Jbig skrev:Hejsan!
Var det högstadiet du verkade i?
Ökar våldet ju mer egoismen sprids?
Moderator: Moderatorgruppen
-
teoretikern
- Inlägg: 496
- Blev medlem: 31 mar 2008 07:57
- Ort: Sho't
Re: mer om det andra...
Var det högstadiet du verkade i?
Re: mer om det andra...
Jbig skrev:Hejsan!
http://encarta.msn.com/encyclopedia_761 ... rfare.html
http://www.the7thfire.com/Politics%20an ... olence.htm
http://en.wikipedia.org/wiki/Prehistoric_warfare
http://www.newdawnmagazine.com/Article/ ... n_Age.html
Källor är alltid A och O - närmast ett adelsmärke för bigj och hans ständiga undervisande här och även där......
MVH
bigj
Ser man på jag missade då ska vi se om det visas någon statistik om våldet på stenåldern i dessa källor. Det ska självklart framgå på den sidan man kommer till i annat fall får man ge den rätta länken.
Vad som ska framgå är operationella definitioner av det man vill mäta, + statistik som stödjer tesen givetvis med en redovisningen hur data samlas in. Att visa på vilka grunder/medtodik när man jämföra är A o O.
Dvs ska man jämföra krig mellan olika tidsepoker så måste man ju vet avad man undersöker. Man kan göra det enklare för sig och tala om dödligt våld.
Så låt oss se om det finns någon substans i länkarna.
Nr 1
http://encarta.msn.com/encyclopedia_761 ... rfare.html
Nix
nr 2
http://www.the7thfire.com/Politics%20and%
Nix
nr 3
http://en.wikipedia.org/wiki/Prehistoric_warfare
nix
nr 4
http://www.newdawnmagazine.com/Article/ ... n_Age.html
nix
Som vanligt när biggen är igång; fablernas värld. Humor. :)
Hejsan!
Såg att kallekula försökte tyda källorna - nu har han även bevisat att engelska språket icke heller är hans starkaste sida. Han förstod helt enkelt inte texterna. Kallekula har dock en stark sida, den har han förvisso gemensamt med teoretikern och risingen - det är att nära bitterheten mot bigj som satt dem alla tre på pottkanten och överglänst dem med kunskap. Att ständigt visa denna bitterhet är kallekula och de övriga hjältarna dock bra på! Ho ho ho ho....men vi goda, vi njuter av deras frustrationer eftersom detta när en del av vår fåfänga.....
Vi avslutar med skribenten och läraren Steve Taylor, och hans hårda dom över de totalitärt troendes försök att lägga beslag på historien!
"A whole branch of “science” has grown up around this view of the human race’s early history. This is a relatively new discipline of evolutionary psychology, which tries to explain all of the negative sides of human nature as “adaptations” which early people developed because they had some survival value. Evolutionary psychologists explain traits like selfishness and aggression in these terms. Life was such a struggle that only the most selfish and aggressive people survived and passed on their genes. The people with gentle and peaceful genes would have died out, simply because they would have lost out in the survival battle.
Evolutionary psychologists see racism and war as “natural” too. It’s inevitable that different human groups should be hostile to one another, because once upon a time we were all living on the edge of starvation and fighting over limited resources. Any tendency to show sympathy for other groups would have reduced our own group’s survival chances.
But fortunately we don’t have to believe any of this crude nonsense. There is now a massive amount of archaeological and anthropological evidence which suggests this view of the human race’s past is completely false. Life for prehistoric human beings was far less bleak than we might imagine."
Så sant som det äro skrivet, i samma skrift tager han effektivt ned Lawrence Keeley och dennes bok "War Before Civilisation" där denne försöker införa dumheten även till ämnet förhistoria!
För att se vidare om Taylor, kolla exempelvis denna länk:
http://www.newdawnmagazine.com/Article/ ... n_Age.html
Därmed är denna tråd avslutad, vi har lett (om än ej i bevis för det är egentligen svårt att göra om en tid som är så långt tillbaks som stenåldern) till en god sannolikhet om att våldet var klart mindre tidigare än det blev senare, det vittnat inte minst bevisen från forntiden då människorna tenderade att leva längre än vad de senare skulle
göra i de hierarkiska statscivilisationerna - något som tyder på att livet blev svårare i ett odemokratiskt samhälle! Vad gäller krigen existerade de inte alls under stenåldern. Det finns inga motiv någonstans på sådana våldsutövningar i de gamla bilderna från stenåldern. :lol:
MVH
bigj
Såg att kallekula försökte tyda källorna - nu har han även bevisat att engelska språket icke heller är hans starkaste sida. Han förstod helt enkelt inte texterna. Kallekula har dock en stark sida, den har han förvisso gemensamt med teoretikern och risingen - det är att nära bitterheten mot bigj som satt dem alla tre på pottkanten och överglänst dem med kunskap. Att ständigt visa denna bitterhet är kallekula och de övriga hjältarna dock bra på! Ho ho ho ho....men vi goda, vi njuter av deras frustrationer eftersom detta när en del av vår fåfänga.....
Vi avslutar med skribenten och läraren Steve Taylor, och hans hårda dom över de totalitärt troendes försök att lägga beslag på historien!
"A whole branch of “science” has grown up around this view of the human race’s early history. This is a relatively new discipline of evolutionary psychology, which tries to explain all of the negative sides of human nature as “adaptations” which early people developed because they had some survival value. Evolutionary psychologists explain traits like selfishness and aggression in these terms. Life was such a struggle that only the most selfish and aggressive people survived and passed on their genes. The people with gentle and peaceful genes would have died out, simply because they would have lost out in the survival battle.
Evolutionary psychologists see racism and war as “natural” too. It’s inevitable that different human groups should be hostile to one another, because once upon a time we were all living on the edge of starvation and fighting over limited resources. Any tendency to show sympathy for other groups would have reduced our own group’s survival chances.
But fortunately we don’t have to believe any of this crude nonsense. There is now a massive amount of archaeological and anthropological evidence which suggests this view of the human race’s past is completely false. Life for prehistoric human beings was far less bleak than we might imagine."
Så sant som det äro skrivet, i samma skrift tager han effektivt ned Lawrence Keeley och dennes bok "War Before Civilisation" där denne försöker införa dumheten även till ämnet förhistoria!
För att se vidare om Taylor, kolla exempelvis denna länk:
http://www.newdawnmagazine.com/Article/ ... n_Age.html
Därmed är denna tråd avslutad, vi har lett (om än ej i bevis för det är egentligen svårt att göra om en tid som är så långt tillbaks som stenåldern) till en god sannolikhet om att våldet var klart mindre tidigare än det blev senare, det vittnat inte minst bevisen från forntiden då människorna tenderade att leva längre än vad de senare skulle
göra i de hierarkiska statscivilisationerna - något som tyder på att livet blev svårare i ett odemokratiskt samhälle! Vad gäller krigen existerade de inte alls under stenåldern. Det finns inga motiv någonstans på sådana våldsutövningar i de gamla bilderna från stenåldern. :lol:
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Så du har nu insett att du var ute och flummade. Detta genom att ge ett flummigt svar. Det enda du behövde göra, om det hade varit någon substans i det du säger, är att presentera fakta och statistik som stöder din tes, men icke.
Vad var medelåldern på forntiden? Hur har man kommit fram till de uppgifterna? (där kan jag tänka mig att det handlar om grova uppskattningar,men det skulle vara intressant att se vad forskningen har att säga)
Med andra ord så gick du från tvärsäkra påståenden till att inse att det inte fanns underlag för dem. Sista citatet är enbart flum. Du har fortf. inte sagt vad du tex menar med krig. Krig mellan stater? Om så är fallet. Klart att inte det fanns på stenåldern. Det fanns inga stater enligt modern def. och därmed heller inga motiv för osv osv. Det är ugefär lika givande som att säga jag är övertygad om att det dör fler i bilolyckor idag än jmf med stenåldern.
Jbig skrev:
Modern forskning visar att stenåldersmänniskan var långt mer fredlig än sin nutida ättling
Stenåldersmänniskorna var långt mer fredliga än vad dagens människor tenderar att vara. De var mer sociala och kärleksfulla än de nutida människorna vanligen är.
bigj
Jbig skrev:Därmed är denna tråd avslutad, vi har lett (om än ej i bevis för det är egentligen svårt att göra om en tid som är så långt tillbaks som stenåldern) till en god sannolikhet om att våldet var klart mindre tidigare än det blev senare, det vittnat inte minst bevisen från forntiden då människorna tenderade att leva längre än vad de senare skulle
göra i de hierarkiska statscivilisationerna - något som tyder på att livet blev svårare i ett odemokratiskt samhälle! Vad gäller krigen existerade de inte alls under stenåldern. Det finns inga motiv någonstans på sådana våldsutövningar i de gamla bilderna från stenåldern. :lol:
MVH
bigj
Vad var medelåldern på forntiden? Hur har man kommit fram till de uppgifterna? (där kan jag tänka mig att det handlar om grova uppskattningar,men det skulle vara intressant att se vad forskningen har att säga)
Med andra ord så gick du från tvärsäkra påståenden till att inse att det inte fanns underlag för dem. Sista citatet är enbart flum. Du har fortf. inte sagt vad du tex menar med krig. Krig mellan stater? Om så är fallet. Klart att inte det fanns på stenåldern. Det fanns inga stater enligt modern def. och därmed heller inga motiv för osv osv. Det är ugefär lika givande som att säga jag är övertygad om att det dör fler i bilolyckor idag än jmf med stenåldern.
Hejsan!
Gör ett stickspår vad gäller medelåldern under forntiden, eftersom våran kallekula frågade! Sådant har man sedan länge kunnat räkna ut med hjälp av benrester av människor.
Demografisk statistik från stenåldern och framåt gällande mortalitet och fertilitet.
Enligt de ungerska demograferna Acsádi och Nemeskéri har det skett förändringar i både fertilitet och mortalitet under historiens gång. De viktigaste orsakerna verkar vara övergången till jordbrukssamhället, stora pestepidemier, sociala maktförhållanden och därvid medhängande våldsutövande.
Källorna dessa herrar har byggt sina teorier på utgörs främst av skelett från äldre tider. Genom olika mätmetoder, studier av ben, tänder och kol-14 metoden har de fått fram fakta som pekar på en del intressanta detaljer. Bl.a. visar deras, och många andra vetenskapsmäns studier av liknande material att livslängden för neanderthalarna faktiskt antyder att de hade en biologisk möjlighet att mer eller mindre leva lika länge som dagens människor – om bara förutsättningarna fanns. Det gjorde det sällan utom för ett litet fåtal av dessa förmänniskor. Flera studier av skelett av neanderthalare och tidiga Homo Sapiens tyder på följande livscykler under tidig stenålder. Vanligen dog närmare en tredjedel av alla barn redan före 10 års ålder. De som överlevde kunde förvänta sig att leva till de var mellan 25 och 40 år. Ett fåtal, troligen omkring 5-10 procent av människorna levde tills de blev 50-60 år och i sällsynta fall ända tills de närmade sig 70 år.
