Stefan skrev:Precis, jag tänkte också på skepticismen/pyrrhonismen. Jag tycker att frågan om skepticism/icke-skepticism, åtminstone som den ibland läggs fram, liknar ett skenproblem, inte olikt vissa skenproblem inom metafysiken. En pyrrhonist som har en sjuttioprocentig tro kommer kanske säga att denne "suspenderar sitt omdöme", medan en annan säger sig "tro". Det blir bara en fråga om hur man använder ord som "tro". I verkligheten kommer de att agera på exakt samma sätt, och det är väl ändå det som räknas? Denna fråga tycker jag också gör klart för vikten av att tala om grad av tro, förslagsvis i procentsatser.
En verkligt intressant skeptiker skulle vara den som faktiskt tycker annorlunda än oss. T ex den antike filosof som bara gick på om det fanns en avgrund framför honom; han vägrade tro på sina sinnen. Denneär förvisso knäpp, men han säger åtminstone något substantiellt. En pyrrhonist som bara säger sig vilja "suspendera sitt omdöme" uttrycker bara en metafysisk preferens.
Det här är en intressant fråga som jag gärna kommenterar lite. Jag har ganska nyligen övergett min uppfattning om icke-tro och är rätt så förtjust i kvantifieringsmöjligheten. Däremot uppfattar jag inte den som ett hot mot pyrrhonismen, snarare tvärtom (vet inte vad du tycker själv). Kvantifierad tro gör det lättare för den utomstående att se vad pyrrhonismen handlar om.
Sista meningen i ditt citat säger det mesta: pyrrhonisten uttrycker bara en metafysisk preferens. Jag tror ingen pyrrhonist skulle hävda att han kunde säga det bättre själv. Det är just det att han upplever att det enda han kan avgöra säkert, det är att han varken är säker på Bu eller Bä, så han har inte lust att säga vare sig Bu eller Bä. Däremot meddelar han gärna att han inte är säker (för det är han ju säker på) och han kan t.o.m. uppskatta sin osäkerhet i procent.
En pyrrhonist som har en sjuttioprocentig tro kommer kanske säga att denne "suspenderar sitt omdöme", medan en annan säger sig "tro". Det blir bara en fråga om hur man använder ord som "tro".
Men en pyrrhonist har inga förbehåll för att säga "jag tror" eller "jag tycker". Han kan tro en massa saker, t.ex. att gräs är grönt, men han säger inte att det är så i själva verket. Jag skulle t.o.m. säga att vi i dessa trosprocentsatser kan se en avgörande skillnad mellan pyrrhonisten och den radikale (icke vansinnige) skeptikern:
Radikalskeptikern menar att 100% tro inte är tillräckligt för vetande - vi kan inget veta. Han tror att han existerar men anser sig inte kunna bevisa det. Pyrrhonisten har dock inte någon 100% tro i någon fråga om yttervärlden. Exempelvis har han inte radikalskeptikerns tro om 100% att vi inget kan veta. Avsaknaden av (tillräcklig eller absolut) övertygelse gör att han föredrar att inte uttala sig. Han gör detta då han hoppas att det ska leda till större sinnesfrid än dogmatiska ställningstaganden som skulle kräva att han fick "skära bort" minoritetsdelen av sin uppfattning. I korthet säger han alltså: "Jag vet inte säkert om vi kan veta eller ej, men jag är helt säker på att det är så jag känner". Han är givetvis kapabel till att uppskatta hur säker han är.
§
