Vad är rättvisa?

[zätatre]

Vad är rättvisa.
Du kommer inte kunna få ett rätt svar av någon. Frågan är allt för komplex. För att kunna angripa frågan, kan jag bara hålla mig till en vinkling, då textmassan annars skulle bli för stor. Rättvisa är ett begrepp som utrycker ord för jämnvikt, yin yang, eller att två barn står och mäter med linjal bredvid saftglasen. Den kan alltså användas olika beroende på situationen. Rättvisa används exempelvis ofta som argument för att ha rätt till hämnd.
När fotbollslaget lyckas göra mål i sista minuten, och vinna, kan sportjournalister tycka att det var ett orättvist resultat. Hemma laget hade haft två stolpskott, en i ribban, och en missad straff. Bortalaget hade bara haft ett anfall, och med en stor portion tur lyckades peta in bollen i mål genom att bollen studsat i ansiktet. Detta är trots att man innan matchstart varit överens om att mäta lagets styrka i antal gjorda mål.
Att rättvisan finns med i många situationer, skulle kunna tolkas som att det finns en naturlig strävan efter rättvisa. Men varför är det så viktigt för oss att uppnå rättvisa? Alltså måste vi helt enkelt titta bakom begreppet. Kanske dess ursprung och syfte kan vara svaret på rättvisans väsen?
Så frågan man bör ställa sig istället är helt enkelt vart dessa mekanismer till att uppnå rättvisa kommer ifrån, var har dess art sin födelse i och vad är dess syfte. Mekanismerna bakom denna strävan kan vara att man finner en skönhet i rättvisan som ideologi. Andra kan mena att rättvisan är något att beakta och argumenterera för, detta helt enkelt för att säkerhetsställa att man inte själv är försummad. Eftersom barn tidigt står och räknar karameller, för att alla ska få exakt lika många, verkar rättvisemekanismerna utvecklas väldigt tidigt, och är då redan väldigt starka.

Vad grundar sig dessa mekanismer i? och vad kan dess syfte vara?

/z

[Zokrates]

Vad grundar sig dessa mekanismer i? och vad kan dess syfte vara?

Svar: Fördelning av resurser.

Övrigt
Även människor är resurser och jag minns att jag läst om en stam i Afrika som straffade mord på en gift man med att
mördaren var tvungen att ta över den mannens fru om mördaren var en man, tänk om det var det han egentligen ville
uppnå med mordet, är det då rättvisa?

[Sceptisk]

Som du säger själv Zätatre, kommer man nog inte får ett rätt svar av någon. Rättvisa är ett av dessa ord som man kan fylla med vad som helst. Rättvisa representerar ett aktivt ställningstagande för att uppnå vad man anser vara rätt. Vad nu folk anser vara rätt beror på vem man frågar för även ordet "rätt" är ett sådant ord som går att fylla med vad som helst. Vissa tycker det är rätt med abort andra tycker det är fel. Vissa tycker det är rätt med jämlikhet, andra tycker det är fel. Vissa tycker det är rätt med dödsstraff, andra tycker det är fel. Var får de sin information ifrån? Vad tror de egentligen att de tror? Det går enligt mig inte bli klok på dessa ord. Det är som ordet "dygd" eller "skönhet" eller "gott", de kan betyda precis vad som helst. Men kanske är det såhär, att dessa ord representerar en strävan att försöka få en känsla att verka rationell. Man kan ju inte lägga känslor på våg eller mäta deras utsträckning, men med ord så kan man få det att verka som att [vissa/s] känslor är förnuftiga. Ta till exempel matematiken förr i tiden, då sökte man efter en matematisk formel för skönhet eller för musik. Visserligen så är matematik, proportioner framförallt, inblandat i både skönhet och musik men att säga att skönheten eller musiken skapas av en formel är att gå för långt. Det vore ren klassisk idealism, där idéerna skapar verkligheten. Idéer kan forma verkligheten eftersom idéer kommer från människors hjärnor och människor kan forma verkligheten. Men att säga att idéerna skapar verkligheten är något helt annat. Rättvisa är ett sådant ord tror jag, ett idealistiskt ord som begär utgångspunkten i sig själv.

[förstår mig själv]

Idéer om rättvisa leder till ganska mycket elände, bråk och lidande.

[Pilatus]

Så frågan man bör ställa sig istället är helt enkelt vart dessa mekanismer till att uppnå rättvisa kommer ifrån, var har dess art sin födelse i och vad är dess syfte. [...] Andra kan mena att rättvisan är något att beakta och argumentera för, detta helt enkelt för att säkerhetsställa att man inte själv är försummad.

Till att börja med är inte naturen rättvis. Redan då vi föds är förutsättningarna för att kunna leva ett drägligt liv mycket olika. Många länder i Europa arbetar med inkomstutjämningar och sociala program av olika slag. Väldigt mycket i samhället tycks vara i behov av nivellering och det finns politiska partier som strävar efter att utjämna alla sådana skillnader.
Robert Nozick, 1938 – 2002, politisk filosof på rättighetsteoretisk grund, professor i Harvard, utkom 1974 med det prisbelönta verket Anarchy, State and Utopia där han argumenterar för varför enbart en minimal stat (sk nattväktarstat) är berättigad.
I boken "En teori om rättvisa" påpekar John Rawls att ingen lyckats formalisera common sense-moralen, och uppställer som ett av sina främsta mål att formulera en teori av rättvisa som överensstämmer med våra intuitioner om begreppets innebörd. Han menar att rättvisa måste gå före lycka och välfärd.

Så vad är rätt? Och skall rättvisan enbart gälla Sverige och ha drag av nationalism som SD talar för, eller skall det inkludera länderna i EU, eller alla länder?

[förstår mig själv]

Det finns massa exempel på det dåliga med begreppet. Tex uppstår situationer mellan människor där dessa inte kan enas om vad som är rättvist. Då börjar de i allmänhet att bråka med allt elände som uppstår därav. Tex så kanske olika saker betyder olika mycket för de inblandade. Tex i ett förhållande så kanske man beslutar att städa var annan gång. Men alla har olika tolerans för smuts. Killen tex mår inte dåligt efter 3 veckor av smutsen och tjejen efter en vecka. Vad är rättvist? Hur ofta ska de städa osv. Sånt här kan leda till elände.

[Pilatus]

Det finns massa exempel på det dåliga med begreppet.

Rättvisa kan även handla om hjälp till människor som av olika skäl inte kan försörja sig själva. Det skulle vara oerhört primitivt om vi i rädsla för småaktiga konflikter avstod från att ge behövande hjälp. Och om någon i ett parförhållande inte kan förmå sig till att dammsuga så kan hon (han) säkert kompensera det på annat sätt. T ex lära sig att blanda cocktails och göra en schwarzwaldtårta och liknande nyttigheter för trevnaden.

[Zokrates]

.
I boken "En teori om rättvisa" påpekar John Rawls att ingen lyckats formalisera common sense-moralen, och uppställer som ett av sina främsta mål att formulera en teori av rättvisa som överensstämmer med våra intuitioner om begreppets innebörd. Han menar att rättvisa måste gå före lycka och välfärd.

Så vad är rätt? Och skall rättvisan enbart gälla Sverige och ha drag av nationalism som SD talar för, eller skall det inkludera länderna i EU, eller alla länder?

Nej, John kan omöjligt ha rätt där om vi utgår från att rättvisa uppstår som fenomen om människan är nöjd.


Vad gäller vad som är rätt så råkar vi ju alla leva i länder, vart och ett med befolkningar och vart och ett med olika
kulturer, så för att utgå från det jag svarade angående nöjdhet så är det inte otänkbart, snarare högst troligt att
människor därmed har olika krav ifråga om kvantitet och kvalitet och innehåll, därmed är det rättvist att folk i
respektive länder själva skapar sin måttstock på rättvisa, eg. nöjdhet, dvs. vad de nu än är tillfreds med.

[Pilatus]

.
I boken "En teori om rättvisa" påpekar John Rawls att ingen lyckats formalisera common sense-moralen, och uppställer som ett av sina främsta mål att formulera en teori av rättvisa som överensstämmer med våra intuitioner om begreppets innebörd. Han menar att rättvisa måste gå före lycka och välfärd.

Så vad är rätt? Och skall rättvisan enbart gälla Sverige och ha drag av nationalism som SD talar för, eller skall det inkludera länderna i EU, eller alla länder?

Nej, John kan omöjligt ha rätt där om vi utgår från att rättvisa uppstår som fenomen om människan är nöjd.

Vad gäller vad som är rätt så råkar vi ju alla leva i länder, vart och ett med befolkningar och vart och ett med olika kulturer,
så för att utgå från det jag svarade angående nöjdhet så är det inte otänkbart, snarare högst troligt att olika kulturer nöjer
sig på olika sätt ifråga om kvantitet och kvalitet och innehåll, därmed är det rättvist att folk i respektive länder själva
skapar sin måttstock på rättvisa, eg. nöjdhet, dvs. vad de nu än är tillfreds med.

Angående "nöjdhet"; utilitarism är en konsekventialistisk etiklära som syftar till att maximera den sammanlagda mängden av det goda. Rawls är kritisk mot teorin då den mycket väl är förenlig med att ett antal personer inte alls är lyckliga. Rawls vill ha en teori som är neutral i förhållande till olika ideal och strävanden. Utilitarismen bortser från att varje människa är en egen individ. Rawls föredrar att sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är till största förväntade fördel för de minst gynnade individerna.

[Sceptisk]

Skulle vilja lägga till här att begreppet rättvisa hör ihop med ett annat begrepp - sanning. Utan sanning så kan det inte finnas någon rättvisa. Men som sagt, problemet med begreppet rättvisa är att det går att fylla med vad som helst. Samma sak som gäller för begreppet rätt och rättvisa gäller också för begreppet sanning. Dessutom så vill alla bestämma vad som är rätt och alla vill också bestämma vad som är sant och inte.

Men vad är sanning? Sanningsbegreppet går också att fylla med olika innehåll. Utan en religion som bestämmer vad som är sant så hänvisar begreppen bara tillbaka till sig själva och blir cirkulära. När man talar om sant och falskt idag så brukar man dock oftast mena vad som är fakta och inte, men ordet sanning är väsensskilt från fakta. Om man postulerar att sanning är summan av alla fakta som människan både har och inte har då innebär sanning den ultimata eller absoluta verkligheten. En verklighet som vi alltså inte kan betrakta eller förstå ty våra mentala förmågor är begränsade, emedan fakta är något vi kan studera i verkligheten med vetenskaplig metod.

Därför så verkar det som att det är religionen som har monopol på begreppen rätt, rättvisa och sanning. I religionen så är det Gud som bestämmer vad som är sant och därför även Gud som bestämmer vad som är rätt och rättvist. Detta kräver dock någon som kan tolka Guds vilja och detta var profeternas uppgift. Därefter utvecklades ett prästerskap som kunde förmedla profeternas uttalanden till den övriga befolkningen.

Bristen på fakta i sådana teokratier gör människor paranoida angående hur verkligheten är beskaffad och blir helt beroende av prästerskapet för sin trygghet och mentala hälsa. Utan vetenskapen så skulle vi förmodligen fortfarande leva i en teokrati där ett prästerskap tolkade gamla texter av någon som anser sig veta vad Gud vill.

Mycket har vi nog Luther att tacka för den saken. Utan Luther så skulle vi nog fortfarande vara Katoliker i Sverige, vi skulle inte ha någon vetenskap och vi skulle inte ha någon demokrati. Vi skulle leva i skräck för Satan och Djävulen och våra liv skulle gå ut på ganska mycket det som livet under medeltiden gick ut på. Vi skulle ha en absolut monark som bara lydde under påven och resten skulle leva antingen som fria eller som livegna i ett Feodalsamhälle.

Ett problem med begrepp som just sanning och rättvisa är att ingen människa vet eller kan säga vad det är. De är ojämförliga med begreppet fakta och pekar istället på en verklighet bortom denna verklighet. Ett annat och mycket större problem är att om man nu antar att det finns en verklighet bortom denna verklighet så finns risken att man inte längre kan lita på sina sinnen.

