Minnen och känslor kan jag förstå, det är för mig olika energier som finns i min kropp och hjärna.
Men när jag dör så lämnar alla energier mig och de atomer som bildat min fysiska kropp blir till 'död' materia.
Men hur kan jag vara medveten om min egen existens?
Mitt medvetande som kan förstå och se bortom mitt eget liv kan väll inte vara bundet till mitt fysiska jag?
Jag undrar var mitt medvetande tar vägen när jag dör???
Att vara medveten om sin egen existens.
Moderator: Moderatorgruppen
Hade du inte varit medveten hade du inte kunnat ställa dessa frågor.
Ditt medvetande är en produkt av din hjärna som ett igångstartat datorprogram är en produkt av en dator. Din personlighet och din syn på omvärlden är en effekt av dina lagrade tankar intagna genom ditt somatosensoriska system. Dina reaktioner och dina värderingar är betingade responser till yttre stimuli. Din hjärna är också påverkad av din kropps kemiska balans och kan påverkas negativt och positivt om balansen rubbas.
När du blir äldre kommer du att påverkas av att din hjärna åldras. Du kommer att mer och mer utföra samma handlingar och du kommer få svårare att lära dig nya saker. Vid skador eller sjukdomar kan din personlighet ändras helt. När ditt hjärta stannar och din hjärna inte längre får syre kommer impulserna som skapar ditt medvetande släckas och kroppen kommer därefter att återgå till samma intet som det kom ifrån.
Men du är en fantastisk konstruktion som är mycket värdefull för dem omkring dig, dem du kommer att möta och dem du lämnar efter dig. Det är genom dem din existens kommer att fortsätta långt efter dess din egen kropp lagt av.
Ditt medvetande är en produkt av din hjärna som ett igångstartat datorprogram är en produkt av en dator. Din personlighet och din syn på omvärlden är en effekt av dina lagrade tankar intagna genom ditt somatosensoriska system. Dina reaktioner och dina värderingar är betingade responser till yttre stimuli. Din hjärna är också påverkad av din kropps kemiska balans och kan påverkas negativt och positivt om balansen rubbas.
När du blir äldre kommer du att påverkas av att din hjärna åldras. Du kommer att mer och mer utföra samma handlingar och du kommer få svårare att lära dig nya saker. Vid skador eller sjukdomar kan din personlighet ändras helt. När ditt hjärta stannar och din hjärna inte längre får syre kommer impulserna som skapar ditt medvetande släckas och kroppen kommer därefter att återgå till samma intet som det kom ifrån.
Men du är en fantastisk konstruktion som är mycket värdefull för dem omkring dig, dem du kommer att möta och dem du lämnar efter dig. Det är genom dem din existens kommer att fortsätta långt efter dess din egen kropp lagt av.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt
Fantastiskt svar!
Men ändå tråkigt man vill så gärna tro på någonting efter döden.
Men drömmar då?
Kanske är det bara hjärnans egna abstrakta biarbetande av upplevda händelser :?
En sak har jag iallafall upplevt på en meditations kurs.
Jag satt 5x11 timmar under 5 dygn i djup meditation och hade en enorm fysisk smärta.
Vid ett tillfälle(tredje dagen) så fick vi inte röra ett finger under två timmar.
Svetten rann ner längs min kropp och helt plötsligt så försvinner all tyngd i min kropp, smärtan upphör och jag drar rakt upp mot taket.
Allting blir knäpp tyst, ingen distraktion och allt känns fullständigt fridfullt.
Då kommer första tanken på flera timmar:
- Min kropp svävar i luften, det här är underbart.
Sedan lägger jag min uppmärksamhet några meter ner mot golvet.
Där ser jag till min förvåning hur min fysiska kropp sitter stilla med korslagda ben.
Det här kan vi kalla nonsens men det är svårt när man själv upplevt det.
Men ändå tråkigt man vill så gärna tro på någonting efter döden.
Men drömmar då?
Kanske är det bara hjärnans egna abstrakta biarbetande av upplevda händelser :?
En sak har jag iallafall upplevt på en meditations kurs.
Jag satt 5x11 timmar under 5 dygn i djup meditation och hade en enorm fysisk smärta.
Vid ett tillfälle(tredje dagen) så fick vi inte röra ett finger under två timmar.
Svetten rann ner längs min kropp och helt plötsligt så försvinner all tyngd i min kropp, smärtan upphör och jag drar rakt upp mot taket.
Allting blir knäpp tyst, ingen distraktion och allt känns fullständigt fridfullt.
Då kommer första tanken på flera timmar:
- Min kropp svävar i luften, det här är underbart.
Sedan lägger jag min uppmärksamhet några meter ner mot golvet.
Där ser jag till min förvåning hur min fysiska kropp sitter stilla med korslagda ben.
Det här kan vi kalla nonsens men det är svårt när man själv upplevt det.
Dano,
det finns rubrik som liknar din egen här på forumet.
Där skrev jag så här angående JemyM:s argumentation:
Svar till SelfDestruct.
JemyM kommenterar SelfDestruct, cogito kommentarer i fetstil:
SelfDestruct skrev:
Hur hänger vårat medvetande ihop med vår kropp, våran hjärna? (själ?)
Ditt medvetande är en produkt av din hjärna.
Utan hjärna kan du inte bli medveten i din fysiska kropp. Det går dock bra att upprätthålla medvetandet utomkroppsligt som undantagsfall tyder på (se Danos egen upplevelse). Troligtvist beror det på att hjärnan inte producera medvetandet, som JemyM skriver, utan på att hjärnan gör att vi blir medvetna i kroppen.
SelfDestruct skrev:
Vad styrs av våra tankar, och hur vet våran hjärna vad vi vill, när jag äter ett äpple så smakar äpplet antagligen äpple för mig, men kan någon veta hur det smakar? Jag vet ju att äpplet smakar som det gör, men Din äpple smak kan ju vara helt olik den jag känner.
Ditt somatosensoriska system reagerar på äpplets kemi vilket skickar signaler till din hjärna.
Signalerna skall ha en mottagare, det är hjärnan, och någon som berörs av mottagningen, det är du. Sedan kan du välja ord för detta "du" efter eget tycke, t ex "jaget"
SelfDestruct skrev:
Finns det något mer i oss än bara matriella ting?
Vi människor sätter traditionellt högre värde på oss själva och andra människor än andra objekt.
Det materiella är ett slags underlag, ett motstånd så att medvetandet kan bli medveten om dessa "förtjockade" energierna. Sedan kan man reflektera över upplevelserna - och komma fram till tolkningar. Ett exempel på en sådan tolkning är JemyM:s påstående ovan.
SelfDestruct skrev:
Ja tankarna kan vi ju inte se eller känna på, men vad är dom, och vart kommer dom ifrån? Har vi både en kropp och en själ?
Själ är bara ett alternativt namn för personlighet vilket är resultatet av en kognitiv inlärning blandat med genetiska drag och naturliga drifter.
Här fick du ett exempel till av JemyM - en tankegång som han ger uttryck för. Såvidare han inte tror att det var hans hjärna som fick lust att svara dig. Som du ser är hans beskrivning full av själsliga element, dvs inre föreställningar han gör sig om hur saker och ting ligger till.
En kropp utan själ eller ande kallas lik. Denna enkla vishet förekommer i varje deckare när polisen säger: "We found his body."
det finns rubrik som liknar din egen här på forumet.
Där skrev jag så här angående JemyM:s argumentation:
Svar till SelfDestruct.
JemyM kommenterar SelfDestruct, cogito kommentarer i fetstil:
SelfDestruct skrev:
Hur hänger vårat medvetande ihop med vår kropp, våran hjärna? (själ?)
Ditt medvetande är en produkt av din hjärna.
Utan hjärna kan du inte bli medveten i din fysiska kropp. Det går dock bra att upprätthålla medvetandet utomkroppsligt som undantagsfall tyder på (se Danos egen upplevelse). Troligtvist beror det på att hjärnan inte producera medvetandet, som JemyM skriver, utan på att hjärnan gör att vi blir medvetna i kroppen.
SelfDestruct skrev:
Vad styrs av våra tankar, och hur vet våran hjärna vad vi vill, när jag äter ett äpple så smakar äpplet antagligen äpple för mig, men kan någon veta hur det smakar? Jag vet ju att äpplet smakar som det gör, men Din äpple smak kan ju vara helt olik den jag känner.
Ditt somatosensoriska system reagerar på äpplets kemi vilket skickar signaler till din hjärna.
Signalerna skall ha en mottagare, det är hjärnan, och någon som berörs av mottagningen, det är du. Sedan kan du välja ord för detta "du" efter eget tycke, t ex "jaget"
SelfDestruct skrev:
Finns det något mer i oss än bara matriella ting?
Vi människor sätter traditionellt högre värde på oss själva och andra människor än andra objekt.
Det materiella är ett slags underlag, ett motstånd så att medvetandet kan bli medveten om dessa "förtjockade" energierna. Sedan kan man reflektera över upplevelserna - och komma fram till tolkningar. Ett exempel på en sådan tolkning är JemyM:s påstående ovan.
SelfDestruct skrev:
Ja tankarna kan vi ju inte se eller känna på, men vad är dom, och vart kommer dom ifrån? Har vi både en kropp och en själ?
Själ är bara ett alternativt namn för personlighet vilket är resultatet av en kognitiv inlärning blandat med genetiska drag och naturliga drifter.
Här fick du ett exempel till av JemyM - en tankegång som han ger uttryck för. Såvidare han inte tror att det var hans hjärna som fick lust att svara dig. Som du ser är hans beskrivning full av själsliga element, dvs inre föreställningar han gör sig om hur saker och ting ligger till.
En kropp utan själ eller ande kallas lik. Denna enkla vishet förekommer i varje deckare när polisen säger: "We found his body."
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.
cogito utvecklar mina ord en del.
Rörande dröm har jag inga goda svar. När jag sover reparerar kroppen sig själv, muskler byggs upp, överskott förbränns m.m. Min gissning är att drömmar är en effekt av att samma process sker i hjärnan. Kroppen reparerar sig själv, tankar defragmenteras, nya tankar görs mer aktiva och sparas till eviga minnen varav andra dagsintryck försvinner. Våra drömmar är ett resultat av att data sorteras om. Ibland kan man återanvända dessa knepiga upplevelser som inspiration, ibland kan dom vara väldigt chockerande.
När jag läser till ett prov ser jag nattsömn som en viktig del av mina studier. Jag vill "sova på saken" efter att ha läst något nytt. Det är först efter en natts god sömn som jag kan förstå vad jag läst fullt ut. Det är ungefär som att jag på natten bränner nya tankar som på en DVD skiva.
När det gäller kroppskontroll är det inte omöjligt att genom att tvinga kroppen kunna uppleva utomkroppsliga känslor. Det finns både ofarliga och farliga sätt för detta.
Rörande dröm har jag inga goda svar. När jag sover reparerar kroppen sig själv, muskler byggs upp, överskott förbränns m.m. Min gissning är att drömmar är en effekt av att samma process sker i hjärnan. Kroppen reparerar sig själv, tankar defragmenteras, nya tankar görs mer aktiva och sparas till eviga minnen varav andra dagsintryck försvinner. Våra drömmar är ett resultat av att data sorteras om. Ibland kan man återanvända dessa knepiga upplevelser som inspiration, ibland kan dom vara väldigt chockerande.
När jag läser till ett prov ser jag nattsömn som en viktig del av mina studier. Jag vill "sova på saken" efter att ha läst något nytt. Det är först efter en natts god sömn som jag kan förstå vad jag läst fullt ut. Det är ungefär som att jag på natten bränner nya tankar som på en DVD skiva.
När det gäller kroppskontroll är det inte omöjligt att genom att tvinga kroppen kunna uppleva utomkroppsliga känslor. Det finns både ofarliga och farliga sätt för detta.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt
JemyM skrev:
Hoppas bara att det framgick att jag varken höll med JemyM:s personliga åsikter, själva inlägget som presenterades, och inte heller med de idéer som återspeglades.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt
/cogito
cogito utvecklar mina ord en del.
Hoppas bara att det framgick att jag varken höll med JemyM:s personliga åsikter, själva inlägget som presenterades, och inte heller med de idéer som återspeglades.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt
/cogito
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.
cogito skrev:Hoppas bara att det framgick att jag varken höll med JemyM:s personliga åsikter, själva inlägget som presenterades, och inte heller med de idéer som återspeglades.
Vilket är en idéutveckling. Jag är glad att jag kunde inspirera ditt inlägg.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 15 och 0 gäster