Är omvärlden i någon mening objektiv?

Moderator: Moderatorgruppen

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav klorofyll » 28 sep 2013 19:46

Pilatus skrev:
klorofyll skrev:Människan förstår matematiken vilken ordnar materian och är grunden för logiken som människan erfar fysiskt.

Är det inte snarare så att materien är uppbyggd så snyggt att den låter sig inpassas i våra modeller av den? Matematiken är bara ett hjälpverktyg som ger modellen struktur. Vi bildar olika hypoteser och testar om modellen verkar riktig. Vår uppfattning om verkligheten förefaller vara mycket solid och det är antagligen få frågor inför vilka vi står helt frågande.

Egentligen kan man väl säga att matematiken är en modell, eller inte, det beror på om man räknar axiomen till matematiken, vilket jag inte anser att man skall göra, enligt mig bygger matematiken på axiom, för man kan väl inte bevisa axiom vilket är grunden för matematik, men jag är inte så insatt, i sådana fall är matematiken oklanderlig, däremot kan våra beräkningar av verkligheten leda fel om axiomen är oriktiga. Även om ingen kunde räkna så skulle ju materian, vår värld, fortsätta vara logisk, även om ingen kunde beräkna eller förutsäga det matematiskt.

Illusionen

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Illusionen » 29 sep 2013 08:21

Zokrates skrev:Algotezza, Startar härmed en dottertråd till den långa referens-tråden.

Här kommer nu en massa frågor som flaxat omkring i min hjärna. Svara på dem som intresserar er. Om ni vill.

Varför är vi benägna att kalla vår gemensamma omvärld för objektiv?
Grundförutsättningarna för naturlagarna är objektiva mot det skapade.

Vilka egenskaper hos den gör den i så fall objektiv?
Naturlagarna.

Hur vet vi om våra sinnen förmedlar en rättvisande bild av den?
Våra sinnen är skapade för att verka inom ett visst fält som är objektivt representativt för just det fältet.

Vad skiljer vår upplevelse av världen från hur världen i sig?
Alla tolkningar är subjektiva, världen i sig är objektivt neutral gentemot det levande.

Kan vi veta något om världen i sig?
Det vi kan veta omfattas av det vi kan registrera, skalar man bort alla värdeomdömen kvarstår objektiv fakta.

Hur når vi i så fall kunskap om den?
Genom att inte värdera det vi mäter utifrån spekulationer, tex religiösa.

Är omvärlden alls fysisk?
Allt som existerar är fysiskt, även det som ryms inom metafysik.

Är siffror och matematik (dvs. något immateriellt) grunden för den eller materia?
Nej, allt korrelerar mot partiklar som i sin tur är våglängder vars inbördes förhållanden bestämmer dess mönster
enligt enkla principer som följer att ge och ta och bevara. Avstånd är i sammanhanget ointressant då avstånd representerar något subjektivt hos betraktaren snarare än det betraktade som alltså följer våglängden som bestäms av energiflödets rytmik, aldrig distans.


Eller: Är i stället materia (av något slag) grunden för siffror och matematik?
Människan består av materia och människan har skapat matematik som ett hjälpmedel för att mäta skillnader.



Det är ett i mitt tycke klokt och intressant inlägg.
Det som slog mig när jag läste det för andra gången, var att det trots detta inte räcker som en komplett förklaring.
Skälen till detta är följande.
Naturlagarna är funktioner av TID. Resonemanget refererar då till "atomärt perspektiv", vilket innebär en begränsning.
Begreppet/fenomenet TID är inte definierat.
Begreppet EXISTENS är inte definierat.
Betydelsen av OMVÄRLDEN bör kompletteras.
Konsekvensen blir då enligt mitt synsätt att objektivitet (så som jag tror Algotezza tänker sig detta)
fortfarande saknar basal förankring.
Å andra sidan vet jag inte hur objektivitet här är tänkt att tolkas, så det finns givetvis olika alternativ att välja bland.
Jag vill alltså endast, som så många gånger tidigare, visa på betydelsen av att förstå vad fenomenet TID representerar.
Utan förklaring av tidsbegreppet saknas en fundamental hörnsten i resonemanget.

Hälsar
Illusionen

reflex
Inlägg: 1261
Blev medlem: 24 nov 2012 11:10

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav reflex » 29 sep 2013 09:58

Vad är tid?
Tack vare denna av illusionen initierade diskussion så känner jag att jag vet vad tid är. Observera känner. Det innebär alltså att jag har en känsla av att jag har koll på det här med tid. Därmed inte sagt att jag skulle kunna formulera något som skulle accepteras av andra.
Vad vet vi egentligen? (eller kanske snarare tror oss veta)
Det verkar som det observerbara universum består av en mängd himlakroppar.
Att det verkligen förhåller sig så är sannolikt eftersom vi själv bebor en av dessa och kan konstatera att den existerar.
Månen har vi också hyfsad koll på (Vi har ju till och med varit dit)
Solen är vår energikälla som vi kretsar runt enligt mönster som vi lär oss mer och mer om. De övriga planeterna är våra följeslagare i detta kretslopp.
Hela solsystemet cirklar i sin tur runt i vintergatan och så vidare.
Allting rör sig hela tiden och ingenting har en konstant position i "rummet".
Rummet? Vad är då det? Kanske man kan säga att rummet är vår benämning på utrymmet mellan två observerade objekt. Ju längre ut i rymden vi blickar, dess större blir "rummet". Man kan fråga sig vad rummet består av. Ju mer vi studerar dess mer frågor dyker upp.
För att återgå till tiden. Om allt stod stilla och ingenting rörde sig,(vilket i och för sig är en omöjlighet) skulle det finnas tid då?
Knappast. Vad skulle tiden i så fall kunna ha för referens?
Tiden är kanske ett verktyg det också. Ett verktyg för att definiera händelseförlopp. Vi väljer en referens och använder den för att bestämma hastighet och varaktighet hos andra händelseförlopp. Händelseförloppen vet vi att de existerar för dem kan vi säkert observera, men kan vi därmed säga att detta är samma sak som att tiden finns "i sig själv"? Jag tycker inte det. Det finns ingenting konstant i tiden mer än det vi själva har konstruerat och i så fall är tiden för sin existens beroende av oss.
filosofi är att göra det begripliga obegripligt

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Antic » 29 sep 2013 10:21

Jag vet vad tid är, existens också, till och med rum. Och ser ni universum som matematiskt istället för fysiskt så vet ni det snart också.

Igen, matematik är inget som vi kommit på eller ens skapat, jag förstår inte alls vad ni får det ifrån, vi bara använder samma byggsten som universum självt gör och det är därför vi får vår matematik att stämma så bra som den gör. Vi kan bara räkna på ett sätt för att få det att stämma med universum. Alltså styr universum vår matematik och inte tvärtom.

Jag tänker inte svara nu på detta eftersom ni kan fundera själva ett tag och se om ni kommer fram samma slutsatser som mig.

Hjälp på traven.

Alla gör ungefär samma fel när de försöker se universum som något stort och något fysiskt. Gör man det får man garanterat inget som helst grepp om vad tid är, ännu mindre vad existens är eller ens rum då universum "upplevs" som oerhört stort. Lägg märke till att jag skriver "upplevs", inte är.

Tänk i termer matematik istället så är de andra inte alls svåra att få grepp om sen. ;)

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Zokrates » 29 sep 2013 13:24

Universum skiter blankt i tid, universum skiter i allt, till och med att skita i allt, tid har ingen som helst betydelse m.a.o.
Tid är endast ett medvetandefenomen i betraktarens medvetande, dels i form av ett mått på den oordning som upplevs när entropin ökar och dels i form av en biologisk säkerhetsfunktion knutet till vår planets dygnsrytm representerat av vår inre klocka.
En atom räknar inte, bryr sig inte, vet inget, trots det kan den bära på information som kan utläsas, av ett medvetande,
dock aldrig av sig självt. Ta bara informationshopp, där information från ett skeende föregår händelsen genom glapp i strukturen, vilket bevisar att tid inte existerar som en konstant någonstans i universum, utan endast som en eftereffekt av processer som måste omtolkas via ett medvetande och inte ens då blir begripliga.

Illusionen

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Illusionen » 29 sep 2013 15:31

Zokrates skrev:Universum skiter blankt i tid, universum skiter i allt, till och med att skita i allt, tid har ingen som helst betydelse m.a.o.
Tid är endast ett medvetandefenomen i betraktarens medvetande, dels i form av ett mått på den oordning som upplevs när entropin ökar och dels i form av en biologisk säkerhetsfunktion knutet till vår planets dygnsrytm representerat av vår inre klocka.
En atom räknar inte, bryr sig inte, vet inget, trots det kan den bära på information som kan utläsas, av ett medvetande,
dock aldrig av sig självt. Ta bara informationshopp, där information från ett skeende föregår händelsen genom glapp i strukturen, vilket bevisar att tid inte existerar som en konstant någonstans i universum, utan endast som en eftereffekt av processer som måste omtolkas via ett medvetande och inte ens då blir begripliga.


Om det är underförstått att universum är tidlöst, tolkar jag inlägget som att ditt universum har förstoppning.
/ Illusionen

klorofyll
Inlägg: 9309
Blev medlem: 06 jun 2012 20:50

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav klorofyll » 29 sep 2013 17:28

Jag tror jag vet vad som är tidens referens, egenskaperna. Vi har vissa bestämda egenskaper, som vi alltid kommer att ha, och vi kan använda egenskaperna på olika sätt, när vi ändrar vårt sätt att använda egenskaperna, när egenskaperna utvecklas, förflyter tiden. Genom olika perspektiv, ser vi andras egenskaper på olika sätt och hur de används. Jag bara spekulerar.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Zokrates » 29 sep 2013 18:07

Illusionen skrev:
Zokrates skrev:Universum skiter blankt i tid, universum skiter i allt, till och med att skita i allt, tid har ingen som helst betydelse m.a.o.
Tid är endast ett medvetandefenomen i betraktarens medvetande, dels i form av ett mått på den oordning som upplevs när entropin ökar och dels i form av en biologisk säkerhetsfunktion knutet till vår planets dygnsrytm representerat av vår inre klocka.
En atom räknar inte, bryr sig inte, vet inget, trots det kan den bära på information som kan utläsas, av ett medvetande,
dock aldrig av sig självt. Ta bara informationshopp, där information från ett skeende föregår händelsen genom glapp i strukturen, vilket bevisar att tid inte existerar som en konstant någonstans i universum, utan endast som en eftereffekt av processer som måste omtolkas via ett medvetande och inte ens då blir begripliga.


Om det är underförstått att universum är tidlöst, tolkar jag inlägget som att ditt universum har förstoppning.
/ Illusionen


Förstoppat?, Nja snarare instoppat. För att förklara det så krävs det en liknelse med svarta hål och hur de fungerar med sin händelsehorisont etc, men för att förenkla det hela så krävs det att du föreställer dig att hela vårt univerum är att likna vid att vara inuti ett gigantiskt svart hål *, där vårt universum existerar i dess centrum vilket samtidigt förklarar varför det finns gravitation och mörk energi samt varför fotoner färdas som de gör.
* "En ytterligare tolkning är, att vi lever i en del av universum med låg materiatäthet, men att universum utanför vår horisont har mycket högre täthet." http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%B6rk_energi

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Pilatus » 30 sep 2013 01:23

klorofyll skrev:[...] däremot kan våra beräkningar av verkligheten leda fel om axiomen är oriktiga.

Jag tror inte axiom är annat än en utgångspunkt, en bestämning. T ex Playfairs parallellaxiom:
Givet en rät linje och en punkt som ligger utanför linjen, kan man dra en och endast en rät linje som går genom punkten och är parallell med linjen.
Ändrar man i axiomet så ändras också geometrin. Vad som passar bäst mot verkligheten får avgöra.
klorofyll skrev:Även om ingen kunde räkna så skulle ju materian, vår värld, fortsätta vara logisk, även om ingen kunde beräkna eller förutsäga det matematiskt.

Jag vet inte om jag skulle säga att logik är något som finns i naturen. Jag tror endast att det vi föreställer oss som logiskt sant följer på sanna premisser. När vi beskriver världen så finner vi föga överraskande att den inte motsäger sig själv och kollapsar i nästa sekund. Den verkar gedigen och kommer säkert att bestå i åtskilliga miljarder år. Människan och hennes beräkningar påverkar inte någonting annat än vad ryms i solsystemet. Någon plåtburk kanske hamnar utanför så småningom, men antagligen är det ingen som kommer att fästa det någon uppmärksamhet. Det som vi sprider omkring oss är elektromagnetisk strålning. Och om någon skulle analysera vår atmosfär från ett närliggande solsystem skulle de finna spår av en massa fisande kreatur på vår planet. Det är ju ett livstecken och det kan ju vara intressant. Men vi skall vara glada så länge vi får vara i fred för andra civilisationer. Kanske vill de oss inte väl och vidtar försiktighetsåtgärder.
Moderator

reflex
Inlägg: 1261
Blev medlem: 24 nov 2012 11:10

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav reflex » 30 sep 2013 05:33

Antic skrev:Jag vet vad tid är, existens också, till och med rum. Och ser ni universum som matematiskt istället för fysiskt så vet ni det snart också.

Igen, matematik är inget som vi kommit på eller ens skapat, jag förstår inte alls vad ni får det ifrån, vi bara använder samma byggsten som universum självt gör och det är därför vi får vår matematik att stämma så bra som den gör. Vi kan bara räkna på ett sätt för att få det att stämma med universum. Alltså styr universum vår matematik och inte tvärtom.

Jag tänker inte svara nu på detta eftersom ni kan fundera själva ett tag och se om ni kommer fram samma slutsatser som mig.

Hjälp på traven.

Alla gör ungefär samma fel när de försöker se universum som något stort och något fysiskt. Gör man det får man garanterat inget som helst grepp om vad tid är, ännu mindre vad existens är eller ens rum då universum "upplevs" som oerhört stort. Lägg märke till att jag skriver "upplevs", inte är.

Tänk i termer matematik istället så är de andra inte alls svåra att få grepp om sen. ;)

/Hoppla/ :)
filosofi är att göra det begripliga obegripligt

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Antic » 30 sep 2013 08:14

reflex skrev:/Hoppla/ :)


Det är inte alls så märkligt och svårt som det låter och man kan lätt testa det också faktiskt. (trodde du inte va?). Problemet med oss människor är att vi går alldeles för mycket efter vad vi upplever inom oss, sedan tror vi att det fungerar ungefär så utanför oss också. Men tänk om det inte gör det?

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Pilatus » 30 sep 2013 14:39

Antic skrev:Det är inte alls så märkligt och svårt som det låter och man kan lätt testa det också faktiskt.

Berätta gärna hur du kommit fram till dina resultat.
Moderator

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Antic » 30 sep 2013 15:16

Pilatus skrev:
Antic skrev:Det är inte alls så märkligt och svårt som det låter och man kan lätt testa det också faktiskt.

Berätta gärna hur du kommit fram till dina resultat.


Ganska enkelt egentligen, man utgår bara från sig själv. Stänger av sinne efter sinne, sen funderar man på vad som finns kvar. Det är då man plötsligt upptäcker hur mycket sinnena skapar och hur lite som egentligen finns därute.

Och det som finns därute har ingenting med liv att göra, det är därför som liv bara kan uppleva och aldrig se en objektiv värld mer än indirekt.

Skulle vi skapa en värld som fungerade som människan gör skulle den snabbt bli kaotisk för alla. En objektiv värld måste vara exakt för att fungera och då är enda möjligheten att liv upplever den istället för att se den som den är då det inte ens finns en egenskap i den som skulle kunna kallas för levande eller ens mänsklig.

Användarvisningsbild
Pilatus
Moderator
Inlägg: 19603
Blev medlem: 08 mar 2012 03:25
Ort: Quid est veritas?

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Pilatus » 30 sep 2013 16:10

Antic skrev:Ganska enkelt egentligen, man utgår bara från sig själv. Stänger av sinne efter sinne, sen funderar man på vad som finns kvar. Det är då man plötsligt upptäcker hur mycket sinnena skapar och hur lite som egentligen finns därute.

Sådana experiment har gjorts. De utfaller inte riktigt som tror. Vi är beroende av våra sinnesintryck och att vi har kontakt med vår omvärld.
Antic skrev:Och det som finns därute har ingenting med liv att göra, det är därför som liv bara kan uppleva och aldrig se en objektiv värld mer än indirekt.

Det verkar högst tveksamt att det skulle gå att belägga vad du påstår med hjälp av något experiment.
Moderator

Antic
Inlägg: 3868
Blev medlem: 30 aug 2013 13:37

Är omvärlden i någon mening objektiv?

Inläggav Antic » 30 sep 2013 16:53

Pilatus

Jo, fast det var inte vad jag postade om.

Sinnenas jobb är att "översätta något" till "något annat än det är". Det är därför vi "upplever världen" istället för att "se den som den är". Och det behöver vi inte ens göra ett experiment på för det är sånt vi redan vet. Inte nog med det, det är vårt enda sätt som levande varelser att kunna vistas i en objektiv värld.

Inget som vi upplever är det minsta exakt och varierar från stund till stund, det är det som kallas för livet. Världen därute däremot är både objektiv och exakt, annars skulle den inte fungera alls. Därför måste upplevelsen ligga i oss skilt från den objektiva världen därrute.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 44 och 0 gäster