"Riktig" kontra "Falsk" Social gemenskap
Moderator: Moderatorgruppen
- Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Jag måste säga att vi lite granna försummat en viss typ av falsk gemen-skap i den här diskussionen, och som faktiskt kan vara en riktigt bra gemenskap för det, eller rent av ingå i en gemenskap som ett stimulerande element. Men det är tyvärr i mångt och mycket förbehållet konstnärerna...
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Tänkte bara lägga till en liten notis.
Anledningen till att jag från början ställde frågan var följande:
Jag läste om Paul Natorp socialfilosofi, kortfattat menar han (de jag smygande försöker diskutera här) att människan endast kan bli människa genom den mänskliga gemenskapen. (bl.a.)
Hittade denna länka att bidra med för intresserade http://plato.stanford.edu/entries/natorp/
Anledningen till att jag från början ställde frågan var följande:
Jag läste om Paul Natorp socialfilosofi, kortfattat menar han (de jag smygande försöker diskutera här) att människan endast kan bli människa genom den mänskliga gemenskapen. (bl.a.)
Hittade denna länka att bidra med för intresserade http://plato.stanford.edu/entries/natorp/
I do not come to you as Reality, I come to you as a Myth
Falsk gemenskap....
Det här med forum och så. Ja kanske ändå. Lite dagis. Man skriver lite då man känner för det, kan sitta och förolämpa och ha sig, inte hämningslöst, men på ett helt annat sätt än då man ser en annan i ögonen. Och i lugn och ro tänka igenom sina svar, sitta och fila.
Eller så ser man det som ett komplement, ibland är det skönt och, jag inbillar mig, faktiskt bra att ha ett kommunikationsmedium där man faktiskt kan tänka igenom sina svar, där man kan få mångas åsikter osv...
Det jobbiga är väl om andra kommunikationsmedium får ersätta öga mot öga?
Sen : att mingla på en fest, en parmiddag eller liknande är knappast någon större äkta heller...
Det här med forum och så. Ja kanske ändå. Lite dagis. Man skriver lite då man känner för det, kan sitta och förolämpa och ha sig, inte hämningslöst, men på ett helt annat sätt än då man ser en annan i ögonen. Och i lugn och ro tänka igenom sina svar, sitta och fila.
Eller så ser man det som ett komplement, ibland är det skönt och, jag inbillar mig, faktiskt bra att ha ett kommunikationsmedium där man faktiskt kan tänka igenom sina svar, där man kan få mångas åsikter osv...
Det jobbiga är väl om andra kommunikationsmedium får ersätta öga mot öga?
Sen : att mingla på en fest, en parmiddag eller liknande är knappast någon större äkta heller...
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Sun ra:
Fast en riktigt gemenskap som finns i verkligheten (använder din definition här) - behöver inte vara mer tillfredställande än en falsk gemenskap (som förekommer på tex internet..)
Det är en stor skillnad, men jag har varit i sociala situationer med vänner där jag inte känt att jag "klickat" med somliga.. Medans jag samtidigt haft vänner jag bara pratat med online som jag verkligen gillat.
I de flesta fall så stämmer nog din generalisering men jag vill bara påpeka att det finns en nyans och en otillfredställelse även i verkliga sociala gemenskaper.
Fast en riktigt gemenskap som finns i verkligheten (använder din definition här) - behöver inte vara mer tillfredställande än en falsk gemenskap (som förekommer på tex internet..)
Det är en stor skillnad, men jag har varit i sociala situationer med vänner där jag inte känt att jag "klickat" med somliga.. Medans jag samtidigt haft vänner jag bara pratat med online som jag verkligen gillat.
I de flesta fall så stämmer nog din generalisering men jag vill bara påpeka att det finns en nyans och en otillfredställelse även i verkliga sociala gemenskaper.
Jag undrar om Sokrates hellre hade suttit framför datorn på ett forum likt detta, än att gå runt på gatorna och prata med människorna... Jag tror inte det. Men det är bökigt att få till stånd verkliga samtal med de människor man har i bekantskapskretsen, men när det händer och man verkligen upplever gemenskap är det guld värt som etsar sig fast i minnet.
Människor påverkar varandra i gemenskap; ett barn som adopteras kommer att likna sina fosterföräldrar, ett barn som inte får kroppskontakt riskerar att dö etc. Jag är för IRL gemenskap.
Säg att alla som blev mobbade i sociala sammanhang slutade gå ut och träffa människor och istället satt här och skrev filosofi, då skulle ju demokratin gå under där ute! Gatorna och arbetsplatserna skulle till slut svämma över av illvilliga, omoraliska mobbare som utan oss inte har en chans att upptäcka de djupare och mer mänskliga dimensionerna i tillvaron vilket vi skulle kunna bidra med genom vår närvarande påverkan.
Människor påverkar varandra i gemenskap; ett barn som adopteras kommer att likna sina fosterföräldrar, ett barn som inte får kroppskontakt riskerar att dö etc. Jag är för IRL gemenskap.
Säg att alla som blev mobbade i sociala sammanhang slutade gå ut och träffa människor och istället satt här och skrev filosofi, då skulle ju demokratin gå under där ute! Gatorna och arbetsplatserna skulle till slut svämma över av illvilliga, omoraliska mobbare som utan oss inte har en chans att upptäcka de djupare och mer mänskliga dimensionerna i tillvaron vilket vi skulle kunna bidra med genom vår närvarande påverkan.
"Människan måste inkarnera sig, ty fantasin avinkarnerar henne." Simone Weil.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 21 och 0 gäster