Födelsetalen i det tidiga jordbrukssamhället låg endast omärkligt högre än födelsetalen, mellan 0,1 och 0,5 promilles övervikt (årligen). Något som visar på en mycket långsam folkökning av människosläktet. Antagligen fanns det inte mer än högst en miljon människor på jorden under istiden fram till omkring 15.000 f.Kr. Vid övergången till jordbrukssamhället tenderade dessa samhällen att snabbt börja öka antalet ingående individer. I sådana samhällen kunde födelsetalen lätt överstiga dödstalen med både en och två promille. Vi bör lägga på minnet att även dödstalen ökade. En företeelse som följde med på köpet var att antalet konflikter ökade. Människorna började kivas om djur, betesmarker, jaktmarker och snart även åkrar och andra materiella fördelar. Krigen blev sannolikt vanligare. Även kvinnorna verkar ha fått det sämre i den meningen att de nu levde ett liv utan ständiga förflyttningar. Därmed verkar det som någon slags förändring till ökad fertilitet verkar ha utkristalliserats bland allt fler kvinnor under jordbrukssamhället! Tillsammans med en kanske ännu större manlig dominans föddes det fler barn – samtidigt som spädbarnsdödligheten låg på en fortsatt hög nivå, eller rent av ökade. Till skillnad mot idag så var det männen som levde lite längre under förhistorisk tid liksom ända fram till Medeltiden och på sina håll ännu senare, än kvinnorna. Något som tyder på att männens makt under jordbrukssamhället troligen ökade en del – på kvinnornas bekostnad.
Dödsorsakerna under stenåldern verkar ha varit följande – benbrott, ledgångsreumatism och andra skador som gjorde individen oförmögen att fortsätta att jaga, passa boskap eller arbeta på åkern. En anan dödsorsak var som tidigare nämnts spädbarnsdödligheten. Denna verkar ha legat kring 150-250 promille per tusen födda, alltså i runda tal så dog var femte nyfödd, ibland var fjärde. Andra dödsorsaker var epidemier av tuberkulos och syfilis liksom smittkoppor och andra sjukdomar. Den drabbade olika grupper vid olika tider eftersom man ännu levde ganska isolerade från varandra. Under den yngre stenåldern och tiden fram till vår tideräknings början ökade världens befolkning troligen från några fåtal miljoner till åtminstone 250 miljoner individer. Därmed drabbades allt fler av de olika pester som då och då hemsökte större befolkningskoncentrationer; t.ex. i Nordkina, romarriket, Indien, Egypten och Mellanöstern. Amerika verkar ha varit helt isolerat från dessa farsoter, ehuru de mycket väl kan ha haft egna varianter av epidemier under förhistorisk tid. Emellertid erhöll inte Amerikas befolkning den nödvändiga motståndskraften mot smittkoppor och lunginflammation som Gamla världens befolkning med tiden skaffade sig immunitet emot.
Den förväntade livstiden på Cypern omkring 6000 f.Kr. vid födseln var endast 22 år. Då skall man vara medveten om att en tredjedel av barnen hade avlidit före nio års ålder. Klarade man sig igenom dessa första nio år kunde man vanligen nå en ålder på mellan 25 och 40 år. I sällsyntare fall kunde man bli 50-70 år.
Under romarrikets dagar var medellivslängden på väg neråt. Spädbarnsdödligheten låg kring 350 per tusen födda i det av romarna erövrade Egypten. Samtidigt var den förväntade livslängden kring Kristi födelse runt 25-27 år.
Det var dock skillnad på folk och folk. Dödstalen för de romerska slavarna var högre än för dem som styrde samhället. Den förväntade livslängden för en slav i Rom var bara 17,5 år vid födseln, medan en slav ute i provinserna kunde förvänta sig ett liv från födseln till cirka 25 år. En fri arbetare kunde i Rom inte heller räkna med ett långvarigt liv, vanligen dog han/hon vid 31 års ålder i genomsnitt. Aristokratin kunde förvänta sig ett liv efter födseln som varade till omkring 58 år.
Den romerska civilisationen innebar faktiskt att flertalet människors liv förkortades om man jämför med perioden före detta imperiums tillblivelse. Huruvida de samtidigt fick det sämre vet vi inte riktigt, men det ligger nära till hands. Däremot vet vi att de höga livslängderna för aristokratin förmodligen gynnades av deras välstånd avsevärt mot vad som varit vanligt tidigare. Men dessa utgjorde bara en liten minoritet, mellan en och två procent av befolkningen.
Källa här äro som sagt var de ungerska forskarna Ascádi & Nemeskéri, History of Human Life Span and Mortality, 1970.
