Vad utgör medvetandets referens?

[sökandesjäl]

Då kanske också medvetandet är stulet, d.v.s. ett luftslott. Om man drar bort omgivningen ( våra institutioner ), så finns där ej mycket kvar än våra basala drifter. Se tex. Vår naturs bättre änglar av S. Pinker.

Själv tänker jag ju dock helt motsatt och tror att vi måste ge alla maximal frihet och inte bara dom som trivs eller dom som kör över andra för att kunna trivas.


red. fast jag gillar ej S. Pinker, fast det kanske framgår

Hur genomför man det programmet? Inte bara optimal utan maximal frihet...?

Vet ej, men vi verkar inte kunna komma fram till detta gemensamt och då finns väl inget svar antar jag?
För 3:e gången härinne så skriver jag, att jag personligen är förtjust i Ramana Maharshis syn på livet och också livet som han levde. Komplexare än så? Ja, då gäller det att kunna leva detta på ett bra ( lyckligt vis ) och hittills har jag ej kunnat se nåt exempel på detta.

[Algotezza]

Då kanske också medvetandet är stulet, d.v.s. ett luftslott. Om man drar bort omgivningen ( våra institutioner ), så finns där ej mycket kvar än våra basala drifter. Se tex. Vår naturs bättre änglar av S. Pinker.

Själv tänker jag ju dock helt motsatt och tror att vi måste ge alla maximal frihet och inte bara dom som trivs eller dom som kör över andra för att kunna trivas.


red. fast jag gillar ej S. Pinker, fast det kanske framgår

Hur genomför man det programmet? Inte bara optimal utan maximal frihet...?

Vet ej, men vi verkar inte kunna komma fram till detta gemensamt och då finns väl inget svar antar jag?
För 3:e gången härinne så skriver jag, att jag personligen är förtjust i Ramana Maharshis syn på livet och också livet som han levde. Komplexare än så? Ja, då gäller det att kunna leva detta på ett bra ( lyckligt vis ) och hittills har jag ej kunnat se nåt exempel på detta.

Vi har mycket större frihet än vi själva ger oss. Vi skapar egna restriktioner för oss själva. Socialt-mentala fängelser.

Basera lycka och frihet på inre processer du själv kan styra.

[Esther]

Exakt vad har Russell snott av Frege menar du - och då snott rakt av utan att göra något eget av det? Tror din aversion mot Russell snarare handlar om att du tycker illa om hans livsstil. Jag har alltid gillat Russell.

Jag menar inget alls. Det är ett välkänt faktum.
Det finns inget som inte också dras fram i ljuset. Hans liv har förmodligen relevans med att han var en tjuv - jag har aldrig intresserat mig för varken honom eller hans stöldgods så jag vet inget om hans liv ...- jag läste Frege istället.

[Esther]

Jag antog att Illusionen menade att vi ser olika händelser i naturen som vi beskriver med hjälp av matematiska modeller. Det vi kan ha någon mening om är det vi kan uppfatta med våra sinnen. Empirin vinner i min världsbild över metafysiska spekulationer. (Till vardags.)

Ditt angrepp på Russell verkar litet fånig.

En personlig avslutande metafysisk kommentar med anledning av detta du skriver.

I mitt tidigare inlägg skriver jag citat,
”Om matematikens regelverk formats av det vi förnimmer, för att återspegla verkligheten,
via våra atomära begrepp (inom rumtidens ram), bör då inte logiken indirekt innefattas i regelverket,
eller menar du att jag här missuppfattat något ?”

Esthers svar lyder,
”Nej - de har inte formats av det vi förnimmer - utan tvärtom - vi förnimmer logiken på
grund av att den är en del av vår konstitution.”

Det finns inget ”tvärt om” här enligt mitt sätt att se på detta, av följande skäl.
Om ”konstitution” likställs med ΔØ-reproduktion (struktur bortom rum-tid), ingående i den
(ur atomärt perspektiv) beskrivna vxv-process/kommunikation, som ligger till grund för
förnimmelsen, så har matematikens regelverk rimligen formats av det vi förnimmer.
Om ”konstitution” = ΔØ-reproduktion, har förnimmelsen även sin grund i aktuell konstitution.
Detta kan tolkas som att logiken (via ΔØ-reproduktion) indirekt innefattas i regelverket.

/ Illusionen

Pax vobiscum

Återigen - NEJ.
Det vi använder som matematikens regelverk har INTE formats av det vi förnimmer.

TVÄRTOM - vi förnimmer det som omger oss såsom det är konstruerat (logiskt) DÄRFÖR ATT, på grund av, att vi själva besitter den logiska förmågan som möjliggör den tolkningen.

Återtar tråden.

[Antic]

Återigen - NEJ.
Det vi använder som matematikens regelverk har INTE formats av det vi förnimmer.

TVÄRTOM - vi förnimmer det som omger oss såsom det är konstruerat (logiskt) DÄRFÖR ATT, på grund av, att vi själva besitter den logiska förmågan som möjliggör den tolkningen.

Utan sinnen, ingen upplevelse, ingen matematik.

Berätta om något som skulle existera utanför upplevelsen.

Upplevelsen består av, ljus, färger, lukt, ljud, känsel, smak. Utan dem finns inte ens mörker kvar att applicera någon matematik på.

[Esther]

Återigen - NEJ.
Det vi använder som matematikens regelverk har INTE formats av det vi förnimmer.

TVÄRTOM - vi förnimmer det som omger oss såsom det är konstruerat (logiskt) DÄRFÖR ATT, på grund av, att vi själva besitter den logiska förmågan som möjliggör den tolkningen.

