av bilen en enda tanke i ord (eller ens någon medveten ordlös tanke). Ändå sker en massa tolkningar i hans undermedvetna, tolkningar som är nödvändiga för stannadet av bilen och som, om man skulle sätta ord på dem (vilket han dock som sagt inte gör) skulle kunna beskrivas ungefär så här: "ögat som tillhör den kropp som tillhör mig tycks nu ta in många röda pixlar nära varann i en liten rund form, och runt denna tycks det vara en avlång behållare på en lång stolpe, aha, det röda är en stoppsignal (här har vi en undermedveten tolkning av synintryck); alltså ska jag ge den här kroppen i uppgift att få den här bilen att stanna (tolkning av sinnesintryck leder till slutsats om vad som bör göras)".
Huruvida du alltid låter känslorna påverka "ohämmat" så länge du inte tänker i ord kan verkligen diskuteras. I exemplet ovan "hämmar" ju faktiskt bilförarens undermedvetna bilföraren genom att stanna för rött, i den meningen att dess stannande för rött hindrar bilföraren från att komma så snabbt fram som han spontant skulle vilja. Det är inte bara ens medvetna tankar (eller tankar i ord) som kan hämma oss. Även undermedvetna processer kan hämma oss. I själva verket hämmas vi nog långt mer av undermedvetna processer än av medvetna. Ibland på gott, ibland på ont.