Om man inte kan lita på sina sinnen vet man inte längre hur man ska tolka saker som händer eller vad man kan förvänta sig. Man kan inte planera, man kan inte ta saker för vad de är, man kan inte lita på någon. Verkligheten blir som ett bedrägligt sken och endast det självutnämnda fåtalet kan säga hur verkligheten är beskaffad och därför vad man kan förvänta sig. Eller om man vill försöka förstå själv precis som profeterna, så börjar man att tycka sig kunna urskilja en outgrundlig vilja i världen. Man ser personliga budskap i allt. Bokstavskombinationer på bilplåtar, tidningstexter, mönster i moln osv blir som kosmiska budskap direkt till dig som du måste tolka. Drastiskt talat så finns det en diagnos på sådant beteende, det kallas för paranoid schizofreni.

Så är det inte hög tid att om vi nu har kunnat lägga religionen bakom oss, även lägga bakom oss begrepp som sanning och rättvisa. För vad är det vi pratar om egentligen? Är det inte bara frågan om hur vi vill leva? Hur vi vill att vi ska behandla varandra? Hur vi själva vill bli behandlade? Vi skulle behöva ett nytt språk för livet som handlar om just dessa spörsmål.

[Pilatus]

Utan sanning så kan det inte finnas någon rättvisa. Men som sagt, problemet med begreppet rättvisa är att det går att fylla med vad som helst.

Den personifierade rättvisan framställs ofta som en kvinna med en balansvåg i ena handen och ett svärd i den andra och ögonbindel som attribut. Så är det på många ställen i världen. Varför tror du att Justitia framställs så?

Vad som anses rättvist finns det ett antal teorier om. John Rawls formulerade sin teori om rättvisa 1971. Rawls uppfattning går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter. Förekommande sociala och ekonomiska ojämlikheter kan endast rättfärdigas om de är till nytta för de sämst ställda i samhället.

[förstår mig själv]

Det finns massa exempel på det dåliga med begreppet.

Rättvisa kan även handla om hjälp till människor som av olika skäl inte kan försörja sig själva. Det skulle vara oerhört primitivt om vi i rädsla för småaktiga konflikter avstod från att ge behövande hjälp. Och om någon i ett parförhållande inte kan förmå sig till att dammsuga så kan hon (han) säkert kompensera det på annat sätt. T ex lära sig att blanda cocktails och göra en schwarzwaldtårta och liknande nyttigheter för trevnaden.

Trotts att rättvisa råder finns fattiga som inte klarar sig själv. Rätt åt dem de jobbar ju inte. Den åsikten blir ungefär resultatet av rättvisan. När vi förstår hur stort värde alla människor har så kommer vi av egoistiska skäl se till att dessa människor får det bättre. Det blir då bättre för alla och rättvisebegreppet kan slopas. Naturvetenskap blir grunden. När man förstår hur man gör för att må riktigt bra själv så kommer biresultaten bli att andra mår bättre.

[förstår mig själv]

Hittar vi det fina hos andra är det belöningen för oss själva. Vi behöver inte anstränga oss utan vi vill. Kommer ni inte ihåg att det var glädjen som drev oss till handling när vi var barn. Alla föddes friska.

[Pilatus]

När man förstår hur man gör för att må riktigt bra själv så kommer biresultaten bli att andra mår bättre.

Varför skulle det vara ett tillräckligt kriterium? Om ägaren till en äldre Chrysler New Yorker (med en skraltig ljuddämpare) känner stor tillfredsställelse med att nattetid göra mycket ljudliga burnouts i bebodda kvarter så är det väl ändå tveksamt om andra skulle må bättre? Är det inte mer troligt att människor mår bättre av att kunna hjälpas åt med sådant som behöver göras och att på så sätt kunna känna sig behövd?

[Algotezza]

Rättvisa i skolan

Att alla elever ges samma möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter utifrån sina förutsättningar.

Livets orättvisa

Är att vi inte bara föds med olika anlagsmässiga förutsättningar utan även ser dagens ljus i ojämlika ekonomiska, politiska och psyko-sociala sammanhang, för att bara nämna tre dimensioner som kan medföra ojämlika möjligheter. Om vi utesluter både reinkarnation och karmalagen som styrande för vårt öde.

Och med reinkarnation och karmalag som eviga fakta och principer är livet alltid hundraprocent rättvist sett på tillräckligt lång sikt.

/Algotezza