Utan sinnen, ingen upplevelse, ingen matematik.

Berätta om något som skulle existera utanför upplevelsen.

Upplevelsen består av, ljus, färger, lukt, ljud, känsel, smak. Utan dem finns inte ens mörker kvar att applicera någon matematik på.

Föreslår dig att "göra en Kant". Dvs en "Kopernikus vändning" --- du har helt och hållet (i ditt eget lilla solsystem) satt människan i centrum.
HON ÄR INTE CENTRUM.
Lika lite som jorden är centrum i vårt solsystem.

Tänk... tills du får det rätt.
Det kommer....

[Antic]

Du glömde berätta om något utanför upplevelsen.

Kan det bero på att allt du vet om, är det som du upplever.

Du är i gott sällskap med mig och alla andra.

[Antic]

På tal om matematik.

Matematiken speglar och följer upplevelsen ganska bra faktiskt. Till och med när vi felaktigt kallar det för en "matematisk paradox".

Upplevelsen består enbart av enkelriktad kontinuerlig rörelse och kommer inte att ha en enda statisk punkt någonstans. Rörelse är utan början och utan slut helt enkelt därför att en början och ett slut kan enbart definieras via statiska start och stopp punkter.

Matematik är delbar i oändlighet, stor i oändlighet och liten i oändlighet. Därför är till exempel Zenons Tudelnings-paradox ingen paradox, utan precis så som upplevelsen fungerar då kontinuerlig rörelse inte har några statiska start och ändpunkter.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Zenons_paradoxer

[Antic]

JA, det finns en fysisk värld därute. Med objekt, rum och tid, som formar om sig efter hur du upplever dem. Och allt i den världen är 100% verkligt, äkta och sant. Det är också det enda som existerar.

Men det är upplevandet som skapar den. Ingen oberoende värld som skulle existera utan upplevelsen.

Det är också enda sättet den skulle vara logisk möjlig på för den som tänker efter.

[Esther]

Du glömde berätta om något utanför upplevelsen.

Kan det bero på att allt du vet om, är det som du upplever.

Du är i gott sällskap med mig och alla andra.

... allt jag vet om är inte centrerat i till mitt jag - i mitt fall.

[Pilatus]

Matematik är delbar i oändlighet, stor i oändlighet och liten i oändlighet. Därför är till exempel Zenons Tudelnings-paradox ingen paradox, utan precis så som upplevelsen fungerar då kontinuerlig rörelse inte har några statiska start och ändpunkter.

Njea, Zenon talade om att förflytta sig från en given punkt A till en punkt B. För att göra det måste vi först komma till sträckans mittpunkt C. Och för att förflytta sig från C till B måste vi först förflytta sig till mitten av dessa två punkter. Vi kan upprepa denna förflyttning i oändlighet, enligt Zenon. Frågan var då om vi någonsin kommer till punkten B. Därav paradoxen.

[Antic]

Det han talar om är förflyttning över en oändlig sträcka eftersom sträckan är delbar i all oändlighet.

I upplevelsen existerar inga avstånd i den meningen. Allt är oändligt i upplevelsen hur litet eller stort något än är. En sträcka får vi bara om vi mäter ut den själva. Och den utmätta sträcka kommer att upplevas annorlunda från gång till gång.

Vad matematiken effektivt talar om för oss är att, upplevelsen hanterar inga sträckor eller fasta punkter. Dessa kan bara vetas och mätas ut. Och därmed skapas av oss själva. Men i upplevelsen existerar inget av det där.

[Esther]

Matematik är delbar i oändlighet, stor i oändlighet och liten i oändlighet. Därför är till exempel Zenons Tudelnings-paradox ingen paradox, utan precis så som upplevelsen fungerar då kontinuerlig rörelse inte har några statiska start och ändpunkter.

Njea, Zenon talade om att förflytta sig från en given punkt A till en punkt B. För att göra det måste vi först komma till sträckans mittpunkt C. Och för att förflytta sig från C till B måste vi först förflytta sig till mitten av dessa två punkter. Vi kan upprepa denna förflyttning i oändlighet, enligt Zenon. Frågan var då om vi någonsin kommer till punkten B. Därav paradoxen.

Jaha.... Om sträckan är bestämd är också halveringarna där de måste konvergera med B slutligen.
Eller?

[Algotezza]

Tänk om varken tid eller rum är kontinuerliga. Om det finns en minsta sträcka och minsta tidrymd som det ur vårt perspektiv är meningsfullt att tala om. Vi kanske rör oss i små små ryck eller hopp, som en film. Vi skapar själva känslan av kontinuerlig rörelse. Som när vi ser en film.

[Pilatus]

Njea, Zenon talade om att förflytta sig från en given punkt A till en punkt B. För att göra det måste vi först komma till sträckans mittpunkt C. Och för att förflytta sig från C till B måste vi först förflytta sig till mitten av dessa två punkter. Vi kan upprepa denna förflyttning i oändlighet, enligt Zenon. Frågan var då om vi någonsin kommer till punkten B. Därav paradoxen.

Jaha.... Om sträckan är bestämd är också halveringarna där de måste konvergera med B slutligen.
Eller?

Zenons tanke var att punkterna kommer allt närmre varann och sträckan till B kommer alltid att ha en mittpunkt. Alltså att de aldrig konvergerar i en gemensam punkt B.

Antics synpunkt är dock utan poäng, att en oändlig sträcka alltid är delbar i oändligt långa sträckor kan ses som ett axiom. En sådan uppdelning skulle aldrig kvalificerat sig som en paradox.