Några exempel, även dessa byggandes på Ascádi och Nemeskéris forskning:
Förväntad livslängd under förhistorisk tid – Istiden t.o.m. 10.000 f.Kr.
Afalou i Nordafrika. Förväntade år kvar att leva vid:
20-års ålder - 21,8 år Bägge könen
Källa: Ascádi & Nemeskéri, tabell 102
Maghreb i Nordafrika. Förväntade år kvar att leva vid:
Födseln - 21,1 Bägge könen
20-års åldern - 24,5 Bägge könen
Källa: Ibid, tabell 104
Förväntad livstid under förhistorisk tid – 10.000-5000 f.Kr.
Vassilevka, Ukraina. Förväntade år kvar att leva vid:
20-års ålder - 22,7 Män 23,96 Kvinnor 20,3
Källa: Ibid. Tabell 105 och 106
Fofonovo, Bajkalsjön-Sibirien. Förväntade år kvar att leva vid:
Födseln - 44,3 Bägge könen
20-års ålder - 29,7 Bägge könen
Källa: Ibid. Tabell 107
Det var bättre förr.......skulle en romersk medborgare ha sagt om han hade känt till historien! :lol:
Därmed satt den siste spiken - bigj avgår som den segrare han är så van vid! Notera dock välviljan mot kallekulan, men hoppas inte detta sänkte våran lille vän bara! Han blir ofta lite nedstämd när han tvingas erkänna att bigj lärt honom nya grejer - ju! Ho ho ho... :lol:
MVH
bigj
Gör ett stickspår vad gäller medelåldern under forntiden, eftersom våran kallekula frågade! Sådant har man sedan länge kunnat räkna ut med hjälp av benrester av människor.
Demografisk statistik från stenåldern och framåt gällande mortalitet och fertilitet.
Enligt de ungerska demograferna Acsádi och Nemeskéri har det skett förändringar i både fertilitet och mortalitet under historiens gång. De viktigaste orsakerna verkar vara övergången till jordbrukssamhället, stora pestepidemier, sociala maktförhållanden och därvid medhängande våldsutövande.
Källorna dessa herrar har byggt sina teorier på utgörs främst av skelett från äldre tider. Genom olika mätmetoder, studier av ben, tänder och kol-14 metoden har de fått fram fakta som pekar på en del intressanta detaljer. Bl.a. visar deras, och många andra vetenskapsmäns studier av liknande material att livslängden för neanderthalarna faktiskt antyder att de hade en biologisk möjlighet att mer eller mindre leva lika länge som dagens människor – om bara förutsättningarna fanns. Det gjorde det sällan utom för ett litet fåtal av dessa förmänniskor. Flera studier av skelett av neanderthalare och tidiga Homo Sapiens tyder på följande livscykler under tidig stenålder. Vanligen dog närmare en tredjedel av alla barn redan före 10 års ålder. De som överlevde kunde förvänta sig att leva till de var mellan 25 och 40 år. Ett fåtal, troligen omkring 5-10 procent av människorna levde tills de blev 50-60 år och i sällsynta fall ända tills de närmade sig 70 år.
Födelsetalen i det tidiga jordbrukssamhället låg endast omärkligt högre än födelsetalen, mellan 0,1 och 0,5 promilles övervikt (årligen). Något som visar på en mycket långsam folkökning av människosläktet. Antagligen fanns det inte mer än högst en miljon människor på jorden under istiden fram till omkring 15.000 f.Kr. Vid övergången till jordbrukssamhället tenderade dessa samhällen att snabbt börja öka antalet ingående individer. I sådana samhällen kunde födelsetalen lätt överstiga dödstalen med både en och två promille. Vi bör lägga på minnet att även dödstalen ökade. En företeelse som följde med på köpet var att antalet konflikter ökade. Människorna började kivas om djur, betesmarker, jaktmarker och snart även åkrar och andra materiella fördelar. Krigen blev sannolikt vanligare. Även kvinnorna verkar ha fått det sämre i den meningen att de nu levde ett liv utan ständiga förflyttningar. Därmed verkar det som någon slags förändring till ökad fertilitet verkar ha utkristalliserats bland allt fler kvinnor under jordbrukssamhället! Tillsammans med en kanske ännu större manlig dominans föddes det fler barn – samtidigt som spädbarnsdödligheten låg på en fortsatt hög nivå, eller rent av ökade. Till skillnad mot idag så var det männen som levde lite längre under förhistorisk tid liksom ända fram till Medeltiden och på sina håll ännu senare, än kvinnorna. Något som tyder på att männens makt under jordbrukssamhället troligen ökade en del – på kvinnornas bekostnad.
Dödsorsakerna under stenåldern verkar ha varit följande – benbrott, ledgångsreumatism och andra skador som gjorde individen oförmögen att fortsätta att jaga, passa boskap eller arbeta på åkern. En anan dödsorsak var som tidigare nämnts spädbarnsdödligheten. Denna verkar ha legat kring 150-250 promille per tusen födda, alltså i runda tal så dog var femte nyfödd, ibland var fjärde. Andra dödsorsaker var epidemier av tuberkulos och syfilis liksom smittkoppor och andra sjukdomar. Den drabbade olika grupper vid olika tider eftersom man ännu levde ganska isolerade från varandra. Under den yngre stenåldern och tiden fram till vår tideräknings början ökade världens befolkning troligen från några fåtal miljoner till åtminstone 250 miljoner individer. Därmed drabbades allt fler av de olika pester som då och då hemsökte större befolkningskoncentrationer; t.ex. i Nordkina, romarriket, Indien, Egypten och Mellanöstern. Amerika verkar ha varit helt isolerat från dessa farsoter, ehuru de mycket väl kan ha haft egna varianter av epidemier under förhistorisk tid. Emellertid erhöll inte Amerikas befolkning den nödvändiga motståndskraften mot smittkoppor och lunginflammation som Gamla världens befolkning med tiden skaffade sig immunitet emot.
Den förväntade livstiden på Cypern omkring 6000 f.Kr. vid födseln var endast 22 år. Då skall man vara medveten om att en tredjedel av barnen hade avlidit före nio års ålder. Klarade man sig igenom dessa första nio år kunde man vanligen nå en ålder på mellan 25 och 40 år. I sällsyntare fall kunde man bli 50-70 år.
Under romarrikets dagar var medellivslängden på väg neråt. Spädbarnsdödligheten låg kring 350 per tusen födda i det av romarna erövrade Egypten. Samtidigt var den förväntade livslängden kring Kristi födelse runt 25-27 år.
Det var dock skillnad på folk och folk. Dödstalen för de romerska slavarna var högre än för dem som styrde samhället. Den förväntade livslängden för en slav i Rom var bara 17,5 år vid födseln, medan en slav ute i provinserna kunde förvänta sig ett liv från födseln till cirka 25 år. En fri arbetare kunde i Rom inte heller räkna med ett långvarigt liv, vanligen dog han/hon vid 31 års ålder i genomsnitt. Aristokratin kunde förvänta sig ett liv efter födseln som varade till omkring 58 år.
Den romerska civilisationen innebar faktiskt att flertalet människors liv förkortades om man jämför med perioden före detta imperiums tillblivelse. Huruvida de samtidigt fick det sämre vet vi inte riktigt, men det ligger nära till hands. Däremot vet vi att de höga livslängderna för aristokratin förmodligen gynnades av deras välstånd avsevärt mot vad som varit vanligt tidigare. Men dessa utgjorde bara en liten minoritet, mellan en och två procent av befolkningen.
Källa här äro som sagt var de ungerska forskarna Ascádi & Nemeskéri, History of Human Life Span and Mortality, 1970.
Några exempel, även dessa byggandes på Ascádi och Nemeskéris forskning:
Förväntad livslängd under förhistorisk tid – Istiden t.o.m. 10.000 f.Kr.
Afalou i Nordafrika. Förväntade år kvar att leva vid:
20-års ålder - 21,8 år Bägge könen
Källa: Ascádi & Nemeskéri, tabell 102
Maghreb i Nordafrika. Förväntade år kvar att leva vid:
Födseln - 21,1 Bägge könen
20-års åldern - 24,5 Bägge könen
Källa: Ibid, tabell 104
Förväntad livstid under förhistorisk tid – 10.000-5000 f.Kr.
Vassilevka, Ukraina. Förväntade år kvar att leva vid:
20-års ålder - 22,7 Män 23,96 Kvinnor 20,3
Källa: Ibid. Tabell 105 och 106
Fofonovo, Bajkalsjön-Sibirien. Förväntade år kvar att leva vid:
Födseln - 44,3 Bägge könen
20-års ålder - 29,7 Bägge könen
Källa: Ibid. Tabell 107
Det var bättre förr.......skulle en romersk medborgare ha sagt om han hade känt till historien! :lol:
Därmed satt den siste spiken - bigj avgår som den segrare han är så van vid! Notera dock välviljan mot kallekulan, men hoppas inte detta sänkte våran lille vän bara! Han blir ofta lite nedstämd när han tvingas erkänna att bigj lärt honom nya grejer - ju! Ho ho ho... :lol:
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Oja jag betvivlar inte att man kan estimera medelåldern under forntiden. Jag är mest nyfiken på vad man har för data att tillgå, hur pass träffsäker man kan tro sig vara, metoder man använder sig av.
Gällande forntiden. Mycket annat än att studera berester torde väl inte finnas. Så hur många berester har studerats? Var har man funnit dessa berester? Kan man säga att det är signifikanta resultat eller kan det vara slumpen? Sådant är intressant. Är urvalet representativt? Hur vet man att det inte enbart var de välmående (som p.g.,a ställning) fick en begravning (och det är deras ben man studerar), medan de från en lägre klass kremerades? Har man bara funnit berester inom vissa geografiska områden? Är fynden koncentrerade till vissa områden, i så fall varför? Hur vet man om det inte är så att formtidsmänniskor från dessa områden hade en högre/alt längre standard än inom andra geografiska områden? Har man jämfört mellan olika områden? Räcker den datan till för att det ska vara signifikant i så fall. Kremerades de som dog av vissa sjukdommar? Bias dvs osv osv. Det finns tusen och en intressanta frågor kring detta.
Jag utgår ifrån att forskarna redovisat detta när de gjort sina uppskattningar vad det gäller medellivslängd. Jag är som sagt bara nyfiken på underlaget, resonemangen, datan som finns osv.
Att man kan estimera livslängden under forntiden har jag inte oppnerat mig emot utan dina tvärsäkra uttalanden om våld och krig på stenåldern, som du, när det väl kom till kritan, du inte kunde backa upp med fakta.
Du hade en intressant tes, men det blev bara pannkaka av det. Ingen definition av begrepp, fakta saknas, citat från forskning (nu aktuell) som stöder din tes saknas. Med andra ord det du presenterar är substanslöst. Papperskorgen. Tyvärr.
Gällande forntiden. Mycket annat än att studera berester torde väl inte finnas. Så hur många berester har studerats? Var har man funnit dessa berester? Kan man säga att det är signifikanta resultat eller kan det vara slumpen? Sådant är intressant. Är urvalet representativt? Hur vet man att det inte enbart var de välmående (som p.g.,a ställning) fick en begravning (och det är deras ben man studerar), medan de från en lägre klass kremerades? Har man bara funnit berester inom vissa geografiska områden? Är fynden koncentrerade till vissa områden, i så fall varför? Hur vet man om det inte är så att formtidsmänniskor från dessa områden hade en högre/alt längre standard än inom andra geografiska områden? Har man jämfört mellan olika områden? Räcker den datan till för att det ska vara signifikant i så fall. Kremerades de som dog av vissa sjukdommar? Bias dvs osv osv. Det finns tusen och en intressanta frågor kring detta.
