Jag vet nästan alltid om att jag drömmer när jag drömmer. Om jag tex håller på att dö så tänker jag i drömmen "Vad, fan, det är ju bara en dröm. Det gör inget om jag dör", men jag vaknar inte.
Kanske var det så från första början "innan big bang", att tiden stod still på grund av just singularitet, och sedan bröt sig loss. Därav skapades rumtiden som vi nu är bekanta med. Problemet med detta är att stillastående tid inte kan "bryta sig loss", just för att tiden står s...