Pilatus skrev:Esther skrev:Pilatus skrev:Njea, Zenon talade om att förflytta sig från en given punkt A till en punkt B. För att göra det måste vi först komma till sträckans mittpunkt C. Och för att förflytta sig från C till B måste vi först förflytta sig till mitten av dessa två punkter. Vi kan upprepa denna förflyttning i oändlighet, enligt Zenon. Frågan var då om vi någonsin kommer till punkten B. Därav paradoxen.
Jaha.... Om sträckan är bestämd är också halveringarna där de måste konvergera med B slutligen.
Eller?
Zenons tanke var att punkterna kommer allt närmre varann och sträckan till B kommer alltid att ha en mittpunkt. Alltså att de aldrig konvergerar i en gemensam punkt B.
Antics synpunkt är dock utan poäng, att en oändlig sträcka alltid är delbar i oändligt långa sträckor kan ses som ett axiom. En sådan uppdelning skulle aldrig kvalificerat sig som en paradox.
Ser man detta grafiskt.... Borde de sista halveringarna vara nära punkt B. Då inga punkter är på exakt samma ställe... Är nästan tillräckligt eftersom det handlar om FRÅN. A. TILL. B.
Eller?