Subjektiv tid, ett tidsfönster i den objektiva kontinuiteten

[Algotezza]

Vetenskapen är föränderlig och utvecklas. Det finns inget empiriskt tillgängligt område som ej kan undersökas vetenskapligt. Nya områden och tillämpningar skapas hela tiden. Det finns ingen bortre gräns - och det innebär att den aldrig blir fullständig.

Religioner och hur de tolkas förändras. De måste ju hålla jämna steg med vetenskapen.

Det vetenskapen ännu ej kan förklara hamnar i Guds revir med en gudomlig ad hoc förklaring. Åtminstone när det gäller den kristna eller abrahamistiska bilden av Gud. Med panteism där Gud är identiskt med kosmos blir det andra tolkningsmöjligheter.

Men om Gud är identiskt med kosmos kan sluta använda det gamla belastade ordet Gud utan i stället tala om just kosmos. Och låta Gud beteckna den inskränkta abrahamitiska guden.

[Smisk]

Ontologiska satser handlar om vad som måste finnas för att världen ska vara möjlig. Ontologiska satser är syntetiska a priori. Ontologiska satser ger inte kunskap om tinget i sig, men de ger kunskap om de nödvändiga villkor som gör erfarenhet och objektivitet möjliga. Det är därför man kan tala om kunskap, men av en transcendental, inte empirisk, typ.

Jag tänker mig en mer pluralistisk ontologisk hållning tror jag man kan säga.

Men observera att en ontologisk pluralism kan endast gälla fenomenvärldens struktur, inte verkligheten i sig. Verkligheten sådan vi erfar den kan bestå av fysiska objekt, levande organismer, mentala fenomen, sociala strukturer och kulturella objekt.

Ja det har du rätt i, det är jag med på.

Personligen är jag dock något skeptisk inför Kants metafysik även om jag tycker mycket om den och inte vill säga emot den filosofiskt sätt.
Jag har som sagt ett perspektiv av ett spektrum av perspektiv där jag både kan se värdet av Rands och Kants perspektiv.
Kant visar att tanken av "verkligheten i sig" är omöjlig (i alla fall djupt filosofiskt problematisk) och Rand skippar det och bara kör över Kant och säger att den självklart är där. Jag menar att bägge har olika perspektiv där Rand fokuserar på det externa och Kant på det interna (trancendentala, förutsättningarna) och att vi får vara försiktiga med att blanda dem snurrigt

Man kan resonera som så att existens måste finnas för att vi skall kunna resonera om dess existens. Konceptet existens kräver existens även om det i sig inte visar existensen eller någon ontologisk natur. Men det är endast genom förutsättningarna (insida+utsida) vi kan erfara saker vi då kan veta existerar. Vi verkar dock aldrig, teoretiskt eller empiriskt, kunna komma fram till att vad som existerar är "en komplett objektiv verklighet i sig".
Att sikta på det i sin filosofi ser jag som ett tankeexperiment som verkar ha ett inbyggt "metafysiskt felslut". Kant kommer åt det fint med sin metafysik även om jag inte är helt villig att dra det till sin spets som han verkar göra.

[Algotezza]

Alla har sitt perspektiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

[Pilatus]

Alla har sitt pespeketiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

[Algotezza]

Alla har sitt pespeketiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

Ja, det är ett visst perspektiv du redogör för här vilket säkert delas av många idag. Men likväl ett perspektiv.

[Pilatus]

Alla har sitt pespeketiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

Ja, det är ett visst perspektiv du redogör för här vilket säkert delas av många idag. Men likväl ett perspektiv.

Det kanske låter litet värre än det är med ett perspektiv, som om det skulle finnas ett antal likvärdiga perspektiv att välja mellan. Det gör det inte.

[Algotezza]

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

Ja, det är ett visst perspektiv du redogör för här vilket säkert delas av många idag. Men likväl ett perspektiv.

Det kanske låter litet värre än det är med ett perspektiv, som om det skulle finnas ett antal likvärdiga perspektiv att välja mellan. Det gör det inte.

Nä, det egna perspektivet är alltid det bästa, för annars hade man inte valt det. Sedan är ju frågan hur man värderar olika perspektiv? Handlar det om vilka problem det löser och förklarar och vilka nya frågor som aktualiseras, alltså hur fruktbart det är eller om det låser och förhindrar vidare utveckling.

[Illusionen]

-

[Pilatus]

Ja, det är ett visst perspektiv du redogör för här vilket säkert delas av många idag. Men likväl ett perspektiv.

Det kanske låter litet värre än det är med ett perspektiv, som om det skulle finnas ett antal likvärdiga perspektiv att välja mellan. Det gör det inte.

Nä, det egna perspektivet är alltid det bästa, för annars hade man inte valt det. Sedan är ju frågan hur man värderar olika perspektiv? Handlar det om vilka problem det löser och förklarar och vilka nya frågor som aktualiseras, alltså hur fruktbart det är eller om det låser och förhindrar vidare utveckling.

Man väljer det man kan något om, inte för att det skulle vara bra. Det är i efterhand man möjligen inser att man har haft fel. Är man klok försöker man lära sig något av sitt misstag så man är bättre rustad vid nästa tillfälle. Kan man då lösa problemet blir man lycklig tills man möter någon som kan bättre. Det kommer alltid att finnas någon som har ett bättre "perspektiv".

[Illusionen]

-

[Pilatus]

Vårt sätt att förnimma och tänka har sin grund i verkligheten och dess egenskaper som funktion av begreppet TID. Kan vi inte förklara vad det atomära begreppet TID representerar på basal nivå ägnar vi oss åt ren spekulation utan grund. Det är detta som enligt min uppfattning kännetecknar inläggen här på FF.

Om du kunde förstå att du ständigt blandar samman epistemologi [hur vi förnimmer tid] med ontologi [vad tid är i universum]. Du visste ju något om Kant har du sagt. Visa vad du skriver för Copilot, så förstår du bättre att det du skriver ovan inte kan vara en bättre uppfattning.

Begreppet tid som vi har skrivit både mycket och länge om kan ses från olika sidor:
Fysikalisk tid – mätbar, geometrisk, relativistisk
Fenomenologisk tid – upplevelse, sekventiell ordning
Emergent tid – entropi, dynamik, kosmologi

Illusionen kräver en fjärde nivå som inte existerar: ”Atomär tid som basal ontologisk entitet.”
Men eftersom tid inte existerar som någon basal ontologisk entitet blir det i konceptet en fantasiprodukt.

[xion]

Alla har sitt pespeketiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

Någon empirisk objektivitet finns inte.
All vår erfarenhet är subjektiv.
Tinget i sig är som Tao inom taoismen;
Det ting man kan tala om är inte det verkliga tinget.

[Vertumnus]

Alla har sitt pespeketiv både på tillvarons fysiska och dess mentala sida, betingat av fömågor och erfaenheter, och dessa mynnar ut i en personlig och subjektiv bild av vekligheten. Med hjälp av ett gemensamt språk och gemensamma begrepp kan vi skapa en intersubjektiv bild av denna verklighet.

Enligt vad jag erfar så finns det något som är sant oberoende av något subjekt.
Det existerar en objektiv verklighet (tinget i sig), även om den i Kants mening inte är nåbar för kunskap.
Fenomenen kan ändå vara objektiva, eftersom experiment kan upprepas med samma resultat.
Den objektiva verkligheten som jag syftar på är inte konstruerad av subjekt, eller relativ, inte heller beroende av språk. Men vi vet säkert att den måste finnas som villkor för fenomenen. Det vi studerar via naturvetenskapen är en objektiv verklighet, men via fenomenen som de framträder för oss.

Det är empirisk objektivitet, inte metafysisk.

Någon empirisk objektivitet finns inte.
All vår erfarenhet är subjektiv.
Tinget i sig är som Tao inom taoismen;
Det ting man kan tala om är inte det verkliga tinget.

Empirisk objektivitet avser väl här fenomenen?

[Illusionen]

Vårt sätt att förnimma och tänka har sin grund i verkligheten och dess egenskaper som funktion av begreppet TID. Kan vi inte förklara vad det atomära begreppet TID representerar på basal nivå ägnar vi oss åt ren spekulation utan grund. Det är detta som enligt min uppfattning kännetecknar inläggen här på FF.

Om du kunde förstå att du ständigt blandar samman epistemologi [hur vi förnimmer tid] med ontologi [vad tid är i universum]. Du visste ju något om Kant har du sagt. Visa vad du skriver för Copilot, så förstår du bättre att det du skriver ovan inte kan vara en bättre uppfattning.

Begreppet tid som vi har skrivit både mycket och länge om kan ses från olika sidor:
Fysikalisk tid – mätbar, geometrisk, relativistisk
Fenomenologisk tid – upplevelse, sekventiell ordning
Emergent tid – entropi, dynamik, kosmologi

Illusionen kräver en fjärde nivå som inte existerar: ”Atomär tid som basal ontologisk entitet.”
Men eftersom tid inte existerar som någon basal ontologisk entitet blir det i konceptet en fantasiprodukt.

Ibland får jag för mig att du är besatt av att försöka kullkasta mitt koncept.

Citat p. ans.,

”VERKLIGHETEN beskrivs i föreliggande koncept till övervägande del via logiskt förankrade
metafysiska resonemang och samband, snarlik en typ/variant av dualistisk Platonisk värld.
Inom naturvetenskapliga teorier förbises att förnimmelsen av, såväl verkligheten, som av oss
själva som fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade ”atomära” begrepp, vi själva,
via det odefinierade undflyende ”jaget”, är delaktiga i formandet av. Det saknas därmed en
viktig logisk länk i flertalet förda resonemang om vad såväl livet som universum representerar.
Det som här söks är den fundamentala och basala grund som verkligheten inkl begrepp som
TID och RUM, vilar på, m a o upprinnelsen till varifrån allt emanerar och/eller kan härledas.
Vägledande pusselbitar i sökandet har bl a varit Naturkonstanterna, εο och μο, Basen e,
Eulers och Maxwells ekvationer inkl kombinationer, samt Matematikens regelverk.
Bakgrund till SKALÄR cirkulär symmetri återfinns t ex i naturkonstanterna (εο och μο).
Bakgrund till principerna DRP och MP går att finna i Maxwells och Eulers ekvationer.

MATEMATIKENS REGELVERK baseras på förnimbara samband, som funktion av RUM och TID.
Matematikens regelverk bygger på de begrepp och storheter som kännetecknar den förnimbara
verkligheten och dess egenskaper, vilket enligt konceptet utgör en svaghet i rent matematiska
resonemang. Konceptet kompletterar matematikens regelverk med här nämnda principer, och
ger stöd åt påståendet att, ”Verkligheten innehåller sanningar som inte enbart kan härledas
ur något algoritmiskt system”. Det krävs en djupare, icke-algoritmisk förståelse. I konceptet
beskrivna REFERENS-baserade principer, DRP och MP, banar väg för denna förståelse.”

Det koncept beskriver, vad gäller det atomära begreppet TID, är alltså de metafysiska skalära
ömsesidiga samband som via bl a Eulers formel, ur olika referensperspektiv, utgör basal grund
för begreppet tid. Du verkar fortfarande inte förstå att de beskrivningar av tid du nämner är
atomära till sin natur, och helt saknar metafysisk basal förankring.
Mot denna bakgrund borde du inse att Citat A och Citat B fortfarande väntar på ditt svar.
Det du skriver får stå för dig Pilatus, som du vet delar jag inte inte din uppfattning, och har
raderat senaste inlägget och lämnar tråden.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=frhTmJ1 ... rt_radio=1

[Pilatus]

Det du skriver får stå för dig Pilatus, som du vet delar jag inte inte din uppfattning, och har raderat senaste inlägget och lämnar tråden.

Det är jag införstådd med, antagligen har jag skrivit mängder med strunt här på forumet. Men jag tror att det jag skriver är fullt begripligt om än begrepp ibland används fel och annat som blivit mindre väl förstått. Så är det säkert. Men det går att diskutera vad jag skriver och det är oftast mycket enkelt att kontrollera riktigheten om man vill. Säkert skulle ChatGPT vilja rätta mycket, formulera mer precist. Jag tror mig inte ha sagt att jag är utan fel.

Men testa gärna att lägga in en eller ett par meningar från ditt koncept till Copilot eller någon annan AI‑assistent (Copilot, ChatGPT, Claude, Gemini, Llama). Jag är helt övertygad om att du skulle få börja om från grunden. Jag säger det inte för att vara elak, men det du skriver klarar inte en granskning av Copilot. Du kan ju pröva vid tillfälle. Skulle du rätta några inledande meningar, använda begreppen rätt, undvika kategorimisstag och andra fundamentala fel, skulle du bli häpen över att du fortfarande kan lära dig något nytt som går att kontrollera via fysikböckerna, via Kants Kritik, via satslogik och du skulle kunna skilja mellan vad som är möjligt att veta och kontrollera och sådant som är totala missuppfattningar (fantasier). Så är det Illusionen, vi är inte bättre än så om man jämför med någon som faktiskt kan litet mer i de ämnen vi diskuterar.