Jag utgår ifrån att forskarna redovisat detta när de gjort sina uppskattningar vad det gäller medellivslängd. Jag är som sagt bara nyfiken på underlaget, resonemangen, datan som finns osv.
Att man kan estimera livslängden under forntiden har jag inte oppnerat mig emot utan dina tvärsäkra uttalanden om våld och krig på stenåldern, som du, när det väl kom till kritan, du inte kunde backa upp med fakta.
Du hade en intressant tes, men det blev bara pannkaka av det. Ingen definition av begrepp, fakta saknas, citat från forskning (nu aktuell) som stöder din tes saknas. Med andra ord det du presenterar är substanslöst. Papperskorgen. Tyvärr.
Jag skulle vilja säga att tanken på hur man själv skulle föra sig är bland de säkrare källorna.
Jag vet inte hur det är med er. Men jag går inte runt och bråkar med folk, och det är inte bara för att om man gör det så riskerar man skada och annars inte. Utan det finns hos mig en intuition om att människor och djur har privata sfärer, och dessa kränkes enbart om nöden tvingar sig på.
Men men, smaken är som baken eller vad man säger. Kanske andra har en annan intuition, vad vet jag.
Den enda som väcker krig är den som slipper draga ut i det.
Jag vet inte hur det är med er. Men jag går inte runt och bråkar med folk, och det är inte bara för att om man gör det så riskerar man skada och annars inte. Utan det finns hos mig en intuition om att människor och djur har privata sfärer, och dessa kränkes enbart om nöden tvingar sig på.
Men men, smaken är som baken eller vad man säger. Kanske andra har en annan intuition, vad vet jag.
Den enda som väcker krig är den som slipper draga ut i det.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Min fråga gäller det du skrivit om mig:
Vad är det jag egentligen skrivit som fått dig att anta ovanstående? Peka ut direkt citat, tack. För du har väl inte bara hittat på det?
Så fort du pekar ut citatet så kommer min frustration att gå över.
Jbig skrev:Inte heller tror risingen att det nästan enbart är företagen och kapitalisterna som orsakar växthuseffekterna
Jbig skrev:Nu backar risingen även om att det är just kapitalisterna som orsakar växthuseffekterna - tidigare förnekade han det
Jbig skrev:nu vill han inte kännas vid att han tidigare inte alls skuldbelade kapitalismen för miljöproblematiken
Vad är det jag egentligen skrivit som fått dig att anta ovanstående? Peka ut direkt citat, tack. För du har väl inte bara hittat på det?
Så fort du pekar ut citatet så kommer min frustration att gå över.
Hejsan!
Man vet aldrig med risingen, han är ju moderator nu, så han kanske har suddat väck sådant han ångrar? Gillar man inte yttrandefrihet, så är man nog kapabel till annat också! :D
Risingen är nog mest syraker för att han, liksom teoretikern, blivit satta på plats efter bigj:s grandiosa genomkörare i den högre kunskapens scenerier gällande våldets historik under forna dagar! Men de kan åtminstone trösta sig med att de nu, tack vare bigj, vet ytterligare lite mer! Ho ho ho.....vad vi njuter av att så skönt fylla på vår fåfänga med ännu en debatteringsseger! :D
MVH
bigj
Man vet aldrig med risingen, han är ju moderator nu, så han kanske har suddat väck sådant han ångrar? Gillar man inte yttrandefrihet, så är man nog kapabel till annat också! :D
Risingen är nog mest syraker för att han, liksom teoretikern, blivit satta på plats efter bigj:s grandiosa genomkörare i den högre kunskapens scenerier gällande våldets historik under forna dagar! Men de kan åtminstone trösta sig med att de nu, tack vare bigj, vet ytterligare lite mer! Ho ho ho.....vad vi njuter av att så skönt fylla på vår fåfänga med ännu en debatteringsseger! :D
MVH
bigj
Att verka för det goda...
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster