Vad kan man egentligen veta/vara helt säker på?

[chriss]

Jag tror att vi bara kan veta det som vi har framför oss just nu, dvs. när tankarna är avskalade och vi har tagit av oss dem glasögonen.

Avser du det immanenta?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immanens

/Fredrik

Inte en aning, ett ord som jag helt saknar förståelse för tyvärr.

Oj!

Det jag menar är det tillstånd som uppstår när vi är mitt emellan två tankar. När den ena har fått sin punkt och innan nästa tanke har påbörjats.

Du menar att vi enbart kunskap om det som vi erfar när vi inte "störs" av våra tankar?

/Fredrik

Jag skulle säga att vi ser verkligheten för vad den verkligen är då utan att lägga in tolkningar eller värderingar som vi gör med orden i tankarna. LOVE!

[freddemalte]

Jag tror att vi bara kan veta det som vi har framför oss just nu, dvs. när tankarna är avskalade och vi har tagit av oss dem glasögonen.

Avser du det immanenta?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immanens

/Fredrik

Inte en aning, ett ord som jag helt saknar förståelse för tyvärr.

Oj!

Det jag menar är det tillstånd som uppstår när vi är mitt emellan två tankar. När den ena har fått sin punkt och innan nästa tanke har påbörjats.

Du menar att vi enbart kunskap om det som vi erfar när vi inte "störs" av våra tankar?

/Fredrik

Jag skulle säga att vi ser verkligheten för vad den verkligen är då utan att lägga in tolkningar eller värderingar som vi gör med orden i tankarna. LOVE!

Men hur ska man ha möjlighet att tolka och uppfatta det då tankarna och analysprocesserna ständigt är på G i hjärnan? (t.ex. bearbetning av sinnesdata).

/Fredrik

[chriss]

Jag tror att vi bara kan veta det som vi har framför oss just nu, dvs. när tankarna är avskalade och vi har tagit av oss dem glasögonen.

Avser du det immanenta?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immanens

/Fredrik

Inte en aning, ett ord som jag helt saknar förståelse för tyvärr.

Oj!

Det jag menar är det tillstånd som uppstår när vi är mitt emellan två tankar. När den ena har fått sin punkt och innan nästa tanke har påbörjats.

Du menar att vi enbart kunskap om det som vi erfar när vi inte "störs" av våra tankar?

/Fredrik

Jag skulle säga att vi ser verkligheten för vad den verkligen är då utan att lägga in tolkningar eller värderingar som vi gör med orden i tankarna. LOVE!

Men hur ska man ha möjlighet att tolka och uppfatta det då tankarna och analysprocesserna ständigt är på G i hjärnan? (t.ex. bearbetning av sinnesdata).

/Fredrik

Förvränger tolkningar det som vi har framför oss eller gör det att vi ser saker och ting för vad dem egentligen är? kan det vara så att vi lärt oss att tänka på ett visst sätt vilket hindrar oss från att se verkligheten? Är det möjligt att vara tanklös? om vi antar att vi inte hade några tankar - hur skulle det då vara?

[freddemalte]

Jag tror att vi bara kan veta det som vi har framför oss just nu, dvs. när tankarna är avskalade och vi har tagit av oss dem glasögonen.

Avser du det immanenta?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immanens

/Fredrik

Inte en aning, ett ord som jag helt saknar förståelse för tyvärr.

Oj!

Det jag menar är det tillstånd som uppstår när vi är mitt emellan två tankar. När den ena har fått sin punkt och innan nästa tanke har påbörjats.

Du menar att vi enbart kunskap om det som vi erfar när vi inte "störs" av våra tankar?

/Fredrik

Jag skulle säga att vi ser verkligheten för vad den verkligen är då utan att lägga in tolkningar eller värderingar som vi gör med orden i tankarna. LOVE!

Men hur ska man ha möjlighet att tolka och uppfatta det då tankarna och analysprocesserna ständigt är på G i hjärnan? (t.ex. bearbetning av sinnesdata).

/Fredrik

Förvränger tolkningar det som vi har framför oss eller gör det att vi ser saker och ting för vad dem egentligen är? kan det vara så att vi lärt oss att tänka på ett visst sätt vilket hindrar oss från att se verkligheten? Är det möjligt att vara tanklös? om vi antar att vi inte hade några tankar - hur skulle det då vara?

Bra fråga! Kanske finns det inte "något särskilt sätt" som världen är på, eller så ser helt enkelt världen ut sådan som vi ser den?

http://en.wikipedia.org/wiki/Na%C3%AFve_realism

/Fredrik

[chriss]

Jag tror att vi bara kan veta det som vi har framför oss just nu, dvs. när tankarna är avskalade och vi har tagit av oss dem glasögonen.

Avser du det immanenta?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Immanens

/Fredrik

Inte en aning, ett ord som jag helt saknar förståelse för tyvärr.

Oj!

Det jag menar är det tillstånd som uppstår när vi är mitt emellan två tankar. När den ena har fått sin punkt och innan nästa tanke har påbörjats.

Du menar att vi enbart kunskap om det som vi erfar när vi inte "störs" av våra tankar?

/Fredrik

Jag skulle säga att vi ser verkligheten för vad den verkligen är då utan att lägga in tolkningar eller värderingar som vi gör med orden i tankarna. LOVE!

Men hur ska man ha möjlighet att tolka och uppfatta det då tankarna och analysprocesserna ständigt är på G i hjärnan? (t.ex. bearbetning av sinnesdata).

/Fredrik

Förvränger tolkningar det som vi har framför oss eller gör det att vi ser saker och ting för vad dem egentligen är? kan det vara så att vi lärt oss att tänka på ett visst sätt vilket hindrar oss från att se verkligheten? Är det möjligt att vara tanklös? om vi antar att vi inte hade några tankar - hur skulle det då vara?

Bra fråga! Kanske finns det inte "något särskilt sätt" som världen är på, eller så ser helt enkelt världen ut sådan som vi ser den?

http://en.wikipedia.org/wiki/Na%C3%AFve_realism

/Fredrik

nu börjar vi närma oss min syn på min verklighet jag tror att dualismen är boven till att vi ens ställer oss frågor överhuvudtaget, utan den finns det inga frågor att ställa för då finns det ju bara en verklighet och det är den vi har framför oss just här och nu.

[freddemalte]

[...]nu börjar vi närma oss min syn på min verklighet jag tror att dualismen är boven till att vi ens ställer oss frågor överhuvudtaget, utan den finns det inga frågor att ställa för då finns det ju bara en verklighet och det är den vi har framför oss just här och nu.

Jo, troligast är väl att det allestädes närvarande, direkta är så som världen de facto är. Det immanenta. Varför skulle den egentligen vara något annat?

Här en en ganska intressant tråd om just vår relation till vår upplevelse: http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 29296132e7

/Fredrik