Hejsan!
Teoretikern funderar om meningsmotståndare han verkar ha svårt för varit intagna på psyken? Tja, innan vi besvarar den frågan skulle vi gärna vilja veta om denna fråga på något sätt speglar teoretikerns egen självbild, och så att säga lyfter den uppåt? Sedan skall vi besvara den!
Vi går vidare i vår inlaga om vad som egentligen händer ute i världen!
I dessa sammanhang talar man om PPP, som står för Purchasing Power Parity. Och här är det helt klart frågan om rejält ”justerade” siffror.
PPP är en variant på BNP där man tar hänsyn till prisnivåer i olika länder. Bara det är ju en källa till både dispyter för att inte tala om tolkningsdispyter. Man räknar alltså ut priser på varor i en viss varukorg (liknande det svenska konsumentprisindexet, KPI) och får då siffror som bättre demonstrerar skillnader länderna emellan.
Varukorgen bestäms av ICP, The International Comparison Project, som är en del av FN:s ”Statistic division” och innehåller allt ifrån matvaror till möbler, kläder, bilar, cyklar eller tågbiljettspriser.
Generellt gör PPP att BNP för fattigare länder ökar eftersom att det är billigare att leva i sådana länder, jämfört med till exempel Sverige. Vietnam hade till exempel år 2003 en BNP/capita på 483 Amerikanska dollar (USD), och en BNP/capita i PPP (även kallad köpkraftskorrigerad BNP) på 2240 USD. Med andra ord så skulle en varukorg som kostar till exempel 483 USD i Vietnam, kosta 2240 USD i USA, eftersom USA är indexnationen.
Ett minst sagt tvivelaktigt mått på hur man bör beräkna fattigdom. Eftersom mycket av det som ingår i korgen knappast är varor de fattiga lägger pengar på, eller någonsin kan lägga pengar på. I stället bör man mäta det som går att mäta och gäller för alla – livsmedel, vattentillgång, hygienartiklar, husrum och kläder. PPP tar heller ingen hänsyn till de ofta starkt varierande växelkurserna gentemot USD i tredje världen, något som gör reella beräkningar totalt omöjliga i egentlig mening. Dessutom kan man i många länder få mer varor genom att betala med USD än med landets egen valuta, vilket också leder till en del problem med att jämföra priset i olika valutor av den ICP-korg som PPP-siffrorna använder sig av som ett slags mått. Då kan man inte använda PPP-måttet over huvud taget – och därför är det egentligen en konstruktion för att dölja verkligheten.
Problematiken vad gäller PPP-dollarns användande, när det skall tillämpas och när denna justerade dollar inte skall användas, är i praktiken oöverstiglig. Den enda rätta vägen att jämföra olika staters nivåer är att helt enkelt följa växelkurserna – och då inser man snabbt att världens fördelning av inkomster blivit långt mer ojämlikhet sedan 1980-talet än någonsin tidigare. Något som ekonomiprofessorn Robert Hunter Wade i Storbritannien redan påpekade år 2001, och som ekonomerna Pogge och Reddy år 2003 visade i sin avhandling om Världsbankens sätt att räkna. Även forskarna i u-landsekonomi, Ann Pettifor och Lester Brown, påpekade denna problematik år 2003. I Sverige har främst Thomas Polfeldt, docent och professor i statistik, och Gun Alm Stenflo, demograf vid SCB, diskuterat dessa frågor, inte minst i deras nätartikel ”Kan statistik minska fattigdom?”, från 2005.
Intressant är även att beräkna den amerikanska dollarns värde idag jämfört med 1985, det år Världsbanken satt som start för sin endollarsgräns för extrem fattigdom. En dollar från år 1985 var värd 3,28 dollar år 2007, räknat som del av GDP. Eller 2,59 dollar GDP, medräknat inflationen.
(GDP. This is the "average" output of the economy per person measured in a base year prices. This ratio is often used as a measure of standard of living in comparisons over time of one country, or between different countries when measured in the same currency. The measure is expressed in currency units per person, for example, U.S. dollars per person. Gross Domestic Product, or as abbreviated, GDP, is a measure of the total market value of all final goods and services produced in a country during a year).
Den reella fattigdomsgränsen som Världsbanken haft sedan 1985, borde därför justeras upp till 2,59 eller 3,28 US dollar. Men då hamnar mellan 3 och 4,5 miljarder människor under gränsen för extrem fattigdom. Då är vi troligen rätt ute vad gäller de fattigas antal i världen, åtminstone för 2007.
Hans Rosling och Johan Norberg byggde på denna kvicksand, och då är det ej konstigt att man erhåller all tillbördig hjälp i att framställa fräcka bildspel om hur bra det blivit i världen och myecket tack vare att företag som IKEA har tillverkare knutna i de sk ekonomiska zonerna! Men det doftar en hel del propaganda om bildspelen, minst sagt!
MVH
bigj
Att verka för det goda...