Artifex skrev:Marko skrev:
För mig är själ det odödliga i mig, det tidlösa, upplevandet och livskraften och kraften. Det räcker för mig som definition. Anden är separerad skenbart eller faktiskt från materia. Jag vet inte vilket.
Materia har fått någon konstig egenskap som heter leva.
Ingen kan förklara vad liv är, vad tid är, vad rum är, vad materia är.
Varför ska jag komma med ett påstående, som är mer än att jag inte vet.
Jag upplever.. det är gott nog som definition. Jag upplever att materian inte är jag.
Sen kommer Nissarsom du som kan skapa liv, förstå liv, och vet att andlighet inte existerar.. upp till bevis : ) börja förklara för mig varför jag upplever saker. eller vad mina upplevelse består av. (kognition är inte något som förklarar fenomenet upplevelse)
Nu gör du det igen, drar förhastade slutsatser och påstår att jag säger att t.ex. andlighet inte existerar. Jag är mycket andlig av mig, t.o.m. panteist skulle jag betrakta mig som, och jag skulle gärna förklara och besvara allt om jag hade tid. Men har du tänkt på det, den som ställer fler frågor än vad tio visa hinner svara på kan trots allt betraktas som irationell. Finns det något mått som rymmer någon form av kunskap som du kan acceptera, eller förkastar du allt? Det blir i varje fall svart att ge ett tillfredställande svar.
Hah, ett glas vin för mycket ; )
Nåväl, har läst och svarat på denna fråga innan.
Du kommer med lite ny information, som ger lite öppnigar i dialogen
(jag slipper spendera tid på din agenda)
kunskap och information i mängder finns,
jag kan acceptera att världen existerar
jag kan acceptera att jag existerar
jag kan acceptera att du existerar
jag kan acceptera att vi existerar,
jag kan acceptera att du åt mat tidigare idag.
men jag kan inte förstå, varför du åt, (varför måste liv äta liv ?)
eller varför du existerar, eller.... ja varför ?