Har funderat på en sak ett tag nu, och det är relationen mellan kropp och själ.
Alla vet att det som äger rum är beroende av det som händer i kroppen, om du stöter i din tå så får du ont och om du biter i en chokladkaka så känner du smaken av choklad. Allt detta hör naturvetenskapen till.
Vad är då relationen mellan medvetande och hjärna?
Är ditt medvetande något annat än din fysiska hjärna eller är din hjärna detsamma som ditt medvetande?
Är tankar, känslor, önskningar något som sker utöver alla de fysiska processerna i hjärnan?
Är din upplevelse av chokladsmak instängd i ditt medvetande så att ingen annan kan uppleva den?
Vad tror ni?
Relationen mellan kropp och själ
Moderator: Moderatorgruppen
Ligger mycket i det Katana skriver... tror inte heller det gar att första eller förklara själen eller "relationen" mellan kropp och själ pa rationell väg. Det är en paradox, en absurditet. Mycket enklare att förklara och första relationen mellan elektricitet och datachips eftersom de är objekt för oss vilket själen inte är.
Tror det finns ett begrepp inom hinduismen "neti neti" som betyder att man bara kan första subjektet genom vad det inte är. Det är inte en smak, lukt, begrepp eller koncept, ideologi eller ens filosofi. Det star hela tiden bortom dessa saker samtidigt som det hela tiden involverar sig i dem.
Vi människor behöver objekt och begrepp för att fa känsla av kontroll och förstaelse, men eftersom subjektet hela tiden ligger utanför var kontroll kan vi inte första det som ett begrepp. Det blir emmelertid endast klart för oss da vi överger viljan att försöka kontrollera och första det och istället bara acceptera möjligheten.
Tror det finns ett begrepp inom hinduismen "neti neti" som betyder att man bara kan första subjektet genom vad det inte är. Det är inte en smak, lukt, begrepp eller koncept, ideologi eller ens filosofi. Det star hela tiden bortom dessa saker samtidigt som det hela tiden involverar sig i dem.
Vi människor behöver objekt och begrepp för att fa känsla av kontroll och förstaelse, men eftersom subjektet hela tiden ligger utanför var kontroll kan vi inte första det som ett begrepp. Det blir emmelertid endast klart för oss da vi överger viljan att försöka kontrollera och första det och istället bara acceptera möjligheten.
Vår fantastiska hjärna
När man läser psykologi på universitetet och då tänker jag främst på neuropsykologi så kan man studera precis det här du pratar om. Man kan se klara förändringar i hjärnan när smaken av choklad uppenbarar sig. Och även om hjärnan inte har speciella områden för t.ex. kärlek så kan man se att många olika områden aktiveras och sammarbetar. Det är komplext men samtidigt konkret. Ofta hör man människor prata om att vi bara använder 10% av hjärnan och att vi skulle kunna använda 100%, det är en myt. De 90% som inte reagerar (på t.ex elektriska impulser utifrån) kallas för associationscentrum och det är här våra tankar bildas och bearbetas.
Nyfiken
Re: Relationen mellan kropp och själ
eerily skrev:Vad är då relationen mellan medvetande och hjärna?
Medvetandet skapade hjärnan som ett verktyg för att kunna uttrycka sig själv mer avancerat. Medvetandet finns överallt, för all materia är också bara medvetande. Varje atom är en liten "hjärna".
Är din upplevelse av chokladsmak instängd i ditt medvetande så att ingen annan kan uppleva den?
Det finns bara ett medvetande, men den går igenom oändligt många kroppar, som en flod. Hela universum är bara ett stort hav av medvetande.
Kottegrön skrev:det är en myt
Myter är sanna. I alla fall såna där religiösa myter.
Re: Relationen mellan kropp och själ
eerily skrev:Vad är då relationen mellan medvetande och hjärna?
amy skrev:Medvetandet skapade hjärnan som ett verktyg för att kunna uttrycka sig själv mer avancerat. Medvetandet finns överallt, för all materia är också bara medvetande. Varje atom är en liten "hjärna".
Medvetande och materia är två egenskaper hos varat, som kan betecknas som "skapande" och "upplevande".
Är din upplevelse av chokladsmak instängd i ditt medvetande så att ingen annan kan uppleva den?
amy skrev:Det finns bara ett medvetande, men den går igenom oändligt många kroppar, som en flod. Hela universum är bara ett stort hav av medvetande.
Ja, man kan föreställa sig detta, eventuellt med fantasins hjälp också uppleva det, men kan man bevisa det (förutom med mitt initiala påstående, att materia och medvetande är två sidor av existensen, alltså: där det finns materia, finns det medvetande. Men varifrån härrör mångfalden medvetanden om det nu i grunden är en enhet? Visst, mångfalden kan man säga är en illusion, men varför är denna illusion nödvändig? Kände sig Den Ende Ovan Mig ensam?
Kottegrön skrev:det är en myt
amy skrev:Myter är sanna. I alla fall såna där religiösa myter.
Myten och till och med lögnen är bara vinklingar mot sanningen; de har alltid något viktigt att berätta, lögnen om lögnaren, myten om världsymboliken.
A
Algotezza aka Algotezza
Katana skrev:Kan då eftersom det är aktuellt tillägga att jag har lite av dessa förmågor. Men inte ens då kan jag förklara hur det hänger ihop. Jag bara vet det samt enbart hur jag ska göra för att lyckas med det 'omöjliga'. Det finns inte heller ngn. som helst logik i det hela, inte för den 'mänskliga' hjärnan iaf. (inkl. min egen) *hehe. Men som sagt det finns logik i det icke logiska likaså, men det vore en uppgift förgäves att förklara för de som inte känner till det 'osynliga'.
vad är logiken i det ickelogiska?
-
näckrosblad
En man flyttar till en avlägsen dal och sätter upp sitt hus. Eftersom han existerar i den externa världen, måste han använda den för att överleva; eftersom att han kan begripa konceptet av att bruka jorden, utför han detta och skapar ett jordbruk. Dock försöker han göra detta i samråd med naturens tendenser, som exempelvis årstider och regnfall, så att han kan lyckas med den minimala mängden friktion med tendensen i hans egen värld.
Det skulle vara falskt att påstå att hans önskan helt var subjektiv, eftersom den var skapad av det objektiva. Också falsk är idén om att den var objektiv, då den härstammade i hans inre. Detta är en del av den intellekt/kropp dualistiska paradoxen som tvingar oss att uppfatta att antingen våra tankar är mer verkliga än vår värld, eller att vi inte får ändra vår externa värld eftersom den är åtskiljd från våra tankar.
Ett integralistiskt ABC
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 83 och 0 gäster