Detta ämnet väcker så oerhört mycket debatt. Finns Gud, eller finns han inte...
Denna tråd har över 500 svar, så man märker att intresset är stort. En sida som försvarar sin tro, och en annan som vill hävda att förnuftet är att föredra. Man är helt enkelt inte förnuftig om man tror på en Gud.
Men det kanske inte bara handlar om att vara förnuftig. Människor kommer till tro av många anledningar. En del blir födda in i tron på att bibeln äger svaret på livet. Andra har ett oerhört svårt liv, och finner en stor tröst i tron på Gud. Det finns dom som genom (vad de kallar) sunt förnuft absolut kan tro på allsmäktig Gud. Jorden skapades på några dagar. Dessa dagar kan göras om till miljoner år. Gamla testamentet är en konkret berättelse från början till slut. Gamla testamentet är en symbolisk berättelse om människans själ. Man gör vad man vill med det som står där.
Jag älskar den här debatten

Den ger utrymme till så mycket tankar och funderingar, och den tar aldrig slut. För ingen vinner eller förlorar. Man skriver vad man tror på och sen så kritiseras det. Man lägger upp ännu mer argument till Guds existens, och de kritiseras om och om igen. Det brukar sluta i att båda parterna tröttnar till slut. Men ibland så slinker lite av den ena parterns funderingar in i den andra.
Jag ville bara lufta det självklara, men också skriva lite om min egen uppfattning. Min fundering ligger kring begreppet fri vilja och en allsmäktig Gud.
Judas...han är min favoritkaraktär i bibeln efter Job. En man som har skulden för Jesus död. Hade Judas fri vilja? Kunde han ha valt att skona Jesus, eller var hans val helt förutbestämt? För Jesus visste ju hela tiden att han skulle korsfästas. Hur kunde han veta det, om Judas hade en fri vilja?
Låt oss säga att Judas vilja var Guds vilja. För det måste jag ändå säga att den är. För om inte Jesus hade korsfästs för alla våras synders skull, så hade inte förlåtelsen varit där. Jag tycker bara att han är en sån härlig karaktär, för han hade ju inget att säga till om. Sen var det en annan lärjunge som sa att han aldrig skulle förneka Jesus. Jodå det kommer du visst, och tre gånger kommer du göra det (förenklat) säger Jesus. Sen gör den arme stackaren precis det. På samma sätt måste också Judas ha fungerat, även när Jesus har sagt det till honom. Jag hade personligen blivit oerhört frestad att göra precis tvärt emot Jesus siande bara för att motbevisa honom. Men nej då, Judas gör precis det han är menad att göra. Det är inte så lätt att vika av från det faktumet..
Så fri vilja...jag vet inte. Jag är kristen, men jag tror inte att jag har en fri vilja. Inte när det kommer till vad jag är menad att göra på den här planeten. Om jag viker av från min väg, så kommer Gud att leda mig rätt in på mitt sanna spår igen. För slutet är redan förutsett, så det finns inget utrymme för min egen vilja. Och det gör ingenting...det känns t.o.m. tryggt att veta att jag är placerad precis där Gud vill ha mig. Sen kan jag käbbla om och om igen om att jag är min egen och att jag gör precis som jag vill. Men även förmågan att äga det resonemanget har min Gud skapat åt mig. Jag är totalt styrd av en allsmäktig Gud som dessutom älskar mig. Jag vet inte med er, men jag älskar också människor som gör som jag vill

haha
Man kan enligt mig vika av från sin uppgift genom att arbeta mot sitt sanna jag. Men slutändan...det som du måste bidra med för att få Guds underbara slut på allting, den ska du göra varesig "du vill eller inte".