Kants kausalitetsfälla

[Anders]

Men fenomenet, då? Om man byter ut strykjärnet mot kärleken? Kar kärleken - i sig ett större värde än strykjärnet- i sig?

[hakkapeliitta]

Precis. Tinget-i-sig är egenskapslöst och det enda vi vet om det innan vi upplever det och tilldelar det egenskaper via våra upplevelseorgan är att det finns, och är "något som är".

Att uppleva något är ingen passiv process. Det är en skaparprocess. Vi skapar våra upplevelser och upplever våra skapelser.

Tinget är väl knappast utan egenskaper utanför vår varseblivning? Ett ting som har fysisk utsträckning har en volym vare sig vi mäster det eller inte.
Att vi mäter det och tilldela tinget egenskapen volym förändrar väl inte saken?

[xion]

Precis. Tinget-i-sig är egenskapslöst och det enda vi vet om det innan vi upplever det och tilldelar det egenskaper via våra upplevelseorgan är att det finns, och är "något som är".

Att uppleva något är ingen passiv process. Det är en skaparprocess. Vi skapar våra upplevelser och upplever våra skapelser.

Tinget är väl knappast utan egenskaper utanför vår varseblivning? Ett ting som har fysisk utsträckning har en volym vare sig vi mäster det eller inte.
Att vi mäter det och tilldela tinget egenskapen volym förändrar väl inte saken?

Men vi vet inget om dessa egenskaper förrän vi upplever det med våra sinnen och skapar oss en bild av dess egenskaper och dess värde.

[hakkapeliitta]

Precis. Tinget-i-sig är egenskapslöst och det enda vi vet om det innan vi upplever det och tilldelar det egenskaper via våra upplevelseorgan är att det finns, och är "något som är".

Att uppleva något är ingen passiv process. Det är en skaparprocess. Vi skapar våra upplevelser och upplever våra skapelser.

Tinget är väl knappast utan egenskaper utanför vår varseblivning? Ett ting som har fysisk utsträckning har en volym vare sig vi mäster det eller inte.
Att vi mäter det och tilldela tinget egenskapen volym förändrar väl inte saken?

Men vi vet inget om dessa egenskaper förrän vi upplever det med våra sinnen och skapar oss en bild av dess egenskaper och dess värde.

Men att vi tilldelar tinget en egenskap förändrar inte att det redan har egenskapen.

[Vega]

Vi kan komma i kontakt med idévärlden via förnuftet men inte via vår fem sinnen. Så tolkar jag Platon. Det vi upplever med våra sinnen är sinnesvärlden.

Men om man använder en linjal och mäter sidorna av en kvadrat (10cm). Är då arean 100 kvadratcentimeter i sinnesvärlden?

Finns väl inga mått och storlekar i idévärlden. De hör hemma i sinnevärlden. Som jag tolkar det. Idévärlden är kvalitativ.

Men är det verkligen idévärlden vi talar om?

Frågade Google: ” Nej, Kants "tinget i sig" (das Ding an sich) befinner sig inte i Platons idévärld. Även om båda begreppen handlar om en verklighet bortom den vi ser, tillhör de olika filosofiska system.”

[Vega]

Sammanfattningsvis: Tinget i sig är den dolda, objektiva verkligheten av fysiska objekt, medan idévärlden är en värld av abstrakta, intelligibla former. De är två olika filosofiska koncept från två olika filosofer.

[Vega]

Tinget i sig är alltså oåtkomligt och utgör det som vilar bakom sinnevärlden, inte en värld av abstrakta former (idéer) i platonsk mening.

[Vega]

Tinget i sig är alltså oåtkomligt och utgör det som vilar bakom sinnevärlden, inte en värld av abstrakta former (idéer) i platonsk mening.

Frågan är vad oåtkomligt betyder?

[xion]

Tinget är väl knappast utan egenskaper utanför vår varseblivning? Ett ting som har fysisk utsträckning har en volym vare sig vi mäster det eller inte.
Att vi mäter det och tilldela tinget egenskapen volym förändrar väl inte saken?

Men vi vet inget om dessa egenskaper förrän vi upplever det med våra sinnen och skapar oss en bild av dess egenskaper och dess värde.

Men att vi tilldelar tinget en egenskap förändrar inte att det redan har egenskapen.

Någon måste identifiera denna egenskap annars är den inte känd för oss.
Det är samma sak som med värde. Någon måste identifiera detta värde för att det ska existera.

[hakkapeliitta]

Men vi vet inget om dessa egenskaper förrän vi upplever det med våra sinnen och skapar oss en bild av dess egenskaper och dess värde.

Men att vi tilldelar tinget en egenskap förändrar inte att det redan har egenskapen.

Någon måste identifiera denna egenskap annars är den inte känd för oss.
Det är samma sak som med värde. Någon måste identifiera detta värde för att det ska existera.

Egenskap är bara ett ord, tinget i sig har en fysisk utsträckning i rymden oavsett att vi har gett det den matematiska benämningen volym.

[xion]

Men att vi tilldelar tinget en egenskap förändrar inte att det redan har egenskapen.

Någon måste identifiera denna egenskap annars är den inte känd för oss.
Det är samma sak som med värde. Någon måste identifiera detta värde för att det ska existera.

Egenskap är bara ett ord, tinget i sig har en fysisk utsträckning i rymden oavsett att vi har gett det den matematiska benämningen volym.

Jag har inte läst KrV, men jag uppfattar det som att Kant var medveten om att hans "tinget i sig" inte förändrar något i sak, men att vår bild av tinget aldrig kan vara hela sanningen. Endast vår subjektiva uppfattning enligt våra sinnesintryck. (filosofiskt finlir)

[Algotezza]

Tinget är väl knappast utan egenskaper utanför vår varseblivning? Ett ting som har fysisk utsträckning har en volym vare sig vi mäster det eller inte.
Att vi mäter det och tilldela tinget egenskapen volym förändrar väl inte saken?

Men vi vet inget om dessa egenskaper förrän vi upplever det med våra sinnen och skapar oss en bild av dess egenskaper och dess värde.

Men att vi tilldelar tinget en egenskap förändrar inte att det redan har egenskapen.

Med annorlunda fungerande sinnen tilldelar vi tingen andra egenskaper, t.ex. när det gäller färger.

[Algotezza]

Men om man använder en linjal och mäter sidorna av en kvadrat (10cm). Är då arean 100 kvadratcentimeter i sinnesvärlden?

Finns väl inga mått och storlekar i idévärlden. De hör hemma i sinnevärlden. Som jag tolkar det. Idévärlden är kvalitativ.

Men är det verkligen idévärlden vi talar om?

Frågade Google: ” Nej, Kants "tinget i sig" (das Ding an sich) befinner sig inte i Platons idévärld. Även om båda begreppen handlar om en verklighet bortom den vi ser, tillhör de olika filosofiska system.”

Tillhör de samma verklighet?

[Pilatus]

Finns väl inga mått och storlekar i idévärlden. De hör hemma i sinnevärlden. Som jag tolkar det. Idévärlden är kvalitativ.

Men är det verkligen idévärlden vi talar om?
Frågade Google: ” Nej, Kants "tinget i sig" (das Ding an sich) befinner sig inte i Platons idévärld. Även om båda begreppen handlar om en verklighet bortom den vi ser, tillhör de olika filosofiska system.”

Tillhör de samma verklighet?

Tingen existerar i tid och rum, vårt sätt att ta emot information om dem sker via våra sinnen. Empirisk realism.
Transcendental idealism handlar då om hur vi uppfattar fenomenen där själva tinget i sig förblir oåtkomligt för våra sinnen. Det liknar Platons tvådelade värld medan Kant nöjer sig med en "gränstillvaro". Termen gränstillvaro kan relateras till en form mellan den sinnliga erfarenhetsvärlden och förnuftets strävan efter att förstå. Modern psykologi och hjärnforskning tror jag förklarar detta.

[Vega]

Jag tror inte att tinget i sig är oåtkomligt för kunskap..

Google: ”"Tinget i sig" (das Ding an sich), ett begrepp introducerat av Immanuel Kant, är oåtkomligt på det sättet att vi människor aldrig kan uppleva verkligheten exakt som den är i sig själv, oberoende av våra sinnen och vårt medvetande.