Traditionellt sett brukar kunskap definieras som sann tro med goda skäl, eller formulerat annorlunda; sann, rättfärdigad tro.
Jag har dock hört att det finns kunskap som inte faller in under den klassiska definitionen, tydligen enligt en någorlunda ny teori.
Min fråga är vem eller vilka har bidragit med nyare definitioner? Hur lyder de?
Tack på förhand.
Reviderad epistemologi?
Moderator: Moderatorgruppen
Reviderad epistemologi?
Without a computer, can there be files?
Trueman show
Gettier-problem påminner om många radikala skeptiska argument mot kunskap, t.ex. att vi inte vet att "zebrorna" på zoo i själva verket inte är finurligt målade hästar, eller att vi inte säkert vet att vi inte är hjärnor i burkar.
De visar alltså att den traditionella kunskapsdefinitionen som bygger på sann tro - i sig självt en självmotsägelse - missar det faktum att "kunskap" har att göra med visshet (eng. certainty).
Här är Wittgensteins "Om Visshet" en guldgruva (länk någon?). I korthet slår han fast att vissa saker, såsom att vi inte är hjärnor i burkar eller att zebror på zoo verkligen existerar, är förgivettaganden som liksom utgör grunden för kunskap snarare än kunskap, och därför inget som är utsatt för tvivel.
De visar alltså att den traditionella kunskapsdefinitionen som bygger på sann tro - i sig självt en självmotsägelse - missar det faktum att "kunskap" har att göra med visshet (eng. certainty).
Här är Wittgensteins "Om Visshet" en guldgruva (länk någon?). I korthet slår han fast att vissa saker, såsom att vi inte är hjärnor i burkar eller att zebror på zoo verkligen existerar, är förgivettaganden som liksom utgör grunden för kunskap snarare än kunskap, och därför inget som är utsatt för tvivel.
Kunskapssfärer
Tack archaxe,
en häpnadsväckande sak slog mig när jag skulle låsa upp cykeln och cykla iväg för att luncha med en kompis (jag blev stående förstenad en stund då det gick upp för mig):
Ditt arbete med sfärer har mer med kunskap att göra än det först slog mig, nämligen:
Att vi har kunskap om P1 är inte så mycket beroende på S1 (den aktuella situationen) som G1 - den aktuella grunden för P1 (G1 och S1 överlappar delvis varandra). G1 utgör en sfär för P1 och att fråga om vi har kunskap om P1 givet G2 är därför ett missförstånd. Exempel:
P1: Det randiga djuret på zoo är en zebra
G1: Man kan lita på att djur på zoo är vad de verkar vara
Nu händer något som istället medför G2: Man kan inte lita på att...
Då är det inte rimligt att fråga om vi har kunskap om P1[G2], eftersom P1 inte hör till G2, utan G1. Detta är så självklart (att G1, inte G2, är grund till P1) att det förvånar mig att jag inte såg det tidigare.
För att referera till P1[G2] säger vi "jag trodde att jag visste", vilket är ett förtydligande som pekar på att G, snarare än P (P beror av G), ändrats. Givetvis kan man alltid säga "jag tror att jag vet att P" istället för "jag vet att P", men det tillför inget annat än att visa på att det finns något sådant som kunskapsgrunder. Det är på samma sätt som med suffix av typen "P och det är sant" eller prefix av typen "jag tycker att P" - de tillför inget annat än att visa på att vi kan tvivla på vad andra säger resp. att människor delger varandra sina uppfattningar.
Jag ska också tillägga att P och G inte är artskilda utan gradskilda, dvs. ibland är det inte lika tydligt som i exemplet ovan hur grunden förhåller sig kunskapen. Betrakta exempelvis Putnams P1 = jag har händer, G1 = jag är inte en förtankad hjärna. Vad som är P1 och vad som är G1 beror tydligt av S1. Betrakta t.ex. S2 med P2 = jag är inte en förtankad hjärna, G2 = ?.
När kunskapens grund ändrar sig, ändras kunskapen. Den kan bestå, utvidgas eller rasa samman. Sfärmodellen gör att man ser detta klart.
Fråga gärna om jag är otydlig.
en häpnadsväckande sak slog mig när jag skulle låsa upp cykeln och cykla iväg för att luncha med en kompis (jag blev stående förstenad en stund då det gick upp för mig):
Ditt arbete med sfärer har mer med kunskap att göra än det först slog mig, nämligen:
Att vi har kunskap om P1 är inte så mycket beroende på S1 (den aktuella situationen) som G1 - den aktuella grunden för P1 (G1 och S1 överlappar delvis varandra). G1 utgör en sfär för P1 och att fråga om vi har kunskap om P1 givet G2 är därför ett missförstånd. Exempel:
P1: Det randiga djuret på zoo är en zebra
G1: Man kan lita på att djur på zoo är vad de verkar vara
Nu händer något som istället medför G2: Man kan inte lita på att...
Då är det inte rimligt att fråga om vi har kunskap om P1[G2], eftersom P1 inte hör till G2, utan G1. Detta är så självklart (att G1, inte G2, är grund till P1) att det förvånar mig att jag inte såg det tidigare.
För att referera till P1[G2] säger vi "jag trodde att jag visste", vilket är ett förtydligande som pekar på att G, snarare än P (P beror av G), ändrats. Givetvis kan man alltid säga "jag tror att jag vet att P" istället för "jag vet att P", men det tillför inget annat än att visa på att det finns något sådant som kunskapsgrunder. Det är på samma sätt som med suffix av typen "P och det är sant" eller prefix av typen "jag tycker att P" - de tillför inget annat än att visa på att vi kan tvivla på vad andra säger resp. att människor delger varandra sina uppfattningar.
Jag ska också tillägga att P och G inte är artskilda utan gradskilda, dvs. ibland är det inte lika tydligt som i exemplet ovan hur grunden förhåller sig kunskapen. Betrakta exempelvis Putnams P1 = jag har händer, G1 = jag är inte en förtankad hjärna. Vad som är P1 och vad som är G1 beror tydligt av S1. Betrakta t.ex. S2 med P2 = jag är inte en förtankad hjärna, G2 = ?.
När kunskapens grund ändrar sig, ändras kunskapen. Den kan bestå, utvidgas eller rasa samman. Sfärmodellen gör att man ser detta klart.
Fråga gärna om jag är otydlig.
Tackar allra ödmjukast för svaren!
"You have a justified belief that someone in your office owns a Ford. And as it happens it's true that someone in your office owns a Ford. However, your evidence for your belief all concerns Nogot, who as it turns out owns no Ford. Your belief that someone in the office owns a Ford is true because someone else in the office owns a Ford. Call this guy Haveit. Since all your evidence concerns Nogot and not Haveit, it seems, intuitively, that you don't know that someone in your office owns a Ford. So you don't know, even though you have a justified belief that someone owns a Ford, and, as it turns out, this belief happens to be true."
Rätta mig om jag har fel nu
Man råkar ha rätt i att tro att någon äger Forden, och detta är alltså inte kunskap? Men jag skulle vilja veta vilka de "goda skäl" är som föranleder en att anta att Forden ägs utav herr Nogot.
Om Nogot står och tvättar bilen så är det kanske inte fullt så goda skäl som om han skulle säga att den var hans.
I det förra fallet är det måhända inte fullt så sunt att dra likhetstecken till att Nogot äger Forden (han kanske tvättar den åt sin vän Haveit).
I det senare fallet har man dock någorlunda goda (men ändå inte särdeles starka) skäl för sin tro, men trosuppfattningen att Nogot äger Forden är ändå inte sann.
Som jag ser det rör problemet den grad av styrka som rättfärdigandet hos en trosuppfattning bör ha. Om man kräver väldigt starka skäl för en trosuppfattnings rättfärdigande vore kunskap nästintill omöjlig att ha. Men kanske borde man inte se kunskap som något lättillgängligt och billigt?
"You have a justified belief that someone in your office owns a Ford. And as it happens it's true that someone in your office owns a Ford. However, your evidence for your belief all concerns Nogot, who as it turns out owns no Ford. Your belief that someone in the office owns a Ford is true because someone else in the office owns a Ford. Call this guy Haveit. Since all your evidence concerns Nogot and not Haveit, it seems, intuitively, that you don't know that someone in your office owns a Ford. So you don't know, even though you have a justified belief that someone owns a Ford, and, as it turns out, this belief happens to be true."
Rätta mig om jag har fel nu
Man råkar ha rätt i att tro att någon äger Forden, och detta är alltså inte kunskap? Men jag skulle vilja veta vilka de "goda skäl" är som föranleder en att anta att Forden ägs utav herr Nogot.
Om Nogot står och tvättar bilen så är det kanske inte fullt så goda skäl som om han skulle säga att den var hans.
I det förra fallet är det måhända inte fullt så sunt att dra likhetstecken till att Nogot äger Forden (han kanske tvättar den åt sin vän Haveit).
I det senare fallet har man dock någorlunda goda (men ändå inte särdeles starka) skäl för sin tro, men trosuppfattningen att Nogot äger Forden är ändå inte sann.
Som jag ser det rör problemet den grad av styrka som rättfärdigandet hos en trosuppfattning bör ha. Om man kräver väldigt starka skäl för en trosuppfattnings rättfärdigande vore kunskap nästintill omöjlig att ha. Men kanske borde man inte se kunskap som något lättillgängligt och billigt?
Without a computer, can there be files?
hovis skrev:Fråga gärna om jag är otydlig.
Ok; är du otydlig?
Lite, faktiskt. Jag skall fråga dig personligen imorgon och reda ut ett och annat.
Marcus skrev:Man råkar ha rätt i att tro att någon äger Forden, och detta är alltså inte kunskap?
Vi tror om "fel" person.
Vi tror att det är någon som äger en Ford. Denna någon tror vi är Nogot, och vi har goda skäl att tro att det är Nogot (han säger att han gör det, vi har sett honom åka omkring i en Ford, etc.)
Det är också sant att någon äger en Ford, nämligen Haveit. Nogot äger, trots all vår evidens, ingen Ford - han kanske just har sålt den till Haveit. Vi har ingen evidens för att tro att Haveit äger en Ford. Ändå är vi berättigade att tro att någon äger en Ford, men våra skäl rör Nogot, medan sanningskravet uppfylls av att Haveit äger Forden.
Marcus skrev:Om man kräver väldigt starka skäl för en trosuppfattnings rättfärdigande vore kunskap nästintill omöjlig att ha. Men kanske borde man inte se kunskap som något lättillgängligt och billigt?
Ja, det här är en vanlig slutsats som har lett vissa att revidera kunskapsbegreppet, så att man har någon användning av det, istället för att kunskap skall vara något ouppnåbart.
Grunder för grunder
archaxe skrev:Ok; är du otydlig?
Tack.
Marcus skrev:Man råkar ha rätt i att tro att någon äger Forden, och detta är alltså inte kunskap?
Enligt definitionen "rättfärdigad sann tro" har vi kunskap om P1 = någon på kontoret äger en Ford. Dock inte P2 = Nogot äger en Ford eller P3 = Haveit äger en Ford.
Marcus skrev:Om man kräver väldigt starka skäl för en trosuppfattnings rättfärdigande vore kunskap nästintill omöjlig att ha.
Vi kan i detta Gettier-fall lätt komma undan genom att precisera kravet på "rättfärdigad, sann tro" med att det är samma tro som måste vara rättfärdigad och sann; SAMT att tron ska vara så detaljerad som möjligt innan vi drar mer allmänna slutsatser utifrån den. Kunskap om P1 (ovan) är ju i själva verket en generalisering av T2 = Nogot äger en Ford. Innan vi tillåter en generalisering av T2 till P1 (dvs. en specifik tro till en allmän kunskap) måste vi förvissa oss om att T2 är sant och rättfärdigat. Vägen från T2 till P1 går alltså via P2, och det steget saknas här. Alltså kan vi underkänna P1 som kunskap, utan att ytterligare exkludera något som vi normalt kallar kunskap för att vi preciserat definitionen.
Beroende på situationen kanske det är bättre att fundera på grunder för tvivel istället. Ta t.ex. fallet med de alternerande falska och riktiga ladorna i länken ovan. Bygger inte vår kunskap Q1 = detta är riktiga lador, på en allmän grund som bl.a. innefattar att folk inte reser upp fejklador hur som helst, låt oss kalla den G1? Visst kan vi missta oss vad gäller Q1, men aldrig så länge G1 gäller. På samma sätt kan vi ju missta oss vad gäller Mr. Nogots Ford, men så länge vi ser honom tvätta den och köra med den, han säger att det är hans bil osv. skulle vi ha en STÖRD verklighetsgrund (G2) om det var så att vi tvivlade. Om det sedan visade sig att vi misstagit oss vad gäller Forden skulle vi behöva inkorporera denna information i vår världsbild, typ "det finns psyk-mytomaner som ljuger om vilken bil de har utan synbart motiv, men de är sällsynta."
-
Patrizia
Sorry for interrupting,
Är inte så att sanningen om en kunskap är underkastad betingelserna: tid och rum? Om ni är ute efter ramen för sanningen så, tycker jag, att den är relativ. Jag kan övertyga vem som helst under förutsättning att denne följer alla mina lagda steg och har en fullständig tillit till att jag gör rätt. En kunskap är ett tillfälligt fenomen, ett tillfälligt kriterum för nästa kunskap. För mig det kvittar vem äger Forden, huvudsaken är att tron att "så är fallet" duger för min beslutsapparatur att gå vidare. En atomärt kunskap är bara ett medel, inte ett mål. Det kvittar om medlet kan verifieras eller ej för i vilket fall som helst genererar denna falska kunskap en tro som är sann för mig i detta rum och i denna tid. Tron i sig har hunnit generera en annan kunskap långt innan jag hinner verifiera Den första kunskapens riktighet. Men nu denna nya kunskapen som är genererade av min (ovetande) falska tro går också vidare och skapar igen en ny tro och fortsätter detta i all evighet. Sen hinner jag i kapp riktigheten av den första kunskapen men vad hjälper det. Poängen här är att även en falsk tro har samma värde som den sanna tron och det som skiljer deras riktighet är deras existen i den specifika tiden och rummet.
Att min kunskap i själva verket saknar denotation eller snarare en sann denotation, för mina tankar till Russell & Co. Logiken i detta fall är ett annat problem. Att försöka föra samman logiska lagarna till epistemologin är en besvärlig diskussion som kräver tid. Och belöning för den delen
. Men annars är den intressant och leder ingenstans.
Är inte så att sanningen om en kunskap är underkastad betingelserna: tid och rum? Om ni är ute efter ramen för sanningen så, tycker jag, att den är relativ. Jag kan övertyga vem som helst under förutsättning att denne följer alla mina lagda steg och har en fullständig tillit till att jag gör rätt. En kunskap är ett tillfälligt fenomen, ett tillfälligt kriterum för nästa kunskap. För mig det kvittar vem äger Forden, huvudsaken är att tron att "så är fallet" duger för min beslutsapparatur att gå vidare. En atomärt kunskap är bara ett medel, inte ett mål. Det kvittar om medlet kan verifieras eller ej för i vilket fall som helst genererar denna falska kunskap en tro som är sann för mig i detta rum och i denna tid. Tron i sig har hunnit generera en annan kunskap långt innan jag hinner verifiera Den första kunskapens riktighet. Men nu denna nya kunskapen som är genererade av min (ovetande) falska tro går också vidare och skapar igen en ny tro och fortsätter detta i all evighet. Sen hinner jag i kapp riktigheten av den första kunskapen men vad hjälper det. Poängen här är att även en falsk tro har samma värde som den sanna tron och det som skiljer deras riktighet är deras existen i den specifika tiden och rummet.
Att min kunskap i själva verket saknar denotation eller snarare en sann denotation, för mina tankar till Russell & Co. Logiken i detta fall är ett annat problem. Att försöka föra samman logiska lagarna till epistemologin är en besvärlig diskussion som kräver tid. Och belöning för den delen
. Men annars är den intressant och leder ingenstans.archaxe skrev:Marcus skrev:Om man kräver väldigt starka skäl för en trosuppfattnings rättfärdigande vore kunskap nästintill omöjlig att ha. Men kanske borde man inte se kunskap som något lättillgängligt och billigt?
Ja, det här är en vanlig slutsats som har lett vissa att revidera kunskapsbegreppet, så att man har någon användning av det, istället för att kunskap skall vara något ouppnåbart.
Vilken användning åsyftar du?
Without a computer, can there be files?
Jag ser inget ljus bakom standardanalysen av kunskapsbegreppet vare sig Gettiers version där det som orsakat trosföreställningen också bör legitimera den. Det är alltför trångsynta. Pråblemen gäller tex matematik, kollektiv, datorer och böcker.
Mina kunskapsteoretiska tankar lutar sig mot pragmatism och fallibilism så jag kan vara relativ/tillfällig och osäker men påstå mig besitta kunskap(dock osäker eller tillfällig kunskap tex).
Mina kunskapsteoretiska tankar lutar sig mot pragmatism och fallibilism så jag kan vara relativ/tillfällig och osäker men påstå mig besitta kunskap(dock osäker eller tillfällig kunskap tex).
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster