ett faktums existens, för alltid?

[O.L]

låt oss ta till exempel den gröna stolen i mitt kök, kanske ordet "strumpa", eller kanske jag själv?

om vi bortser från alla dessa tankar kring om jag verkligen kan veta att de jag upplever rund om kring mig verkligen existerar så är ju det faktum att den gröna stolen, ordet strumpa och att jag själv en gång existerat något som det är omöjligt att förända.

Om universum skulle sluta existera då? helt plötslig upphörde tid och rum, ja hela verkligheten fick ett slut.
Skulle då själva det faktum att det en gång funnits ett universum, att det där fanns en grön stol och ett ord som strumpa fortfarnade existera??

[gråa hår]

hadde nog inte existerat på det sättet, som en grön stol feks som är rent kvalitativa upplevelser av din stol på köket, utan en fortsatt existens av subjektivitet så vill qualia och också relationerna til dig som intersubjektiv reflexivitet vara omöjligt. utan dig själv så vill du inte ha något att gå ut ifrån.... eller förresten ännu enklare.
Om ett träd faller i skogen och ingen är där...?