Homosexualitet och Kants pliktetik, kategoriska imperativ
Moderator: Moderatorgruppen
Homosexualitet och Kants pliktetik, kategoriska imperativ
Satt och funderade lite. Kants kategoriska imperativ, handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag, eller lite mer nyanserat, utför endast handlingar som skulle vara av god karaktär och konsekvens om alla handlade på samma sätt.
Postulatet verkar te sig, åtminstonde enligt mig, mycket riktigt och allmängiltigt.
Huruvida homosexualitet är "ok" eller inte är en enorm tvistefråga idag.
Enligt Kants kategoriska imperativ måste därför homosexualitet vara av negativ innebörd och mening för samhället och samhällets-världens framåtskridande- för hur hade det utvecklat sig om alla vara homosexuella- det hade inte utvecklat sig - slutet på vår existens.
Skulle man utfrån dessa postulat och ideer kunna avfärda homosexualitet som omoraliskt och odugligt?
Hur vill ni tolka resonemanget?
Postulatet verkar te sig, åtminstonde enligt mig, mycket riktigt och allmängiltigt.
Huruvida homosexualitet är "ok" eller inte är en enorm tvistefråga idag.
Enligt Kants kategoriska imperativ måste därför homosexualitet vara av negativ innebörd och mening för samhället och samhällets-världens framåtskridande- för hur hade det utvecklat sig om alla vara homosexuella- det hade inte utvecklat sig - slutet på vår existens.
Skulle man utfrån dessa postulat och ideer kunna avfärda homosexualitet som omoraliskt och odugligt?
Hur vill ni tolka resonemanget?
Hej Tractatus!
Det kategoriska imperativet är till för att utvärdera maximer. Innan man gör utvärderingen måste man naturligtvis noggrannt formulera den maxim man vill utvärdera. Vad gäller denna fråga kan vi exempelvis pröva följande maximer:
1) Om man gifter sig ska det vara med någon av samma kön som en själv, oavsett om man är kär i henne eller inte.
2) Om man gifter sig ska det vara med någon av annat kön än en själv, oavsett om man är kär i henne eller inte.
3) Om man gifter sig ska det vara med någon som man är kär i, oavsett vilket kön hon har.
Både 1) och 2) tycks mig högst tvivelaktiga medan 3) tycks passa väl tillsammans med det kategoriska imperativet, homosexualitet och artens överlevnad.
Vänligen
Camilla
Det kategoriska imperativet är till för att utvärdera maximer. Innan man gör utvärderingen måste man naturligtvis noggrannt formulera den maxim man vill utvärdera. Vad gäller denna fråga kan vi exempelvis pröva följande maximer:
1) Om man gifter sig ska det vara med någon av samma kön som en själv, oavsett om man är kär i henne eller inte.
2) Om man gifter sig ska det vara med någon av annat kön än en själv, oavsett om man är kär i henne eller inte.
3) Om man gifter sig ska det vara med någon som man är kär i, oavsett vilket kön hon har.
Både 1) och 2) tycks mig högst tvivelaktiga medan 3) tycks passa väl tillsammans med det kategoriska imperativet, homosexualitet och artens överlevnad.
Vänligen
Camilla
Re: Homosexualitet och Kants pliktetik, kategoriska imperati
Jag förstår tyvärr inte vad det är du inte förstår och jag förstår inte heller hur jag skulle kunna formulera mig tydligare.
Jag blir förvirrad av dina olika definitioner av det kategoriska imperativet.
Ovanstående är en formulering av Kants kategoriska imperativ.
Detta tycks mig vara något helt annat.
Kanske kan någon som vet mer om nämnda imperativ bringa klarhet i frågan.
Vänligen
Camilla
Jag blir förvirrad av dina olika definitioner av det kategoriska imperativet.
Tractatus skrev:handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag
Ovanstående är en formulering av Kants kategoriska imperativ.
utför endast handlingar som skulle vara av god karaktär och konsekvens om alla handlade på samma sätt.
Detta tycks mig vara något helt annat.
Kanske kan någon som vet mer om nämnda imperativ bringa klarhet i frågan.
Vänligen
Camilla
Re: Homosexualitet och Kants pliktetik, kategoriska imperati
Tractatus skrev:Satt och funderade lite. Kants kategoriska imperativ, handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag, eller lite mer nyanserat, utför endast handlingar som skulle vara av god karaktär och konsekvens om alla handlade på samma sätt.
Postulatet verkar te sig, åtminstonde enligt mig, mycket riktigt och allmängiltigt.
Kants kategoriska imperativ är en dålig moralisk regel. Den förutsätter att alla är lika i behov och preferens. Det är vi inte. Om man följer kategoriska imperativ innebär det att man då och då komer att behandla andra kränkande på grund av att man har en allmän regel som inte passar dem.
Tractatus skrev:Huruvida homosexualitet är "ok" eller inte är en enorm tvistefråga idag.
Enligt Kants kategoriska imperativ måste därför homosexualitet vara av negativ innebörd och mening för samhället och samhällets-världens framåtskridande- för hur hade det utvecklat sig om alla vara homosexuella- det hade inte utvecklat sig - slutet på vår existens.
Skulle man utfrån dessa postulat och ideer kunna avfärda homosexualitet som omoraliskt och odugligt?
Hur vill ni tolka resonemanget?
Behandling av minoritesgrupper med avvikande behov och/eller preferens blir lätt kränkande om man följer kategoriska imperativ. Diskriminering av homosexuella är inget undantag.
Tractatus skrev:Jag förstår inte din mening, skulle du kunan nyansera det mer?=)
Det kategoriska imperativet skulle jag vilja tolka som en premiss utifrån man kan avgöra vad som är positivt och negativt för människans välfärd.
Konstigare är det inte.
Det är inte en premiss i ordets rätta bemärkelse. Dock är det som du säger en vägledning för riktigt (etiskt) handlande. Dock har den ingen bäring på homosexualitet då det i sig inte är en etisk fråga (enl. min mening - möjligt att det finns duktiga etiker här som kommer in). Vidare skaall kategoriska imperativet tillämpas i 1:a person - alltså något som skall vägleda MIG i MITT handlande. Det är alltså vettigt att fråga sig vad det skulle innebära om alla stal när jag funderar på om jag ska stjäla, men inte vettigt att fråga sig om hur det skulle vara om alla var homosexuella när jag
Dock finns det de två utvidgningarna av imperativet som jag inte direkt har i minnet - det ena handlade am medmänsklighet och humanism om jag inte missminner mig.funderar på att bli det (märk här problematiken med antagnadet om ett val i frågan om homosexualitet).
//Mvh, M
---: ( Gnothi Sauton ) :---
Re: Homosexualitet och Kants pliktetik, kategoriska imperati
Tractatus skrev:Satt och funderade lite. Kants kategoriska imperativ, handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag, eller lite mer nyanserat, utför endast handlingar som skulle vara av god karaktär och konsekvens om alla handlade på samma sätt.
Jag är inte påläst vad gäller Kant, men jag håller helt med om det Camilla skriver. Påståendena "Handla endast efter den maxim, om vilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag" och "Utför endast handlingar som skulle vara av god karaktär och konsekvens om alla handlade på samma sätt", syns mig inte alls uttrycka samma sak. Framför allt syns mig inte det senare vara en nyansering av det första. Att alla följer samma maxim innebär inte nödvändigtvis att alla handlar på samma sätt. Maximen "Gör som du vill" är ett enkelt och tydligt exempel på det.
I ett modernt samhälle har vi arbetsdelning. Vi frågar oss: ska jag bli x (rörmokare, bonde, etc.)? Vi applicerar det kategoriska imperativet: hur skulle det se ut om alla blev rörmokare? Inte bra. Hur skulle det se ut om alla blev bönder? Något bättre, kanske, men fortfarande inte bra. Osv. Vi går igenom alla yrken, men man kan inte bli något av dem. Ska vi då inte arbeta? Hur skulle det se ut om ingen arbetade? Inte bra.
Slutsatsen är att om man överhuvudtaget ska använda denna princip, vilket man kanske ska (ska jag skattesmita? hur skulle det se ut om alla gjorde så), så måste man, som Camilla är inne på, vara noggrann med hur man ställer frågorna.
I vilket fall; om det fanns någon överhängande risk för att mänskligheten skulle utplånas skulle man möjligen ha en plikt att föröka sig. Nu är problemet snarare överbefolkning. Jag kan således inte se att homosexualitet, eller andra livsformer som inte leder till reproduktion, skulle vara omoraliska på nåt sätt.
Slutsatsen är att om man överhuvudtaget ska använda denna princip, vilket man kanske ska (ska jag skattesmita? hur skulle det se ut om alla gjorde så), så måste man, som Camilla är inne på, vara noggrann med hur man ställer frågorna.
I vilket fall; om det fanns någon överhängande risk för att mänskligheten skulle utplånas skulle man möjligen ha en plikt att föröka sig. Nu är problemet snarare överbefolkning. Jag kan således inte se att homosexualitet, eller andra livsformer som inte leder till reproduktion, skulle vara omoraliska på nåt sätt.
Stefan skrev:I ett modernt samhälle har vi arbetsdelning. Vi frågar oss: ska jag bli x (rörmokare, bonde, etc.)? Vi applicerar det kategoriska imperativet: hur skulle det se ut om alla blev rörmokare? Inte bra. Hur skulle det se ut om alla blev bönder? Något bättre, kanske, men fortfarande inte bra. Osv. Vi går igenom alla yrken, men man kan inte bli något av dem. Ska vi då inte arbeta? Hur skulle det se ut om ingen arbetade? Inte bra.
Ett mycket bra exempel för att belysa en del av problematiken! Vi är olika och behöver vara olika för att saker och ting ska fungera. Det kategoriska inperativet fungerar inte som moralisk norm eftersom det inte finns något som säger vad det kan apliseras på, när det fungerar och när det inte gör det.
Exemplet ovan visar tydligt på att vi måste välja när vi ska använda kategoriskt imperativ vilket gör att det moraliska beslutet måste vila på någon annan princip är det kategoriska imperativet eftersom det samma inte kan avgöra när det är vettigt eller ovettigt att användas.
Personligen tycker jag att det är illa på många sätt och ser häldre att man förkastar det helt till förmån för något som fungerar och som inte förutsätter att alla ska vara i grunde lika på alla viktiga plan.
Stefan skrev:I vilket fall; om det fanns någon överhängande risk för att mänskligheten skulle utplånas skulle man möjligen ha en plikt att föröka sig. Nu är problemet snarare överbefolkning. Jag kan således inte se att homosexualitet, eller andra livsformer som inte leder till reproduktion, skulle vara omoraliska på nåt sätt.
Kanske rentav ett argument för att vi är moraliskt förpliktigade att, under en begränsad tid, bli homosexuella (detta för att motverka överbefolkningen)? Ha, känn på den, tyskj*vel!
Off-topic: Jag ser gärna att Camilla kommer på (ytterligare?) ett Stockholmsmöte. Hon verkar vettig (hoppas hon inte tar illa vid att archaxe talar om henne och sig själv i tredje person).
Exemplet ovan visar tydligt på att vi måste välja när vi ska använda kategoriskt imperativ vilket gör att det moraliska beslutet måste vila på någon annan princip är det kategoriska imperativet eftersom det samma inte kan avgöra när det är vettigt eller ovettigt att användas.
Vad sägs om så här: Det är inte den enskilda handlingen som "skall bli lag" utan isåfall moralprincipen som jag handlar ur. Men inte det heller. Principen skall just göra det onödigt att skriva fler lagar eller förhållningsREGLER, istället skall jag hitta den moraliska principen INOM mig i en handlingssituation. (enligt min Kant-läsning). Men var är själva situationen i homo-exemplet som kräver mitt handlande? Kategoriska etiska åsikter har väl Kant inte menad, utan handlingsetik??
Squirrel skrev:Stefan skrev:I ett modernt samhälle har vi arbetsdelning. Vi frågar oss: ska jag bli x (rörmokare, bonde, etc.)? Vi applicerar det kategoriska imperativet: hur skulle det se ut om alla blev rörmokare? Inte bra. Hur skulle det se ut om alla blev bönder? Något bättre, kanske, men fortfarande inte bra. Osv. Vi går igenom alla yrken, men man kan inte bli något av dem. Ska vi då inte arbeta? Hur skulle det se ut om ingen arbetade? Inte bra.
Ett mycket bra exempel för att belysa en del av problematiken! Vi är olika och behöver vara olika för att saker och ting ska fungera. Det kategoriska inperativet fungerar inte som moralisk norm eftersom det inte finns något som säger vad det kan apliseras på, när det fungerar och när det inte gör det.
Förstår inte den slutsatsen. Det enda man kan säga av ovanstående är ju att satser av typen "Jag skall bli rörmokare" inte fungerar att upphöja till allmän lag och därmed inte kan vara den sorts maxim Kant talar om. Det betyder inte att du inte kan eller bör bli rörmokare, utan bara att du inte kan motivera det moraliskt genom påståendet "Jag skall bli rörmokare", och det är väl egentligen ganska självklart?
Tore/
Jag förstår inte riktigt vad du menar med det sista.
Vad Kant talar om är, som jag förstått honom, är att vi ska se på våra handlingar och se hur det skulle gå om alla skulle utföra dem. Kruxet är bara hur vi ska beskriva våra handlingar. Säg t ex att jag är en tjuv som ska stjäla kronjuvelerna 03.00 den 10 april. Handlingen är nu "Stefan stjäl kronjuvelerna den 10 april". Jag kan absolut vilja upphöja den handlingen till allmän lag.
Vi måste ha någon mer utförlig karakteristik av det kategoriska imperativet. Jag tänker mig att vad Kant är ute efter är en ganska "tunn" etik, så att säga. Med det menar jag detta: utilitaristerna ställer oerhört höga krav på människorna. Varje handling ska ledas av en moralisk princip. Kant ställer förvissor krav, men ändå mycket lägre krav. Han vill förbjuda vissa handlingar, men i väldigt många frågor är kantianismen etiskt neutral. Om man ska bli bonde eller rörmokare är i normala fall något man får bestämma efter eget tycke, något man inte får enligt utilitarismen. Det är, tror jag, i linje med andan i Kants analys, om än kanske inte med bokstaven i "det kategoriska imperativet".
Förstår inte den slutsatsen. Det enda man kan säga av ovanstående är ju att satser av typen "Jag skall bli rörmokare" inte fungerar att upphöja till allmän lag och därmed inte kan vara den sorts maxim Kant talar om. Det betyder inte att du inte kan eller bör bli rörmokare, utan bara att du inte kan motivera det moraliskt genom påståendet "Jag skall bli rörmokare", och det är väl egentligen ganska självklart?
Jag förstår inte riktigt vad du menar med det sista.
Vad Kant talar om är, som jag förstått honom, är att vi ska se på våra handlingar och se hur det skulle gå om alla skulle utföra dem. Kruxet är bara hur vi ska beskriva våra handlingar. Säg t ex att jag är en tjuv som ska stjäla kronjuvelerna 03.00 den 10 april. Handlingen är nu "Stefan stjäl kronjuvelerna den 10 april". Jag kan absolut vilja upphöja den handlingen till allmän lag.
Vi måste ha någon mer utförlig karakteristik av det kategoriska imperativet. Jag tänker mig att vad Kant är ute efter är en ganska "tunn" etik, så att säga. Med det menar jag detta: utilitaristerna ställer oerhört höga krav på människorna. Varje handling ska ledas av en moralisk princip. Kant ställer förvissor krav, men ändå mycket lägre krav. Han vill förbjuda vissa handlingar, men i väldigt många frågor är kantianismen etiskt neutral. Om man ska bli bonde eller rörmokare är i normala fall något man får bestämma efter eget tycke, något man inte får enligt utilitarismen. Det är, tror jag, i linje med andan i Kants analys, om än kanske inte med bokstaven i "det kategoriska imperativet".
- Conocimiento
- Inlägg: 71
- Blev medlem: 24 jul 2004 19:10
Det finns många olika versioner av vår käre Kants kategoriska imperativ.
Ett annat sätt att uttrycka Kants kategoriska imperativ på är: "Handla alltid så, att du behandlar alla människor inte bara blott som medel, utan också som mål (ändamål)", eller "Använd mänskligheten, vare sig det gäller dig själv eller andra, alltid som mål i sig – ej blott som medel." (människovärdesprincipen).
Kanske kan de vara till nytta i diskussionen…
Ett annat sätt att uttrycka Kants kategoriska imperativ på är: "Handla alltid så, att du behandlar alla människor inte bara blott som medel, utan också som mål (ändamål)", eller "Använd mänskligheten, vare sig det gäller dig själv eller andra, alltid som mål i sig – ej blott som medel." (människovärdesprincipen).
Kanske kan de vara till nytta i diskussionen…
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster

