Hej! Om man har tänkt att läsa filosofi på universitet...

[ErikJ]

Hej! Har precis registrerat mig på detta forum därför att jag behöver lite tips från er som har läst filosofi på universitetet.

Fråga:
Finns det något universitet som är att föredra ifall man har tänkt läsa filosofi (20p) som fristående kurs i höst?

Presentation av mig själv kommer lite senare, ska äta nu...

[Stefan]

Jag har läst 60p teoretisk och 40p praktisk på Sthlm och är nöjd, speciellt med den teoretiska biten. Sthlm har i likhet med de flesta svenska filosofiinstitutioner en analytisk inriktning. Det enda undantaget jag känner till är Södertörn, som har en kontinental inriktning och som dessutom har slopat distinktionen mellan praktisk och teoretisk. Jag är misstänksam både mot kontinental filosofi och Södertörn och dess filosofiinstitution, men är du mest inne på kontinental filosofi kanske du borde läsa där.

Annars har jag hört dåligt om Örebro och mest bra om Lund. Jag skulle tippa att det är bäst att läsa på ngn av Uppsala, Sthlm, Lund och Gbg eftersom de är störst, men vet mycket lite om de andra institutionerna egentligen. En länklista finns här: http://www.philosophy.su.se/lankar.htm#inst

[ErikJ]

Tack för tipsen, jag har nästan bestämt mig för Uppsala eftersom det verkar vara en bra universitetsstad och därför att jag funderar på att läsa fysik där nästa år om jag inte fastnar för och fortsätter med filosofin.

Din hjälp har nog stärkt mig i det valet, fast du säger att Lund ska va bra, kan du preciserade det?

Lars Bergström jobbar på Stockholms Universitet va? Håller han föreläsningar och så på filosofikurserna?

[Stefan]

Jag vet egentligen för lite om Lund och Uppsala för att säga nåt vettigt. Jag har hört att Lund har gott rykte, iaf på forskarnivå, från rätt säker källa. De har mycket kognitionsvetenskap.

Är du naturvetenskapligt lagd? Kul att du intresserar dig för filosofi i så fall; det finns för få naturvetare inom filosofin och man har helt klart nytta av det tankesätt man tillägnar sig i naturvetenskapen inom filosofin.

Lars Bergström är emeritus och undervisar inte längre.

[ErikJ]

Ja, jag är nog ganska naturvetenskaligt lagd, jag läser en del tidningar om teknik och forskning och tycker det är intressant, men å andra sidan intresserar jag mig för det mesta som kan ge förståelse för den mänskliga naturen och vår existens.

Så synd att han inte undervisar längre, inte för att jag är särskilt kunnig om moderna filosofer men han verkar vara en av de mest framstående av de få svenska filosofer jag någonsin har hört talas om.

Det bör kanske tilläggas att jag funderar på att börja med teoretisk filosofi och om allt går väl läsa praktisk filosofi nästa vår, låter det som ett bra upplägg?

Tack för länktipset förresten!

[Per N]

Om du ska läsa i Shlm och är intresserad av naturvetenskap så kan kurserna på KTH, i varje fall vissa av dem, rekommenderas. KTHs filosofienhet har inte helt oväntat teknikinriktning så det blir lite blandat.

www.infra.kth.se/phil

MVH

Per

[ErikJ]

Tack för tipset, har skummat igenom sidan och det verkar (som sagt) vara en ganska smal inriktning på KTH som jag inte tror passar mig.

Även om jag är intresserad av naturvetenskap fascineras jag till största del av de klassiska problemen inom filosofin.

De traditionella filosofikurserna, t ex i Uppsala, tror jag är mer allmänbildnande med inriktning på filosofihistoria och de stora tänkarnas verk. Det är det som lockar mig mest.

[MrTambourineMan]

KTH har ju den fördelen att den ligger i samma stad som SU. Varför man kan varva SU-kurser med KTH-kurser i filosofi.

[Stefan]

Så synd att han inte undervisar längre, inte för att jag är särskilt kunnig om moderna filosofer men han verkar vara en av de mest framstående av de få svenska filosofer jag någonsin har hört talas om.

Intressant att du hört talas om honom. I vilket sammanhang? De mest framstående av de aktiva filosoferna vid SU är nog Torbjörn Tännsjö, Folke Tersman (praktisk) och Peter Pagin (teoretisk). Dag Prawitz, nyligen pensionerad logiker, är också framstående.

De traditionella filosofikurserna, t ex i Uppsala, tror jag är mer allmänbildnande med inriktning på filosofihistoria och de stora tänkarnas verk. Det är det som lockar mig mest.

Visst, jag är också mer intresserad av de stora problemen. Dock tycker jag att filosfihistoria är överskattat; vad som är viktigt är de filosofiska problemen, inte vad Platon tyckte eller inte tyckte.

Det bör kanske tilläggas att jag funderar på att börja med teoretisk filosofi och om allt går väl läsa praktisk filosofi nästa vår, låter det som ett bra upplägg?

Visst, bättre än tvärtom då det är bra att känna till en del teoretisk när man läser praktisk, men det motsatta gäller inte. Själv tycker jag att praktisk filosofi är intressant, men att det till slut kokar ner till ett löst tyckande i moralfilosofi, vilket jag inte gillar. Därför har jag rört mig till den teoretiska sidan.

Förresten är nog matematik det ämne man har störst nytta av i filosofin. Inte för att det är nödvändigt på något sätt, men i vissa grenar är det en stor fördel. På de flesta institutioner ingår obligatoriska kurser i formell logik på grundkursnivån.

[ErikJ]

När jag läste filosofi på gymnasiet gjorde jag ett referat på några texter om pessimism av Lars Bergström, Ingemar Hedenius och jag tror Torbjörn Tännsjö. Det var de första filosofiska texterna jag kom i kontakt med och det var det referatet som gjorde att jag fastnade för filosofin...
De andra filosoferna du nämner har jag aldrig ens hört talas om, du kanske kan du rekomendera någon bok?

(För övrigt värdesätter jag G H von Wrights böcker om den ekonomiska tillväxten, det moderna samhället och naturvetenskapens roll däri.
För mig är han den största "svenska" filosofen.)

Jag håller inte riktigt med dig när det gäller filosofihistoria.
För det första: Finns det något bättre sett att definera och reflektera kring de stora frågorna än genom att läsa och reagera på vad andra har tyckt och tänkt om saken? Och isf är det väl bättre att läsa Platons, Kants eller Wittgensteins tankar om just det filosofiska problemet än någon slumpvis utvald tyckare. Platons tankar (t ex) finns ju där som en gemensam referenspunkt för alla. Utan filosofihistoria skulle det vara oerhört svårt att nå kunskap inom filosofin, man skulle s. a. s. behöva uppfinna hjulet pånytt (även om deras slutsatser inte på något sätt representerar sanningen)

Dessutom speglar filosofin samhället, politiken och värderingarna som rådde då filosofen levde. Så filosofihistorian bidrar till att nå kunskap om och förståelse för den allmäna historian, vilket jag tycker är intressant.

[Stefan]

För mig är han den största "svenska" filosofen.

Han anses vara det. Inte för de boken kanske, även om jag inte läst den, utan för andra insatser. Bl a har han skrivit om s.k. deontisk logik och handlingar. Han var nära vän till Wittgenstein; gav tillsammans med Rhees (?) och Anscombe ut hans viktigaste verk, Filosofiska undersökningar. Efterträdde honom även som professor i Cambridge.

Annars brukar man på SU hylla legenden Anders Wedberg. Mest känd för sin kontroversiella filosofihistoria.

Jag håller inte riktigt med dig när det gäller filosofihistoria.
För det första: Finns det något bättre sett att definera och reflektera kring de stora frågorna än genom att läsa och reagera på vad andra har tyckt och tänkt om saken? Och isf är det väl bättre att läsa Platons, Kants eller Wittgensteins tankar om just det filosofiska problemet än någon slumpvis utvald tyckare.

Det är bättre att läsa vad moderna filosofer skrivit än vad Platon skrivit. Man har helt enkelt förbättrat argumenten med tiden (även om det går långsamt, och ibland bakåt, så går filosofin i någon mening framåt). Men visst måste man ha nån koll även på de gamla grekerna. Jag menar bara att man ska fokusera på vad som sägs nuförtiden.

Självklart ska man inte uppfinna hjulet på nytt. Just därför ska man läsa det senaste, så att man inte argumenterar med de gamle med vad man tror är nya argument, men som i själva verket redan finns i den moderna diskussionen.

Dessutom speglar filosofin samhället, politiken och värderingarna som rådde då filosofen levde. Så filosofihistorian bidrar till att nå kunskap om och förståelse för den allmäna historian, vilket jag tycker är intressant.

Det tycker jag också. Men om man vill bli duktig måste man välja om man vill fokusera på vad som är sant eller på vad olika kända män sagt. Jag tycker att det förra är intressantare, och fokuserar därför på det.

Pagin är en tekniskt orienterad språkfilosof, så man måste nog kunna en del innan man läser honom. Han har dock skrivit en OK essä i antologin "Att förstå det mänskliga". Jag tipsade om en bok av Tersman, Fem filosofiska frågor, i din introduktionstråd.

[ErikJ]

Jag förstår din poäng, kanske har du rätt.
Som sagt är mina kunskaper om moderna och nu levande filosofer och deras tankar och verk ytterst dåliga, vilket jag bör ändra på. Men jag försöker eftersträva att följa de filosofiska diskussionerna i något så när kronologisk ordning genom historien. Jag inbildar mig att det ökar förståelsen och ger en bredare bas att stå på för att kunna utveckla sina egna tankar.

Annars brukar man på SU hylla legenden Anders Wedberg. Mest känd för sin kontroversiella filosofihistoria.

Låter intressant! På vilket sätt är hans filosofihistoria kontroversiell?

Men om man vill bli duktig måste man välja om man vill fokusera på vad som är sant eller på vad olika kända män sagt. Jag tycker att det förra är intressantare, och fokuserar därför på det.

Om det nu existerar någon sanning...

[Stefan]

Han använde ett analytisk angreppssätt och angrep de stora filosoferna med detaljerade argument, utan hänsyn till vilken tid de levde i. Det tyckte många var ohistoriskt. Jag har inte läst dem, men har svårt för den vördnad många visar för "stora män". Filosofin bör handla om att finna sanningen, och om stora män råkar ha fel är det bra att någon avslöjar det. Som Newton sa "I love Aristotle, but I love the truth more". Men Wedberg var också företrädare för ganska hårdför variant av den analytiska filosofin som ogillades av många. T ex fördömde han och hans gelikar gärna andra skolor, och använde väldigt mycket formell logik, vilket många människor har svårt för.

Men jag försöker eftersträva att följa de filosofiska diskussionerna i något så när kronologisk ordning genom historien. Jag inbildar mig att det ökar förståelsen och ger en bredare bas att stå på för att kunna utveckla sina egna tankar.

Visst. Jag skulle dock inte lägga ner för mycket tid på de äldre gubbarna. Ffa skulle jag inte läsa orginaltexter, utan snarare översikter i första hand. Däremot bör man skaffa sig ordentlig koll på 1900-talets filosofi.

[MargaretBrownlee]

Hallå. Du kan lära dig filosofi utan universitet. Du kan lära dig filosofi genom online-kurser. Detta format är mycket populärt nu. Många lär till och med att skriva uppsatser med kurser på webbplatser som liknar www.essayhelp.org, så jag tror att du kan lära dig filosofi också utan hjälp av ett universitet, men med hjälp av internetkurser.

[Anders]

Välkommen till forumet! Antar att din hjälpsamhet riktar sig till en allmän publik. Erik har nog tänkt färdigt...