Du får gärna sätta dig in i det här:
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=5828
-med hjälp av Wilbers horoskop. Det är väldigt roligt, hoppas du tycker det också.
Samtidigt som jag försöker sätta mig in i Wilbers läror som jag känner motstånd inför, även om jag "vill".
Jimmys reflektioner ang. reltivism etc.
Moderator: Moderatorgruppen
-
JimmyAberg
- Inlägg: 932
- Blev medlem: 05 aug 2008 01:56
Jag kan inte säga att jag "vägrar förstå" astrologin, jag hyser inte så starka känslor till den, däremot tror jag att du hyser starkare känslor till människor som inte tar astologin på lika stort allvar som sig, än vad jag hyser mot astologi.Anna Sara skrev:Det här är framställs irrelevant/ologiskt för mig. Dock: Jag har själv sett det såhär. Detta handlar om att du vägrar förstå astrologin, du stöter ut den som något som inte är bra för dig, du vill inte KÄNNA den. Därför vet du inte vad den handlar om över huvudtaget.
Jag stöter inte ut den som att det vore något som inte är bra för mig, jag stöter ut den eftersom jag känner att jag inte har tid att sätta mig in i den. För mig handlar det inte om att förkasta saker jag inte gillar, utan att försöka prioritera det som jag känner är närmast det jag ser mig behöva just nu, i förhållande till den insats som krävs av mig.
Jag uppelver att du dramatiserar astologin, du har ett väldigt dualistiskt förhållningsätt till den: antingen så älskar man astologi eller så hatar man astrologi, men jag ser det verkligen inte så. Jag upplever att mina källor inte prioriterat astrologi i den utsträckning att jag själv ännu tagit mig tiden att sätt mig in i den.
Det jag dock håller med om är att jag inte vet vad den handlar om över huvud taget.
Dock tycker jag mig se något annat: Du delar med dig av en "problembeskrivning" som jag upplever att astrologin "löser", min poäng är helt enkelt att jag ser andra system som har liknande problembeskrivning som astrologin (som dock inte ser lösningen i planeter vilket jag tidigare nämnt).
En rolig beskrivning, tycker du borde översätta detta till engelska och sedan maila honom detVem är Wilber? Är inte "han" en summa kosmisk energi inkastad i en slumpmässigt kaos han "tagit sig i kragen" pga av, hmm.. som du ser innehåller det rationella och redan bekanta tänkandet "magiska strukturer" och identitet-deslokalisering, eftersom alla former av formen får ett yttre skimmer av kontur som vill förena ambitionen i den stora helheten. För just det han är Vattuman, inte konstigt att han är en av avantgardets snobbar.
Okej okej, jag håller med dig. Bara en fråga i verklighetkoll: Är astologi det ultimata medlet för att: 1. det ÄR det, eller 2. för att DU tycker det ÄR det?SJÄLVKLART menar jag inte att målet är att säga "jag har bevisat det, astrologin är sanningen", målet är att använda en extremt avancerad teknologi på vår natur för att skapa magi bokstavligen talat. Målet är att bli fria från yttre betingelser och bli mer distinkta och fria inom oss, inom det vi avvisat och inte kunnat möta. Då kan våra teorier "blomma" eftersom vi kommit förbi oss själva, vi kan inte förklara något som är baserat på bara luft (tankar, sociala engagemang), precis som något baserat på vatten (kristendom) -trots att religion alltid kommer närmast sanningen. Astrologi är det ultimata MEDLET för att befria oss från projicering/förflutna projektioner, "teorier" blir neller inte lika viktiga om vi hittar en sammlingssubstans för vårt irrande att förlora sitt själv i.
Från någon som inte vet något över huvud taget om astrologi: Jag håller fast vid att det finns ett synkronicitets argument, men jag själv förstår inte varför synkronitet bland planeter har så stor betydelse, och speciellt vårat egna solsystem, i förhållande till andra grupper fenomen, som t.ex. alkemi.I alla fall... jag fattar inte hur du kan säga att planeter är mytiskt. Allt ditt prat om mystik och om vad "gud egentligen är", "inte är" och "är".. Tao och det buddistiska anspråket relaterar jag väldigt mycket til kosmos och astrologi t ex.
Jag håller med om att mytiska system har en relevans, MEN, jag personligen har f.t. inget behov av mytologi. Jag respekterar människor som investerar tid i detta. Men jag är samtidigt i behov av en tolk. Det jag främst har varit intresserad av är hur man löser konflikten då olika system kolliderar.Fattar du inte att astrologin handlar om att "uppfinna" en tillit i systemens avslöjanden, när INDIVIDEN intresserar sig? För detta lokaliserar inte gud någon annanstans än var vi vill ha gud och var gud är bäst för oss. Igen "myt" behövs här.
Detta är säkert väldigt meningsfullt. Jag tror dig.Varför kallar du föresten inflytandet kausalt, och inte mer än så..? Jag menar, handlar inte det här om att vi ÄR universums energi. Det handlar inte om något vi är underkastade -om man inte tror på gud och ser den fria viljan som en brist. Vi är fria att göra vad vi vill, det handlar om att vår substans är synkron med rymden -är inte detta jävligt rent; att som i en knäpp med fingrarna upplysa massans kulturella identitet om att det vi är inte är en död kropp, utan att vi är uppbyggda av den kärlek vi sysslar med -att det är vad som flyter omkring oss, i oss, bakom oss?
Jo detta kan jag hålla med om. Kanske är det så att när jag kommit över min pluralistiska/relativistiska period jag just nu undersöker kan ge mig in i kast i en mytisk period.Allting i universum bara ÄR. Vi vet inte varför, kausalitet är en död "förkortning" på, jag kan dra i den mystiska/mytiska fiskedammen men det spelar ingen roll för svaret jag får än anpassat för eleven.
Det är säkert meningsfullt för dig att säga detta, så jag nöjer mig med att säga att jag håller med.Jag kan t ex inte säga att Ken Wilber är en kvinna, eftersom han inte är det. Men i formens värld, framför allt i teoriers auktoritära skådespel, kan man manipulera med vad man vill, och därför är dessa sanningar tragiska, dock finns det något i oss som gillar det tragiska och det handlar om en djup förståelse för dualitetens princip tror jag, där allting ändå kommer till rätta tillslut.
...
En annan sak: Jag börjar bli lite trött nu, borde sova... 8)
-
JimmyAberg
- Inlägg: 932
- Blev medlem: 05 aug 2008 01:56
JimmyAberg skrev:Jag kan inte säga att jag "vägrar förstå" astrologin, jag hyser inte så starka känslor till den, däremot tror jag att du hyser starkare känslor till människor som inte tar astologin på lika stort allvar som sig, än vad jag hyser mot astologi.Anna Sara skrev:Det här är framställs irrelevant/ologiskt för mig. Dock: Jag har själv sett det såhär. Detta handlar om att du vägrar förstå astrologin, du stöter ut den som något som inte är bra för dig, du vill inte KÄNNA den. Därför vet du inte vad den handlar om över huvudtaget.
Jag stöter inte ut den som att det vore något som inte är bra för mig, jag stöter ut den eftersom jag känner att jag inte har tid att sätta mig in i den. För mig handlar det inte om att förkasta saker jag inte gillar, utan att försöka prioritera det som jag känner är närmast det jag ser mig behöva just nu, i förhållande till den insats som krävs av mig.
Inte tid! HAHA. Titta i mitt sista inlägg innan detta ditt.
Jimmy, har du aldrig "lekt" med "den ultimata konfrontationen" angående din rationalitet/"automatiska tro" -helt och rent? Dina vanemässiga ritualer. Det var det första jag möttes av när jag undersökte min horoskopskarta, tillsammans den starkaste disciplinen jag någonsin befunnit mig i, men även tillsammans med filosofisk/religiös omognad. Vilket gjorde mig förtvivlad, men det ledde också till resultat, och intryck som häftat fast andliga icke-ut-vecklade erfarenheter i min hjärna, varför jag förespråkar astrologi. Jag vekar alltid överleva just när jag egentligen vill ge upp på mystiska sätt.
Jag uppelver att du dramatiserar astologin, du har ett väldigt dualistiskt förhållningsätt till den: antingen så älskar man astologi eller så hatar man astrologi, men jag ser det verkligen inte så. Jag upplever att mina källor inte prioriterat astrologi i den utsträckning att jag själv ännu tagit mig tiden att sätt mig in i den.
Det jag dock håller med om är att jag inte vet vad den handlar om över huvud taget.
T ex så upplever jag min läckage från min agenda, men något jag inte kan penetrera, men ständigt försöker med -det är mitt "ständiga drama" (så gräsligt självimploderat/desperat), precis som jag hade en idé om vad ditt var. Jag identiferar mig med dig och vi har liknande bakrunder, i grund och botten handlar det att vi inte förstår varandra om olika intellektuella strukturer, vilket ramar in värderingar från olika "toner" -vi har olika nostaligska ursprung, det visar på att människan måste integrera mer i "nuet" för att hjälpa varandra.
Min labilitet handlar om att hur än genuin och uppriktig jag är så påminns jag konkret av alla dessa specificerade astroligiska mallar utifrån personlig inlevelse, och även massa horoskop osv jag kollat upp på min omgivning i mitt sökande tillbaka, och jag minns även detta väldigt starkt och detaljerat, det är centret av min livsrörelse ungefär. Så nu när jag exempelfierar ditt beteende, så minns/vet jag att min verbala filosofi bygger på astrologiska intellektuella erfarenheter/fantasier/förståelsebilder.. vilket gör att jag känner skuld, men jag vet egentligen inte varför, det måste ha med en omedvetenhet om min sexuella natur att göra, insåg det just nu, eftersom "livsrörelsen" alltid handlar om närvaron i privata experiment. I dialoger med människor, ofta förut starkare, så "lekte" jag ibland med det jag visste, för att bevisa mina insikter och proifilera dem, utöka bilderna.. men även om jag inte gör såhär så påminner ett slags "fult övertag" över hela kollektivet mig hela tiden, eftersom mina tankar influeras av privata experiment -det handlar inte så mycket om att enkelt "stå för", som att manifestera, det är att stå för sig själv. Detta är i alla fall min känslomässiga/idealistiska smärta. Min självförvållade alienation, för detta har lett till en världsbild som gör att jag ser det så, men jag är förtvivlad på djupare men ytligare plan, jag dissikerar varenda uttryck jag skapar, utifrån vad jag "vill uppnå".
Dock tycker jag mig se något annat: Du delar med dig av en "problembeskrivning" som jag upplever att astrologin "löser", min poäng är helt enkelt att jag ser andra system som har liknande problembeskrivning som astrologin (som dock inte ser lösningen i planeter vilket jag tidigare nämnt).
Är det för att du identiferat dig så djupt och "passionerat" i dem att du har svårt att ge andra teorier samma balans/ljus..? Du upplever det som att du skulle "börja om" eftersom du följer råstrukturer så starkt (du säger att du inte "har tid" att läsa astrologi, trots att vi har en konflikt) -du gör dig själv till en förlängning du inte vill förändra.
En rolig beskrivning, tycker du borde översätta detta till engelska och sedan maila honom detVem är Wilber? Är inte "han" en summa kosmisk energi inkastad i en slumpmässigt kaos han "tagit sig i kragen" pga av, hmm.. som du ser innehåller det rationella och redan bekanta tänkandet "magiska strukturer" och identitet-deslokalisering, eftersom alla former av formen får ett yttre skimmer av kontur som vill förena ambitionen i den stora helheten. För just det han är Vattuman, inte konstigt att han är en av avantgardets snobbar.
Min romantiska "perversa" fantasi handlar om att uppmärksamma omvärlden förbi alla kulturella skillander, om en sanning uttryckt i känsloholism intellektuellt. Jag är inte speciellt vuxen när det gäller världsproblem eftersom jag känner till människans subjektivitet, och bakomliggande orsaker (så som Wilbers Sol i femte huset) samtidigt som det ligger extremt mycket "vuxen struktur" i substansen, men först när jag kan befria mig i mänskligheten på allvar så, och vaknar från mitt låtsasliv.
Okej okej, jag håller med dig. Bara en fråga i verklighetkoll: Är astologi det ultimata medlet för att: 1. det ÄR det, eller 2. för att DU tycker det ÄR det?SJÄLVKLART menar jag inte att målet är att säga "jag har bevisat det, astrologin är sanningen", målet är att använda en extremt avancerad teknologi på vår natur för att skapa magi bokstavligen talat. Målet är att bli fria från yttre betingelser och bli mer distinkta och fria inom oss, inom det vi avvisat och inte kunnat möta. Då kan våra teorier "blomma" eftersom vi kommit förbi oss själva, vi kan inte förklara något som är baserat på bara luft (tankar, sociala engagemang), precis som något baserat på vatten (kristendom) -trots att religion alltid kommer närmast sanningen. Astrologi är det ultimata MEDLET för att befria oss från projicering/förflutna projektioner, "teorier" blir neller inte lika viktiga om vi hittar en sammlingssubstans för vårt irrande att förlora sitt själv i.
Jag kan inte svara på frågan.
Från någon som inte vet något över huvud taget om astrologi: Jag håller fast vid att det finns ett synkronicitets argument, men jag själv förstår inte varför synkronitet bland planeter har så stor betydelse, och speciellt vårat egna solsystem, i förhållande till andra grupper fenomen, som t.ex. alkemi.I alla fall... jag fattar inte hur du kan säga att planeter är mytiskt. Allt ditt prat om mystik och om vad "gud egentligen är", "inte är" och "är".. Tao och det buddistiska anspråket relaterar jag väldigt mycket til kosmos och astrologi t ex.
Jag sa i min uppenbarelse/förening som resultat av mitt sanningsoperation att "allt handlar om sexuell alkemi".
Jag håller med om att mytiska system har en relevans, MEN, jag personligen har f.t. inget behov av mytologi. Jag respekterar människor som investerar tid i detta. Men jag är samtidigt i behov av en tolk. Det jag främst har varit intresserad av är hur man löser konflikten då olika system kolliderar.Fattar du inte att astrologin handlar om att "uppfinna" en tillit i systemens avslöjanden, när INDIVIDEN intresserar sig? För detta lokaliserar inte gud någon annanstans än var vi vill ha gud och var gud är bäst för oss. Igen "myt" behövs här.
Bra. Astrologi är inte mytologi. Det du är rädd för är att ens försöka, eftersom du skulle kunna misslyckas, och du vill inte tro på något du inte studerat ut, eftersom du inte vill göra bort dig inför dig själv.
Detta är säkert väldigt meningsfullt. Jag tror dig.Varför kallar du föresten inflytandet kausalt, och inte mer än så..? Jag menar, handlar inte det här om att vi ÄR universums energi. Det handlar inte om något vi är underkastade -om man inte tror på gud och ser den fria viljan som en brist. Vi är fria att göra vad vi vill, det handlar om att vår substans är synkron med rymden -är inte detta jävligt rent; att som i en knäpp med fingrarna upplysa massans kulturella identitet om att det vi är inte är en död kropp, utan att vi är uppbyggda av den kärlek vi sysslar med -att det är vad som flyter omkring oss, i oss, bakom oss?
Jo detta kan jag hålla med om. Kanske är det så att när jag kommit över min pluralistiska/relativistiska period jag just nu undersöker kan ge mig in i kast i en mytisk period.Allting i universum bara ÄR. Vi vet inte varför, kausalitet är en död "förkortning" på, jag kan dra i den mystiska/mytiska fiskedammen men det spelar ingen roll för svaret jag får än anpassat för eleven.
Det är säkert meningsfullt för dig att säga detta, så jag nöjer mig med att säga att jag håller med.Jag kan t ex inte säga att Ken Wilber är en kvinna, eftersom han inte är det. Men i formens värld, framför allt i teoriers auktoritära skådespel, kan man manipulera med vad man vill, och därför är dessa sanningar tragiska, dock finns det något i oss som gillar det tragiska och det handlar om en djup förståelse för dualitetens princip tror jag, där allting ändå kommer till rätta tillslut.
En annan sak: Jag börjar bli lite trött nu, borde sova... 8)
Det jag börjar inse med en högre men samtidigt erfarenhetsbunden inutition, det är att vi båda är helt förvirrade, och nu säger jag inte detta som en ölig idiot som försöker hitta en kompis, utan jag är uppriktig.
Vet inte om du kan hålla med, eller om du insett det här själv.
Min romantiska "perversa" fantasi handlar om att uppmärksamma omvärlden förbi alla kulturella skillander, om en sanning uttryckt i känsloholism intellektuellt. Jag är inte speciellt vuxen när det gäller världsproblem eftersom jag känner till människans subjektivitet, och bakomliggande orsaker (så som Wilbers Sol i femte huset) samtidigt som det ligger extremt mycket "vuxen struktur" i substansen, men först när jag kan befria mig i mänskligheten på allvar så, och vaknar från mitt låtsasliv.
Jag ÄR pervers, och det är också vad som för mig är romantiskt. Jag vet att alla andra också är perversa -alltså plockar upp mental information uförutsägbart kreativt.
Det här är typ min mening med mitt liv, det sökande och barnsliga i mitt hjärta. Jag "vet" också att jag "vet"/förstår den stora sanningen (men har lagt det på is och blivit ännu mer omedveten, behöver mogna) ..men helt unikt, och jag vet att den och jag bara kan relaliseras "utåt".
Jag vill få uppmärksamhet/kärlek från andra som också förstår, chocka auktoriteten -återskapa TRYGGHETEN som jag behöver för att ens känna kärleken, massan för att bli mentalt harmonisk, och befrias från gamla fadersbilder -gruppen är det enda som betyder något! Jag vill liksom vara KOMPIS med Ken Wilber och alla andra gäng, fattar du?
Sanningen är inte komplett om den inte går in i människan och bevisar de bakomliggande elementen. "Tjejer med korta kjolar blir våldtagna".
Mitt mål är KOLLEKTIV KONKRETISISM jag vill veta vad alla "tänker och känner" (och hur allting egentligen såg ut annars känner jag mig avvisad och förvirrad). Det är sanningen.
Men mitt centrum är hela mänskligheten, jag är totalt sexuellt distanserad.
http://www.dailymotion.com/relevance/se ... gone_music
Jag tycker jag är bättre än andra människor, för mitt erkännande går in i rötterna, vilket också gör att jag inte kan leva ett fungerande liv.
Jag har en kärleksrelation till mänskligheten, men när jag framställer det så låtsas de inte om det eller tycker att det är en poetiskt förstoring, de tycker min kärlek är mindre värld än deras, samtidigt som det är samma relation.
Jag har en kärleksrelation till mänskligheten, men när jag framställer det så låtsas de inte om det eller tycker att det är en poetiskt förstoring, de tycker min kärlek är mindre värld än deras, samtidigt som det är samma relation.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster