HUR VET VI NÅGONTING! (2)

[läraren]

Du tycks vara medveten om att yttervärlden existerar. Men HUR VET du det? Vad bygger du din kunskap på? Vad är egentligen kunskap?

Bedömningsgrunden finner ni på era papper!
Lycka till!!

[queeniodine]

Jag tror att jag en en rationell empirist. Kan man vara det?
I alla fall, för att besvara frågan, så tror jag att vissa saker bygger på erfarenhet, men andra saker kan man tänka sig till genom att använda förnuftet. Jag menar, för att veta att det gör ont att slå sig måste man göra det någon gång, men man kan tänka sig till vissa saker genom logiska slutsatser. Ta till exempel matematik, två plus två är fyra, och det kan man räkna ut genom att tänka, man behöver inte fysiskt gå ut och lägga ihop två saker med två andra saker och sedan räkna dem en gång till. Det är en logisk slutledning. Enligt Platon finns det ju eviga sanningar i matematiken.
Om man däremot kollar till Hume så är det ju diskutabelt ifall två plus två är fyra alla gånger. Enligt Honom så skulle man ju behöva räkna allt om och om igen, eftersom man aldrig kan vara säker på om det är samma sak nästa gång.

Men att jag sedan själv också är lite av en sofist är ju en annan sak. Jag är nog inte riktigt säker på att man kan få någon som helst kunskap om yttervärlden, eller om den ens finns så som många vanliga människor uppfattar den. Dessutom så kan man ju aldrig veta hur verkligheten ter sig för andra människor.

[Kalle Kerman]

Min uppfattning om verkligheten kommer från erfarenheter som jag gör via mina sinnen. Genom mina sinnen kan jag ta in intryck från världen och sedan göra mig en bild av den.

[Pekka Saravo]

Eftersom vi enligt Lock får vår kunskap av våra erfarenheter och vi har erfarenheter av att yttervärldens existerar så borde ju den finnas. Vi lever ju här, men vi upplever den säkert olika från person till person, eftersom vi får olika intryck.

[queeniodine]

Men hur vet du att dina sinnen inte ljuger för dig? Är den verklighet du ser verkligen verklig? Jag menar, det jag ser som rött kanske du ser som grönt, och det jag tycker smakar gott kanske du tycker illa om. Hur kan man då veta vad som är säker kunskap om verkligheten efetrsom alla ser på den olika?

[Mikka pukka]

Vi vet inte att yttervälden existerar men vi tror det. Eftersom vi inte kan se eller ta på yttervälden så vet vi inte den kan vara olika för alla dessutom. Precis som Locke beskriver så är den primär!

[JanSandström]

jag vet det eftersom att jag kan tänka på den, jag kan vara medveten om att saker finns men inte hur dom ser ut. Locke pratar om primära och sekundära egenskaper. Detta innebär att de enda vi kan veta är hur vi tycker att något ser ut och inte vad något smakar eller luktar då detta är beroende av våra sinnen. Och allt som är beroende av våra sinnen är sekundära egenskaper... Jag vill hålla med Locke för att det skulle betyda att vi faktiskt vet något.. men samtidigt har jag inga bevis för att de primära egenskaperna gäller heller...

[Pavel Skrbek]

Enligt Locke så uppfattar vi världen, men inte på det sätt som den egentligen är. Vi vet inte säkert att saker och ting är/ser ut som vi upplever att de är. Vi vet heller inte hur andra människor upplever världen. Två personer kan vara överens om att någonting är grönt, men det som jag tycker är grönt kan av den andre personen ses som den färg som jag skulle kalla röd.  :idea:

[Kalle Kerman]

Jag kan holla med om att man inte kan veta hur andra människor uppfattar världen , men när man talat med andra människor så kan man genom att man diskuterar komma fram till att man har upplevt samma saker i en situation. Locke menar ju att vi inte kan vara säkra på att alla männioskor tex uppfattar färgen grön likadant. vissa människor är ju blinda och kan därför inte veta vad grön är, men då beror det ju på att de är bilnda och inte kan se. hade de inte varit blinda så hade de uppenbarligen uppfattat grön på samma sätt som alla andra människor.

[JanSandström]

Om vi uppfattar något som inte ser ut som vi ser det vad är det då?

[Pavel Skrbek]

Enligt Locke så kan vi alltså egentligen inte vara säkra på något annat än att världen existerar, på något sätt...

[queeniodine]

Och det där med säker kunskap... Sokrates säger ju att man kan nå sanningen genom att ifrågasätta allt och ställa frågor.
Enligt honom finns det ju även kunskap i själen som man kan förlossa genom att ställa frågor, och den kunskapen som finns i själen måste ju vara medfödd.

Själv tror jag att detta kan till någon del vara sant, jag tror på att det finns vissa nedärvda kunskaper, men de flesta är beroende på erfarenhet.

[Mikka pukka]

Jo och eftersom något kan vara grönt för den ena och rött för den andra så kan nog kanske yttervälden både vara och ikke vara för vissa?

[Pekka Saravo]

Vi kanske upplever verkligheten olika du och jag, men jag tror ändå att dte finns en storts bas en grund som är lika för alla, men sedan att vi upplever den olika. Och just smak och färger och sånt där är ju sekundära och därför upplever vi olika.

[JanSandström]

Det är det som 'är det svåra med kunskap hur ska vi veta något... Hur ska vi veta att våra sinnen ger oss rätt kunskap? Därför litar jag till Lockes teori om sekundära kunskaper.. Men om vi inte kan veta hur ett äpple smakar, luktar eller känns hur kan vi då veta att den har formen som ett äpple då faktiskt synen också är ett av våra sinnen och kan lura dig!? Jag känner mig lurad...