En fråga till "[b]läraren[/b]" + alla nyregistrerade "[b]Förnamn Efternamn[/b]"-personer: Vilka är ni och vad vill ni? Forumet är öppet för alla, men under förutsättning att man vill diskutera något filosofirelaterat med just ALLA - inte sinsemellan i lilla klassen.
Självklart får alla vara med och diskutera. Du kanske inte hade några intressanta inlägg som var värda att diskutera.
HUR VET VI NÅGONTING?
Moderator: Moderatorgruppen
[quote="Sartre"]för att öht kunna svara på frågan, måste man först definiera begreppet ”kunskap”, vad är det som ska innefattas i ordet? är det en kunskap att kunna andas eller att kunna gå? själv skulle jag aldrig räkna de processer som styrs av det autonoma nervsystemet som kunskap. men definitionen lämnar jag åt personen som startade tråden.
vad för ”sann kunskap” om verkligheten är det vi vill ha? är det att bedöma hur långt det är från stockholm till prag? eller är det huruvida rasism är rätt/fel? detta är två vitt skilda verklighetsfrågor. för att få så givande resonemang som möjligt krävs naturligtvis avgränsningar.
[b]Obsut[/b], vad menar du med ”rätt yttervärld”? antingen har du den sanna kunskapen om yttervärlden eller så har du den inte. du kan inte säga att du har ”kunskap” om yttervärlden, men att du inte vet om det är ”rätt yttervärld” du har ”kunskap” om.
[b]mats karlsson[/b], du säger att alla har olika syn på världen annars skulle vi alla tänka och tycka likadant. om du menar att alla har olika värderingar i världen så håller jag med dig, men har vi en annorlunda syn på världen som sådan? tveksamt. för på dig låter det som om vi inte kan enas om att gräs är grönt, för om alla skulle tycka det, så skulle alla vara tvungna att tycka/tycka illa om lukten av gräs etc.
till [b]Magnus Isaksson [/b]vill jag säga att tro inte är detsamma som kunskap, men det visste du väl redan innan. annars skulle jag kunna hävda att Gud verkligen finns, jag tror det, alltså har jag kunskap om att han finns…inte ett så starkt gudsbevis med andra ord.
[b]Isaksson[/b], bestämmer våra sinnen över oss? intressant, hur då?
sen kan jag inte hjälpa att bli lite halvt rädd när jag läser [b]Nybergs[/b] inlägg. låter som om du blint tror på (de naturvetenskapliga) forskarna utan att kritiskt granska och ifrågasätta. jag tror inte heller på Gud och är faktiskt en gammal naturvetare, men jag glömmer ändå inte att naturvetenskapen är instrumentalistisk. mha instrument ger den oss förutsägelser, den säger alltså inte vad som är sant/falskt, utan bra/dåligt. fysiken, den säger oss inget om verkligheten, för det som är ”sant” idag, behöver inte vara sant imorgon. ett väldigt uttjatat ex. är ju det med att man ”visste” att jorden var platt för i världen.
naturligtvis kan vi bara ”veta” saker utifrån vad vi upplever. om jag ser en katt på gatan, så sägs jag veta att jag ser en katt på gatan. detta är i vardagslivet accepterat. men den hårda sanningen är att vi inte kan veta ngt alls. min hjärna kan nu i skrivande stund befinna sig i en näringslösning och vara uppkopplad på sladdar som ger mig signaler om att jag sitter framför min dator och besvarar inlägg på FF. nu är det bara så att jag har en alltför romantisk syn på tillvaron för att ens begrunda att bli en anhängare av denna åsikt.
jag avslutar helt i Humes anda. alla kan vi i vår studerkammare vara skeptiker, men när vi lämnar den kan vi inte betvivla huruvida våra vänner existerar eller huruvida stolen som jag sitter på egentligen finns, vi kan inte ifrågasätta vår egen existens eller kausallagarna. för vi är beroende av dessa och de är omöjliga att undvika.
till sist [b]karlsson[/b]! vad är det för mening med att ha ett filosofiskt forum om man inte ska ”klaga” på varandra. filosofi är inte filosofi utan diskurs.[/quote][quote]
[size=18][/size][color=darkred]TACK FÖR ALLA GENOMTÄNKTA KOMMENTARER TILL MINA ELEVER! DET FÅR DEM ATT TÄNKA VIDARE!!![/color] :) [/img][/list][/quote]
vad för ”sann kunskap” om verkligheten är det vi vill ha? är det att bedöma hur långt det är från stockholm till prag? eller är det huruvida rasism är rätt/fel? detta är två vitt skilda verklighetsfrågor. för att få så givande resonemang som möjligt krävs naturligtvis avgränsningar.
[b]Obsut[/b], vad menar du med ”rätt yttervärld”? antingen har du den sanna kunskapen om yttervärlden eller så har du den inte. du kan inte säga att du har ”kunskap” om yttervärlden, men att du inte vet om det är ”rätt yttervärld” du har ”kunskap” om.
[b]mats karlsson[/b], du säger att alla har olika syn på världen annars skulle vi alla tänka och tycka likadant. om du menar att alla har olika värderingar i världen så håller jag med dig, men har vi en annorlunda syn på världen som sådan? tveksamt. för på dig låter det som om vi inte kan enas om att gräs är grönt, för om alla skulle tycka det, så skulle alla vara tvungna att tycka/tycka illa om lukten av gräs etc.
till [b]Magnus Isaksson [/b]vill jag säga att tro inte är detsamma som kunskap, men det visste du väl redan innan. annars skulle jag kunna hävda att Gud verkligen finns, jag tror det, alltså har jag kunskap om att han finns…inte ett så starkt gudsbevis med andra ord.
[b]Isaksson[/b], bestämmer våra sinnen över oss? intressant, hur då?
sen kan jag inte hjälpa att bli lite halvt rädd när jag läser [b]Nybergs[/b] inlägg. låter som om du blint tror på (de naturvetenskapliga) forskarna utan att kritiskt granska och ifrågasätta. jag tror inte heller på Gud och är faktiskt en gammal naturvetare, men jag glömmer ändå inte att naturvetenskapen är instrumentalistisk. mha instrument ger den oss förutsägelser, den säger alltså inte vad som är sant/falskt, utan bra/dåligt. fysiken, den säger oss inget om verkligheten, för det som är ”sant” idag, behöver inte vara sant imorgon. ett väldigt uttjatat ex. är ju det med att man ”visste” att jorden var platt för i världen.
naturligtvis kan vi bara ”veta” saker utifrån vad vi upplever. om jag ser en katt på gatan, så sägs jag veta att jag ser en katt på gatan. detta är i vardagslivet accepterat. men den hårda sanningen är att vi inte kan veta ngt alls. min hjärna kan nu i skrivande stund befinna sig i en näringslösning och vara uppkopplad på sladdar som ger mig signaler om att jag sitter framför min dator och besvarar inlägg på FF. nu är det bara så att jag har en alltför romantisk syn på tillvaron för att ens begrunda att bli en anhängare av denna åsikt.
jag avslutar helt i Humes anda. alla kan vi i vår studerkammare vara skeptiker, men när vi lämnar den kan vi inte betvivla huruvida våra vänner existerar eller huruvida stolen som jag sitter på egentligen finns, vi kan inte ifrågasätta vår egen existens eller kausallagarna. för vi är beroende av dessa och de är omöjliga att undvika.
till sist [b]karlsson[/b]! vad är det för mening med att ha ett filosofiskt forum om man inte ska ”klaga” på varandra. filosofi är inte filosofi utan diskurs.[/quote][quote]
[size=18][/size][color=darkred]TACK FÖR ALLA GENOMTÄNKTA KOMMENTARER TILL MINA ELEVER! DET FÅR DEM ATT TÄNKA VIDARE!!![/color] :) [/img][/list][/quote]
-
Freisteras
- Inlägg: 7
- Blev medlem: 06 sep 2006 11:16
Det vi vet är dåtidens referenser och kunskap som ligger till grund för en uppfattning, denna uppfattning ligger till bas för ett förhållandeidé, dvs det som vi anser är uppfattningen av en kunskap, det är just det vi vet.
Uppfattningen vet är trancendent, dvs det vi absolut vet; det bygger vår nya uppfattning av och ingenting kan då förändra dess facto.
Liverpool vinner över manchester united med 2-1. När matchen är slut, så VET alla som sett matchen, att liverpool vann och manchester united förlorade. Men den någon som gick och köpte korv under bägge målen såg aldrig målen. Därav uppfattar denne, att eftersom tavlan påstår att det finns två mål till liverpool, så är detta det enda referatet till kunskap.
Denne någon kan då inte missa all information och skapar då en vetskap utifrån dom andra faktorerna vars kunskapsidé bygger på.
Dennes kompis frågar då matchbesökaren efter matchen: vem vann?
Liverpool, säger då han. Såg du målen? Nej, men dom vann, jag köpte korv under målen. Så du vet inte säkert? Nej, men det stod så på tavlan.
Den nya informationen skapar då en tillräknelighet som ligger till ny grund för kunskap att ta in och används som ett spektra av snabba vetanden, fastän vi inte ser det eller är med i situationerna.
Så länge motsatsen inte bevisas är kunskapen bron till vetandet, men aldrig avgörande slutstationen för en hel sanning. Därav kan tvivel väckas och frågor som inte kan besvaras står öppna för ett annat vetande. Vi vet egentligen ingenting-utan förlitar oss på den logiska delen av information och intagande av kunskap. Vi vet att röd färg ser ut via sinnen på ett visst sätt och hur skillnaden är i synuppfattning gentemot blå. Detta är vår vedertagna kunskap byggt på andras ideér genom historien. Försök att förklara färgen röd för en blind människa sedan födseln. Dennes inre bilder av färgen röd kan vara blå. Termen för färgdefinitionen är avgörande begrepp för kunskap och vetande, men kan distinkt vara förrädiska för vår uppfattning och därigenom skapa fel vetande.
och nu uppfattar den blinde, att röd färg för oss seende är blå för denne.
Naturen ger en klar definition på vetande. Vi vet att vid stränder ligger hav. Det finns vatten vi ser och badar i. Vi vet också att man kan simma i vattnet och ibland få en kallsup. Detta är vår kunskap. Dagen efter så är vattnet vid havet mycket lågt, endast några decimeter ovan botten. Stranden har ändrat karaktär och så också vår syn på vårt tidigare vetande.
Vi vet nu- att vi inte kan simma i vattnet eftersom kroppen kommer att sjunka direkt på sandbotten. Vet vi nu om det fortfarande är ett hav?
Kunskap och definition på oväntade situationer som skär sönder ramarna för en godtagbar praxis för ett vetande ingår alltid i uppfattningens logik.
Dvs, information bygger på idélära för att därigenom skapa den kunskap som ligger till grund för ett vetande, därav är termen vetande inte solid.
Närmast ligger innehållet i vetande av följande; utomperceptionell kunskap,kreativ information, personliga uppfattningar, förlitningsreferenser och logiska abstraktioner samt omedvetet/medvetet prövade samband för att utesluta tviveldisskurs.
Ett spädbarn VET inte, att det är hungrigt, men sinnena skapar kommunikation genom skrik till modern, att det är dags nu för bröstmjölk.
En vuxen människa VET inte att denne är hungrig, utan kroppens retledningssignaler skapar känsla utav hunger. Men människan kan avsläsa kroppen finurliga kemiska signaler, och därigenom skapas ett kunnande till fysiologin-hur att veta dess processer. Vi VET inte att vi är mätta utan det är kroppen system som ger oss denna känsla.
Vetande och känsla ligger närmre graden av absolut vetande, det är inte bara så att vi TROR att vi är hungriga-utan vi vet.
Härav skiljer sig grundstegen för vetande och förståelse.
Vetandets absolution härbärgeras i vårt medvetande som kontrakterade dialoger och kan möjligen sällan avvisas ur en inre bild, uppfattning. Jag vet att jag tänker, således existerar jag, men vet jag;om jag kan tänka längre? således existerar jag inte längre. Jag vet vad jag uppfattar men kan inte förstå vad jag inte uppfattar.
Uppfattningen vet är trancendent, dvs det vi absolut vet; det bygger vår nya uppfattning av och ingenting kan då förändra dess facto.
Liverpool vinner över manchester united med 2-1. När matchen är slut, så VET alla som sett matchen, att liverpool vann och manchester united förlorade. Men den någon som gick och köpte korv under bägge målen såg aldrig målen. Därav uppfattar denne, att eftersom tavlan påstår att det finns två mål till liverpool, så är detta det enda referatet till kunskap.
Denne någon kan då inte missa all information och skapar då en vetskap utifrån dom andra faktorerna vars kunskapsidé bygger på.
Dennes kompis frågar då matchbesökaren efter matchen: vem vann?
Liverpool, säger då han. Såg du målen? Nej, men dom vann, jag köpte korv under målen. Så du vet inte säkert? Nej, men det stod så på tavlan.
Den nya informationen skapar då en tillräknelighet som ligger till ny grund för kunskap att ta in och används som ett spektra av snabba vetanden, fastän vi inte ser det eller är med i situationerna.
Så länge motsatsen inte bevisas är kunskapen bron till vetandet, men aldrig avgörande slutstationen för en hel sanning. Därav kan tvivel väckas och frågor som inte kan besvaras står öppna för ett annat vetande. Vi vet egentligen ingenting-utan förlitar oss på den logiska delen av information och intagande av kunskap. Vi vet att röd färg ser ut via sinnen på ett visst sätt och hur skillnaden är i synuppfattning gentemot blå. Detta är vår vedertagna kunskap byggt på andras ideér genom historien. Försök att förklara färgen röd för en blind människa sedan födseln. Dennes inre bilder av färgen röd kan vara blå. Termen för färgdefinitionen är avgörande begrepp för kunskap och vetande, men kan distinkt vara förrädiska för vår uppfattning och därigenom skapa fel vetande.
och nu uppfattar den blinde, att röd färg för oss seende är blå för denne.
Naturen ger en klar definition på vetande. Vi vet att vid stränder ligger hav. Det finns vatten vi ser och badar i. Vi vet också att man kan simma i vattnet och ibland få en kallsup. Detta är vår kunskap. Dagen efter så är vattnet vid havet mycket lågt, endast några decimeter ovan botten. Stranden har ändrat karaktär och så också vår syn på vårt tidigare vetande.
Vi vet nu- att vi inte kan simma i vattnet eftersom kroppen kommer att sjunka direkt på sandbotten. Vet vi nu om det fortfarande är ett hav?
Kunskap och definition på oväntade situationer som skär sönder ramarna för en godtagbar praxis för ett vetande ingår alltid i uppfattningens logik.
Dvs, information bygger på idélära för att därigenom skapa den kunskap som ligger till grund för ett vetande, därav är termen vetande inte solid.
Närmast ligger innehållet i vetande av följande; utomperceptionell kunskap,kreativ information, personliga uppfattningar, förlitningsreferenser och logiska abstraktioner samt omedvetet/medvetet prövade samband för att utesluta tviveldisskurs.
Ett spädbarn VET inte, att det är hungrigt, men sinnena skapar kommunikation genom skrik till modern, att det är dags nu för bröstmjölk.
En vuxen människa VET inte att denne är hungrig, utan kroppens retledningssignaler skapar känsla utav hunger. Men människan kan avsläsa kroppen finurliga kemiska signaler, och därigenom skapas ett kunnande till fysiologin-hur att veta dess processer. Vi VET inte att vi är mätta utan det är kroppen system som ger oss denna känsla.
Vetande och känsla ligger närmre graden av absolut vetande, det är inte bara så att vi TROR att vi är hungriga-utan vi vet.
Härav skiljer sig grundstegen för vetande och förståelse.
Vetandets absolution härbärgeras i vårt medvetande som kontrakterade dialoger och kan möjligen sällan avvisas ur en inre bild, uppfattning. Jag vet att jag tänker, således existerar jag, men vet jag;om jag kan tänka längre? således existerar jag inte längre. Jag vet vad jag uppfattar men kan inte förstå vad jag inte uppfattar.
Hej Hovnarren!
Jag undervisar två grupper i filosofi. Mitt syfte är att de ska bekanta sig med filosofiforum samt att de ska få en annorlunde examinationsuppgift, därför valde jag FF.
Skrev inlägget med vesaler eftersom det handlar om filosofisk frustration. Frågeställningen var rätt öppen men eleverna hade en naturlig avgränsning - nämligen lektionsinnehållet.
Jag undervisar två grupper i filosofi. Mitt syfte är att de ska bekanta sig med filosofiforum samt att de ska få en annorlunde examinationsuppgift, därför valde jag FF.
Skrev inlägget med vesaler eftersom det handlar om filosofisk frustration. Frågeställningen var rätt öppen men eleverna hade en naturlig avgränsning - nämligen lektionsinnehållet.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster