övermänniskan!

[lkl]

Han hängde i ölstugorna och spydde ut sitt gudshat, nån som känner igen situationen?

Nej, det gjorde han inte. Han var mycket känslig för alkohol och undvek det som pesten, han var ytterst avhållsam och nogsam med dieten. Dessutom motionerade han regelbundet.

[Algotezza]

Han hängde i ölstugorna och spydde ut sitt gudshat, nån som känner igen situationen?

Nej, det gjorde han inte. Han var mycket känslig för alkohol och undvek det som pesten, han var ytterst avhållsam och nogsam med dieten. Dessutom motionerade han regelbundet.

Låter som en beskrivning av Hitlers vanor, som  han själv tänkte sig dem.

Nietzsches kära syster "sublimerade" Nietzsches tankar så de passade nazisterna, i aforismsamligen Der Wille zur Macht.

Jag var under gymnasietiden i tvåan oerhört fascinerad av N, mest pga hans kristendomsförakt, eftersom jag höll på  att frigöra mig från min barnatro, som klibbat fast länge. Jag köpte allt som fanns på svenska och slukade det. Jag ville gärna se mig som den där übermenschen N suktade efter, satte en ära i att vara arrogant och sarkastisk. Oscar Wilde var ett annat ideal då.

Bara en messerschmitt kan stava rätt till Nittsjö (jag har ett par lergökar därifrån).

A

[Tor]

Jag var under gymnasietiden i tvåan oerhört fascinerad av N, mest pga hans kristendomsförakt, eftersom jag höll på  att frigöra mig från min barnatro, som klibbat fast länge. Jag köpte allt som fanns på svenska och slukade det. Jag ville gärna se mig som den där übermenschen N suktade efter, satte en ära i att vara arrogant och sarkastisk. Oscar Wilde var ett annat ideal då.

Kanske man kan få ett svar här då! Menade N att övermänniskan skulle hjälpa de övriga människorna, menade han att alla skulle bli övermänniskor eller va det bara ett fåtal förunnat och de lägre människorna skulle finnas där för de få övermänniskorna?

Hade varit kul att få detta uträtt, eller är N för tvetydig i sina texter?

[Algotezza]

Jag var under gymnasietiden i tvåan oerhört fascinerad av N, mest pga hans kristendomsförakt, eftersom jag höll på  att frigöra mig från min barnatro, som klibbat fast länge. Jag köpte allt som fanns på svenska och slukade det. Jag ville gärna se mig som den där übermenschen N suktade efter, satte en ära i att vara arrogant och sarkastisk. Oscar Wilde var ett annat ideal då.

Kanske man kan få ett svar här då! Menade N att övermänniskan skulle hjälpa de övriga människorna, menade han att alla skulle bli övermänniskor eller va det bara ett fåtal förunnat och de lägre människorna skulle finnas där för de få övermänniskorna?

Hade varit kul att få detta uträtt, eller är N för tvetydig i sina texter?

Det är bara vissa utvalda, utvalda av sig själva, som inte blir, men är övermänniskor. Det finns inget utbildningsprogram för det. Man är det eller är det inte. Man kan leva länge utan att veta om det, men plötsligt inser man att man är det, att man alltid varit det, men att "vanligt folk", "den tröga massan", hindrat en från att inse ens rätta status. "Massan" räds övermänniskan. Övermänniska är inget "alla" skall bli. Hon kan mycket väl vara barmhärtig mot den som lider - av storsinthet, ej av medlidande. Övermänniskan är fri, behöver inte "massan". Politik och religion är för "massan", intresserar inte. Hon lever oberoende av denna, utnyttjar  inte "massan" "flocken", tolererar den bara, och hon lever sitt liv i tankefrihet. Den makt som intresserar övermänniskan är makten över sitt eget liv, i tanke, ord och handling. Det är ett slags andligt, medfött adelskap. Som att skriva här på FF...  :roll:

I min tolkning...

A

[Tor]

Det är bara vissa utvalda, utvalda av sig själva, som inte blir, men är övermänniskor. Det finns inget utbildningsprogram för det. Man är det eller är det inte. Man kan leva länge utan att veta om det, men plötsligt inser man att man är det, att man alltid varit det, men att "vanligt folk", "den tröga massan", hindrat en från att inse ens rätta status. "Massan" räds övermänniskan. Övermänniska är inget "alla" skall bli. Hon kan mycket väl vara barmhärtig mot den som lider - av storsinthet, ej av medlidande. Övermänniskan är fri, behöver inte "massan". Politik och religion är för "massan", intresserar inte. Hon lever oberoende av denna, utnyttjar  inte "massan" "flocken", tolererar den bara, och hon lever sitt liv i tankefrihet. Den makt som intresserar övermänniskan är makten över sitt eget liv, i tanke, ord och handling. Det är ett slags andligt, medfött adelskap. Som att skriva här på FF...  :roll:

Tack för din tolkning.. intressant läsning!

[Algotezza]

Det är bara vissa utvalda, utvalda av sig själva, som inte blir, men är övermänniskor. Det finns inget utbildningsprogram för det. Man är det eller är det inte. Man kan leva länge utan att veta om det, men plötsligt inser man att man är det, att man alltid varit det, men att "vanligt folk", "den tröga massan", hindrat en från att inse ens rätta status. "Massan" räds övermänniskan. Övermänniska är inget "alla" skall bli. Hon kan mycket väl vara barmhärtig mot den som lider - av storsinthet, ej av medlidande. Övermänniskan är fri, behöver inte "massan". Politik och religion är för "massan", intresserar inte. Hon lever oberoende av denna, utnyttjar  inte "massan" "flocken", tolererar den bara, och hon lever sitt liv i tankefrihet. Den makt som intresserar övermänniskan är makten över sitt eget liv, i tanke, ord och handling. Det är ett slags andligt, medfött adelskap. Som att skriva här på FF...  :roll:

Tack för din tolkning.. intressant läsning!

Det är vad jag själv kunde extrahera fram efter min Nietzscheläsning, så jag kan inte peka på särskilda ställen här och där för att verifiera. Inte omedelbart i varje fall.

Jag började som 17-åring  läsa en aforismsamling sammanställd av Wijkmark, tror jag det var. Sedan gick jag över till det grövre artilleriet. Hammaren talar, Zarathustra and all that jazz...

A

[J R Auk]

Men är det inte ett stycke där han talar om att när ingen människa finns kvar kommer det inte finnas några jobb, övermänniskan betraktar inte sitt göromål som jobb, han gör som han vill?

Det är detta jag baserar mina ord på, kommer dock inte ihåg vart jag läst, har bara läst hans "why I am so great" till fullo.

[lkl]

Det är bara vissa utvalda, utvalda av sig själva, som inte blir, men är övermänniskor. Det finns inget utbildningsprogram för det. Man är det eller är det inte. Man kan leva länge utan att veta om det, men plötsligt inser man att man är det, att man alltid varit det, men att "vanligt folk", "den tröga massan", hindrat en från att inse ens rätta status. "Massan" räds övermänniskan. Övermänniska är inget "alla" skall bli. Hon kan mycket väl vara barmhärtig mot den som lider - av storsinthet, ej av medlidande. Övermänniskan är fri, behöver inte "massan". Politik och religion är för "massan", intresserar inte. Hon lever oberoende av denna, utnyttjar  inte "massan" "flocken", tolererar den bara, och hon lever sitt liv i tankefrihet. Den makt som intresserar övermänniskan är makten över sitt eget liv, i tanke, ord och handling. Det är ett slags andligt, medfött adelskap. Som att skriva här på FF...  :roll:

I min tolkning...

A

Några invändningar: Hur då fri? Hur då "behöver inte massan"? Övermänniskan måste ju äta som alla andra; då behöver ju hon jordbrukaren. Och den makt hon känner att hon har över sitt eget liv kan ju vara ett självbedrägeri, en behaglig illusion; kanske skrattar man åt henne bakom ryggen och kallar henne "token från Sils-Maria"? Det kan ju inte vara så bra!! Eller är det ok? Jag menar så här; det kan ju vara lite svårt att få kvinnor om man är oansedd; pengar kan också vara svåra att få tag på; och knappast blir det att anföra några arméer ...vad finns det kvar att ha makt över? Sin egen tanke? Ja, men alla tänker väl själva. Och vad skall man då tänka på om man inte "får" tänka på hur man skall skaffa sig makt över andra, hur man skall skaffa sig pengar eller lustupplevelser??? Kort sagt; vad finns det kvar att tänka på? Övermänniskan kan ju inte gå omkring och tänka på hur "över" han är hela tiden; det måste ju bli tråkigt.

Ja vad säger du? Blir det platonism av det hela eller vad fan blir det?

[Algotezza]

Det är bara vissa utvalda, utvalda av sig själva, som inte blir, men är övermänniskor. Det finns inget utbildningsprogram för det. Man är det eller är det inte. Man kan leva länge utan att veta om det, men plötsligt inser man att man är det, att man alltid varit det, men att "vanligt folk", "den tröga massan", hindrat en från att inse ens rätta status. "Massan" räds övermänniskan. Övermänniska är inget "alla" skall bli. Hon kan mycket väl vara barmhärtig mot den som lider - av storsinthet, ej av medlidande. Övermänniskan är fri, behöver inte "massan". Politik och religion är för "massan", intresserar inte. Hon lever oberoende av denna, utnyttjar  inte "massan" "flocken", tolererar den bara, och hon lever sitt liv i tankefrihet. Den makt som intresserar övermänniskan är makten över sitt eget liv, i tanke, ord och handling. Det är ett slags andligt, medfött adelskap. Som att skriva här på FF...  :roll:

I min tolkning...

A

Några invändningar: Hur då fri? Hur då "behöver inte massan"? Övermänniskan måste ju äta som alla andra; då behöver ju hon jordbrukaren.

Ja, friheten kan aldrig vara total. Beroende behöver inte innebära ofrihet, man kan vara beroende utan att binda sig vid sitt beroende. Friheten handlar mest om den mentala eller andliga friheten, inte den lekamliga, utan förmågan att tänka bortom flockmentaliteten.

Och den makt hon känner att hon har över sitt eget liv kan ju vara ett självbedrägeri, en behaglig illusion; kanske skrattar man åt henne bakom ryggen och kallar henne "token från Sils-Maria"? Det kan ju inte vara så bra!! Eller är det ok?

Min beskrivning gör inte anspråk på att vara någon absolut, ultimat eller orubblig sanning. När det gäller bilden av en viss människa, finns det lika många bilder som det finns personer som har en relation till denna. Även om hon är en övermänniska i sina egna och sina gelikars ögon, innebär ju inte detta att hon har samma status i allas ögon, inte i deras ögon som inte fattar vad "övermänniskoskap" innebär och för vilka sådant bara är trams och inbillning. Det finns väl ingen död eller levande person som i allas ögon har samma status, så varför skulle det vara så i detta fall? För vissa är Jesus Guds son och Gud på jorden, för andra en inbilsk tönt som inte ens funnits. "Byfånen" kan vara filosofie  doktor och expert på Kant, men likväl i byfåne i bybornas ögon. På varje människa finns otaliga perspektiv med ty åtföljande värderingar och beskrivningar av denna person. Det förändrar ingenting principiellt av vad jag skrivit, modifierar det bara.

Jag och mina likasinnade polare hade inget högt anseende i byn där jag växte upp; vi  ansågs som  långhåriga töntar eftersom vi saknade moped, inte sparkade fotboll och inte var ute och söp på lördarna. Men jag och mina filosofiska polare visste vårt värde ändå och lät oss inte dras med i vår självbild av flockens omdöme och smädelser, när vi gick "på byn" med dem ibland gapande efter oss.

Jag menar så här; det kan ju vara lite svårt att få kvinnor om man är oansedd; pengar kan också vara svåra att få tag på; och knappast blir det att anföra några arméer ...vad finns det kvar att ha makt över?

Så det är det viktigaste att ha makt över: att få tag på kvinnor, pengar och leda arméer? Yttre grejor som dock kan ha viss inre betydelse. Jag menar att andlig makt är den grundläggande, har man den kan makt över yttre ting följa, om man är intresserad därav.

Sin egen tanke? Ja, men alla tänker väl själva.

Är du säker på det? Har alla makt över sitt liv i  tanke och ord?

Och vad skall man då tänka på om man inte "får" tänka på hur man skall skaffa sig makt över andra, hur man skall skaffa sig pengar eller lustupplevelser???

Det finns inget imperativ eller något förbud  inbyggt i min beskrivning. Övermänniskan skapar sin egen etik, om hon anser sig behöva en sådan, formar den efter eget huvud, håller kvar vid den så långe hon vill. Som sekundära intressen kan man mycket väl ha att skaffa makt över andra, politisk makt, för att förverkliga de ideal man valt, men detta är en följd av makten över sig själv, och  ingår inte i någon primär strävan. Varför skulle någon strävan vara förbjuden? Det bestämmer man själv. Vad gäller att skaffa pengar till livets uppehälle och lustupplevelser, finns väl inget i min beskrivning som skulle utesluta den möjligheten?

Kort sagt; vad finns det kvar att tänka på? Övermänniskan kan ju inte gå omkring och tänka på hur "över" han är hela tiden; det måste ju bli tråkigt.

Det finns mycket att tänka över och observera i denna värld, många förmågor att odla, på det kreativa området, inom forskning, filosofi; naturen är en enorm kraftkälla, liksom kultur och teknik. Det finns hur mycket som helst att ägna sig åt förutom att putsa på självbilden.

Ja vad säger du? Blir det platonism av det hela eller vad fan blir det?

Vad som blir är att uppleva att manlever ett genuint och ärligt liv, upplevelsen av ett i anden fritt liv, men naturligtvis med sedvanliga kroppsliga begränsningar. Det kan bli platonism, idealism av det om man är lagd åt det hållet, materialism om man är lagd åt det.

Vi kan alltid säga att allt detta är en illusion och avfärda mitt resonemang och komma med en amssa "egentligen" men vad säger att dessa "egentligen" är något annat än andra perspektiv på problemet? Jag har gett mitt perspektiv, har inga andra anspråk. Den som känner igen sig gör det, den som inte gör det har all rätt att betvivla - utifrån sitt perspektiv - och kan utifrån det argumentera emot mitt synsätt. Mitt synsätt är likväl mitt. Vem inbillar sig att det finns en slags absolut sanning att slå fast på detta område? Inte jag, i alla fall... Vi kan bara argumentera för våra resp.  synsätt och se vilka vi vinner över...

A

[Rafael]

Håller på och läser bortom gott och ont (på engelska). Mest intressant hitills är väl hans "psykologiska utläggningar"; ofta känns han dock lite som ett argt barn med en vuxens verbala förmågor.

[Algotezza]

Håller på och läser bortom gott och ont (på engelska). Mest intressant hitills är väl hans "psykologiska utläggningar"; ofta känns han dock lite som ett argt barn med en vuxens verbala förmågor.

Ja, det är väl charmigt...

A

[CAUSTIX]

Nietsche var egentligen en undermänniska.
N var en representant för depressiviteten, den depressiva människan.
Han hängde i ölstugorna och spydde ut sitt gudshat, nån som känner igen situationen?
Måste erkänna att jag har aldrig läst Nietsche men har verkar vara för jävla tråkig och är väl bra bara för de nattsvarta människorna som aldrig har gjort ett ärligt handtag.

Tack för ordet!

Ja du Such, du är den mest obildade kritikern av idéer du aldrig själv skådat.

Till skillnad från t.ex. Marx så var inte Nietzsche antisemit. Men att Marx inte var särskilt förtjust i varken judar eller negrer är väl ingen nyhet för någon som är så kunnig som du Such.

För var och än som läser Zarathustra så står det ganska klart att han var raka motsatsen till nazistiska övermänniskoideal.

han säger i Zarathustra att tarantlarna säger:

"Hämd vilja vi öva och skymf mot alla som icke är lika oss"

och han säger sedan:

"I likhetens predikare, vanmaktens tyrannvansinne skriar sålunda ut ur eder efter "likhet"; edra hemligaste tyrannlustar förkläda sig sålunda i dygdeord!
Förgrämd egenkärlek, återhållen avund, måhända edra fäders egenkärlek och avund, ur eder bryter det ut som hämdens flamma och vansinne."

och:

"Med dessa predikare av likheten vill jag icke bliva sammanblandad och förväxlad. Ty sålunda talar rättvisan till mig: "människorna äro icke lika."
Och de skola ej heller bliva det! Vad vore väl min kärlek till övermänniskan om jag talade annorlunda?"

Allt detta och mer i avsnittet om tarantlarna i Zarathustra.

Nietzsches filosofi är en sorts hermeneutik, en perspektivism. Övermänniskan är just övermänniska i den meningen att hon är den som helt brutit med det männskliga perspektivet och därmed övervunnit den eviga återkomsten och därmed nihilismen. Läs om Herden i "Om synen och gåtan" i Zarathustra.

[suchanother]

LOL

[CAUSTIX]

:D LOL

?

[Katana]

Suchanother protesterar, visar sitt missnöje... inget att bry sig om.