Medvetandet

[Algotezza]

Vår kropp har ju nerver varigenom signaler går till hjärnan.. vad vore hjärnan utan input?

Frågan är om input bara kan ske via sinnen som fokuserar på den fysiska världen.

Om man bränner sitt finger på en eldslåga så är väl den känslan en slags input för ”fingret” att hjärnan gillar inte detta. Man kan gå emot hjärnan. Typ.

Känselsinnet är ett av våra sinnen. Fingret i lågan vållar smärta/obehag och det vill vi instinktivt slippa eller fly från.

[Vega]

Frågan är om input bara kan ske via sinnen som fokuserar på den fysiska världen.

Om man bränner sitt finger på en eldslåga så är väl den känslan en slags input för ”fingret” att hjärnan gillar inte detta. Man kan gå emot hjärnan. Typ.

Känselsinnet är ett av våra sinnen. Fingret i lågan vållar smärta/obehag och det vill vi instinktivt slippa eller fly från.

Om man håller kvar fingret i lågan, så skadas nerven och på sikt blir vi mer motståndskraftiga mot smärta. Medvetandet är väl som en fors av tankar, vilket blir ganska tydligt i våra drömmar. Det är svårt att säga att man kan kontrollera den forsen.

[Pilatus]

Känselsinnet är ett av våra sinnen. Fingret i lågan vållar smärta/obehag och det vill vi instinktivt slippa eller fly från.

Om man håller kvar fingret i lågan, så skadas nerven och på sikt blir vi mer motståndskraftiga mot smärta. Medvetandet är väl som en fors av tankar, vilket blir ganska tydligt i våra drömmar. Det är svårt att säga att man kan kontrollera den forsen.

Jag tror inte jag reagerar så mot smärta, jag kan inte hålla mitt finger i lågan, det går inte.
Medvetandet är som ett kontrollrum med monitorer för inkommande sinnesdata. Det finns en överordnad monitor som automatiskt väljer den mest relevanta inkommande signalen. Något som måste åtgärdas, telefonen ringer, måttlig stress, men svara. Eller du står bredvid ett föremål som du erfar är varmt, medvetandet uppmanar dig bestämt, titta vad det kan vara. Oj, strykjärnet, jag flyttar det till en säker plats. Eller så kan vi fundera på ett ekonomiskt problem som vi måste lösa, det följer med oss hela dagen. Plötsligt, mitt under middagen reser du dig upp och ropar, heureka, som Arkimedes. Du har kommit på en lösning som frigör dig från skulden. Ungefär så fungerar mitt medvetande.