Tiden och sanning (sanningsvärde)

Moderator: Moderatorgruppen

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 15 jul 2010 07:59

freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Hej

I morgon kommer X att ske!

Kan X anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att X kan vara sant eller falskt?

Motivera ditt svar med hållbara och relevanta argument!

Vänligen

Fredrik


Vad är det som kan vara sant eller falskt, vad står X för?


X är egentligen inte så "viktigt i sig", utan det är själva "frågan om" tiden är sådan beskaffat (eller rättare sagt världen) att det vi kallar framtiden har sanningsvärde (i sig). Sen kan det ju vara som så att vi tar olika saker för mer eller mindre troliga och att vi därmed förväxlar dessa saker vad avser "rimlighet att ske eller vara" med tidens (världens) existenssätt gällande sanningsvärde.

Om X = "tvättning av bilen" känns det inte så främmande att säga att så skulle kunna vara fallet. Men frågan är om det går att säga att det är sant eller falskt? Eller är världen sådan att det vi kallar framtiden de facto enbart är en "fantasi", "mental extrapolering", "illusion", "icke-existerande", etc.

Om X = "förvandlingen av jorden till ett äpple" så har vi en benägenhet att se det som "trams" eller "orimligt" och därför förledas att tro att detta inte har sanningsvärde. Men om vi ska kunna säga att det är falskt att jorden bli ett äpple i mogon måste ju tiden (framtiden) ha sanningvärde? Eller?

Tja, något sådant . .  .

Fredrik


Om vi exempelvis låter X stå för "tvättning av bilen" så verkar det underligt att tillskriva X något sanningsvärde; det är ju inte ett påstående?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav freddemalte » 15 jul 2010 08:20

Rorschach skrev:
freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Hej

I morgon kommer X att ske!

Kan X anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att X kan vara sant eller falskt?

Motivera ditt svar med hållbara och relevanta argument!

Vänligen

Fredrik


Vad är det som kan vara sant eller falskt, vad står X för?


X är egentligen inte så "viktigt i sig", utan det är själva "frågan om" tiden är sådan beskaffat (eller rättare sagt världen) att det vi kallar framtiden har sanningsvärde (i sig). Sen kan det ju vara som så att vi tar olika saker för mer eller mindre troliga och att vi därmed förväxlar dessa saker vad avser "rimlighet att ske eller vara" med tidens (världens) existenssätt gällande sanningsvärde.

Om X = "tvättning av bilen" känns det inte så främmande att säga att så skulle kunna vara fallet. Men frågan är om det går att säga att det är sant eller falskt? Eller är världen sådan att det vi kallar framtiden de facto enbart är en "fantasi", "mental extrapolering", "illusion", "icke-existerande", etc.

Om X = "förvandlingen av jorden till ett äpple" så har vi en benägenhet att se det som "trams" eller "orimligt" och därför förledas att tro att detta inte har sanningsvärde. Men om vi ska kunna säga att det är falskt att jorden bli ett äpple i mogon måste ju tiden (framtiden) ha sanningvärde? Eller?

Tja, något sådant . .  .

Fredrik


Om vi exempelvis låter X stå för "tvättning av bilen" så verkar det underligt att tillskriva X något sanningsvärde; det är ju inte ett påstående?


Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 15 jul 2010 09:58

freddemalte skrev:
Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik


Hmm, men frågan var om X kan anses ha ett sanningsvärde, inte om den mening som uppkommer när man sätter in det X står för kan anses ha ett sanningsvärde. Om vi tar meningen (1) "I morgon kommer tvättning av bilen att ske", så verkar det rimligt att det finns massor av människor som anser att det är en sann eller falsk mening.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav freddemalte » 15 jul 2010 11:55

Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik

Hmm, men frågan var om X kan anses ha ett sanningsvärde, inte om den mening som uppkommer när man sätter in det X står för kan anses ha ett sanningsvärde. Om vi tar meningen (1) "I morgon kommer tvättning av bilen att ske", så verkar det rimligt att det finns massor av människor som anser att det är en sann eller falsk mening.


Jo, men även om du byter ut X mot "nonsens" [I morgon kommer "nonsens" att ske] så är frågan exakt den samma! Sen undrar jag verkligen om du har rätt i att när "många människor anser något" så skulle det följa av det att detta något är objektivt sant?

Fredrik

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 15 jul 2010 14:45

freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik

Hmm, men frågan var om X kan anses ha ett sanningsvärde, inte om den mening som uppkommer när man sätter in det X står för kan anses ha ett sanningsvärde. Om vi tar meningen (1) "I morgon kommer tvättning av bilen att ske", så verkar det rimligt att det finns massor av människor som anser att det är en sann eller falsk mening.


Jo, men även om du byter ut X mot "nonsens" [I morgon kommer "nonsens" att ske] så är frågan exakt den samma!


Ah, nu blev det mig övermäktigt, vad är detta "nonsens" för något?

freddemalte skrev:Sen undrar jag verkligen om du har rätt i att när "många människor anser något" så skulle det följa av det att detta något är objektivt sant?

Fredrik


Inte skulle det vara rätt om detta påståtts. Det jag ville ha fram är att givet premisserna:

(i) I morgon kommer tvättning av bilen att ske.
(ii) Många anser att (i) antingen är sann eller falsk.

verkar det rimligt att sluta sig till

(s) Man kan anse att (i) är sann.

Bara för att man anser att exempelvis (i) är sann så betyder det inte att (i) är sann.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav freddemalte » 15 jul 2010 15:20

Rorschach skrev:
freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik

Hmm, men frågan var om X kan anses ha ett sanningsvärde, inte om den mening som uppkommer när man sätter in det X står för kan anses ha ett sanningsvärde. Om vi tar meningen (1) "I morgon kommer tvättning av bilen att ske", så verkar det rimligt att det finns massor av människor som anser att det är en sann eller falsk mening.


Jo, men även om du byter ut X mot "nonsens" [I morgon kommer "nonsens" att ske] så är frågan exakt den samma!


Ah, nu blev det mig övermäktigt, vad är detta "nonsens" för något?

freddemalte skrev:Sen undrar jag verkligen om du har rätt i att när "många människor anser något" så skulle det följa av det att detta något är objektivt sant?

Fredrik


Inte skulle det vara rätt om detta påståtts. Det jag ville ha fram är att givet premisserna:

(i) I morgon kommer tvättning av bilen att ske.
(ii) Många anser att (i) antingen är sann eller falsk.

verkar det rimligt att sluta sig till

(s) Man kan anse att (i) är sann.

Bara för att man anser att exempelvis (i) är sann så betyder det inte att (i) är sann.


Nä precis - det var ju det jag skrev. Att huruvida ett visst antal människor anser något inte med nödvändighet behöver betyda att det förhåller sig på det sättet. Men jag ser att du har missuppfattat problemställningen då du fokuserar på själva sanningsbegreppet som sådant. Det är inte det som är frågeställningen (alltså om sanning finns i sig och hur man sluter sig till det etc). Frågan är enbart om framtiden kan ha sanningvärde?

Detta blir allt krångligare och det verkar som vi fastnar i semantiken och logiska härledning (som förvisso också är intressant). Men jag ska - när jag har lite mer tid, försöka förklara exakt vad frågan går ut på.

Vad gäller "nonsens"-ordet ville jag bara understyrka att X (i denna frågeställning) kan bytas ut med vilken fras eller ord som helst, ty detta är (som jag sa) ingen fråga som berör logiska slutledningar utan en "isolerat" ontologisk fråga gällande tidens beskaffenhet.

Fredrik

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 16 jul 2010 00:24

freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:
Rorschach skrev:
freddemalte skrev:Må vara så vid en analys av grammatiken och semantiken (språkets formella uppbyggnad med mera). Det är dock inte det som fokus i sig utan huruvida världen är beskaffad på ett sådant sätt att det vi kallar framtiden kan ha sanningvärde. Så om du störs av den delen i diskussionen så står det dig fritt att byt ut X mot något annat där X får ett sådant värde att fokus kan hamna på den ontologiska frågan.

X måste ju självklart sättas in i meningen, men det antar jag att du förstod (?). Meningen blir då: "I morgon kommer tvättning av bilen att ske" - vilket jag tycker fungerar som ett påstående.

Vänligen

Fredrik

Hmm, men frågan var om X kan anses ha ett sanningsvärde, inte om den mening som uppkommer när man sätter in det X står för kan anses ha ett sanningsvärde. Om vi tar meningen (1) "I morgon kommer tvättning av bilen att ske", så verkar det rimligt att det finns massor av människor som anser att det är en sann eller falsk mening.


Jo, men även om du byter ut X mot "nonsens" [I morgon kommer "nonsens" att ske] så är frågan exakt den samma!


Ah, nu blev det mig övermäktigt, vad är detta "nonsens" för något?

freddemalte skrev:Sen undrar jag verkligen om du har rätt i att när "många människor anser något" så skulle det följa av det att detta något är objektivt sant?

Fredrik


Inte skulle det vara rätt om detta påståtts. Det jag ville ha fram är att givet premisserna:

(i) I morgon kommer tvättning av bilen att ske.
(ii) Många anser att (i) antingen är sann eller falsk.

verkar det rimligt att sluta sig till

(s) Man kan anse att (i) är sann.

Bara för att man anser att exempelvis (i) är sann så betyder det inte att (i) är sann.


Nä precis - det var ju det jag skrev. Att huruvida ett visst antal människor anser något inte med nödvändighet behöver betyda att det förhåller sig på det sättet. Men jag ser att du har missuppfattat problemställningen då du fokuserar på själva sanningsbegreppet som sådant. Det är inte det som är frågeställningen (alltså om sanning finns i sig och hur man sluter sig till det etc). Frågan är enbart om framtiden kan ha sanningvärde?

Detta blir allt krångligare och det verkar som vi fastnar i semantiken och logiska härledning (som förvisso också är intressant). Men jag ska - när jag har lite mer tid, försöka förklara exakt vad frågan går ut på.

Vad gäller "nonsens"-ordet ville jag bara understyrka att X (i denna frågeställning) kan bytas ut med vilken fras eller ord som helst, ty detta är (som jag sa) ingen fråga som berör logiska slutledningar utan en "isolerat" ontologisk fråga gällande tidens beskaffenhet.

Fredrik


Ah, men vi hade frågan:

freddemalte skrev:I morgon kommer X att ske!

Kan X anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att X kan vara sant eller falskt?


Om vi då i enlighet med de förtydliganden som skett istället betraktar den mening som uppkommer om vi ersätter X med det X står för. I i det fall X står för "tvättning av bilen" så blir meningen då "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske". I det fall det finns någon person som anser att den meningen har ett sanningsvärde så kan man ju uppenbart anse att den har ett sanningsvärde.

Vidare så framgår det att detta X skall kunna ersättas med vilken fras eller vilket ord som helst. Föreligger det då inte en risk att den resulterande meningen blir tämligen obegriplig, om den ens är en vedertagen mening? Meningar som ej är vedertagna brukar väl sällan anses som sanna eller falska utan snarare som obegripliga, vilket dock inte är samma sak som att de inte kan uppfattas som sanna eller falska.

Angående omformuleringen av frågan, det vill säga "Om framtiden kan ha sanningsvärde" så är den rätt så otydlig. Återigen, vilka saker anser vi kan ha sanningsvärde? Utsagor, meningar, yttranden har nog föreslagits som sanningsbärare, men vad skulle det betyda att exempelvis säga att en sten har ett sanningsvärde, eller för den skull att framtiden har ett sanningsvärde?

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav freddemalte » 16 jul 2010 00:43

Rorschach skrev: Om vi då i enlighet med de förtydliganden som skett istället betraktar den mening som uppkommer om vi ersätter X med det X står för. I i det fall X står för "tvättning av bilen" så blir meningen då "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske". I det fall det finns någon person som anser att den meningen har ett sanningsvärde så kan man ju uppenbart anse att den har ett sanningsvärde.

Vidare så framgår det att detta X skall kunna ersättas med vilken fras eller vilket ord som helst. Föreligger det då inte en risk att den resulterande meningen blir tämligen obegriplig, om den ens är en vedertagen mening? Meningar som ej är vedertagna brukar väl sällan anses som sanna eller falska utan snarare som obegripliga, vilket dock inte är samma sak som att de inte kan uppfattas som sanna eller falska.

Angående omformuleringen av frågan, det vill säga "Om framtiden kan ha sanningsvärde" så är den rätt så otydlig. Återigen, vilka saker anser vi kan ha sanningsvärde? Utsagor, meningar, yttranden har nog föreslagits som sanningsbärare, men vad skulle det betyda att exempelvis säga att en sten har ett sanningsvärde, eller för den skull att framtiden har ett sanningsvärde?


Jag har redan påpekat att det inte spelar någon roll om meningen blir obegriplig ("nonsens"), så det bör nu vara känt (?). Anledningen till att det inte spelar någon roll om meningen är begriplig eller inte är det faktum att meningens innehåll inte avgör om påståenden om tiden har sanningsvärde! Anledningen till att jag skrev X-meningen från början var bara för att skapa ett exempel, istället för att bara fråga om påståenden om tiden har sanningsvärde (inser nu att jag skulle ha gjort det istället).

Om påståenden om en sten har sanningsvärde eller inte beror på om stenen är ett objektivt fenomen i sig (ontologiskt sätt)! Om stenen du ser framför dig är ett eget objekt som är helt oberoende av observatören på alla plan och finns som "varat-för-sig" om vi ska använda Sartres uttryckssätt. Då kan vi nämligen fälla sanna eller falska påståenden om stenen och det har ingenting att göra med vilket påstående som fälls! Låt säga att jag påstår att "stenen framför mig kommer att sjunga tråden som bilarna faller i situationen". Så är det antingen sant eller falskt, om och endast om, stenen är ett ting i sig. Är dock stenen en manifestation i ett subjektivt fenomenalt tillstånd utan objektiv förankring, ja då kan inte påståendet vara sant eller falskt i en objektiv bemärkelse (dock i en subjektiv sådan - men den typen av "sanning" är inte på tapeten för tillfället).

Fredrik

PS. Jag ber om ursäkt för att jag missat att skriva "påståenden om tiden"s sanningsvärde och istället skrivit "tidens sanningsvärde". En enorm skillnad, naturligtvis!  En ren miss som lett till onödigt huvudbry, men ganska intressanta texter. Ja visst, en sten kan inte ha sanningsvärde i sig! ;-)  DS.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 16 jul 2010 01:00

Här kan jag ju kontra in med en liten passus, avseende den synbart greppbara framtiden, alltså den tiden som står omedelbart och närmast inför vårt direkta handlingsområde.

Exempelvis baseballspelaren som ser bollen gå i en båge, beräknar ungefär vart han skall röra sig, hur mycket han skall satsa samt om det ens är möjligt för honom att fånga bollen, beroende på spelarens statistik när det gäller att fånga sådana bollar, kan ju ett sanningsvärde ges, rimligen är även det ett svar som anger graden av sannolikhet, inte utfall; - Han springer mot bollen, han kommer att ta den, ja han fixar det, neeej, bollen studsar ur handen, han kastar sig desperat efter den, ja han tog den, vad var det jag sa! :wink:

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 16 jul 2010 01:08

Zokrates skrev:Här kan jag ju kontra in med en liten passus, avseende den synbart greppbara framtiden, alltså den tiden som står omedelbart och närmast inför vårt direkta handlingsområde.

Exempelvis baseballspelaren som ser bollen gå i en båge, beräknar ungefär vart han skall röra sig, hur mycket han skall satsa samt om det ens är möjligt för honom att fånga bollen, beroende på spelarens statistik när det gäller att fånga sådana bollar, kan ju ett sanningsvärde ges, rimligen är även det ett svar som anger graden av sannolikhet, inte utfall; - Han springer mot bollen, han kommer att ta den, ja han fixar det, neeej, bollen studsar ur handen, han kastar sig desperat efter den, ja han tog den, vad var det jag sa! :wink:


Ja om man (som du verkar göra) likställer sanningsvärde med "grad av sanning" (sannolikhet)! Men min frågeställning handlar inte om det utan om tiden är beskaffad på sådant sätt att en utsaga om framtiden kan vara sann eller falsk! Om tiden är något konkret oavsett tillfället (Eternalism) så har våra påståenden om framtiden har sanningsväre, är dock tiden enbart nu och inget annat (presentism) ja då har våra utsagor om framtiden inget sanningsvärde, dvs vi kan inte fälla sanna eller falska påståenden om framtiden.

Fredrik

PS. Utifrån ett Presentism-perspektiv blir frågan om sanningsvärdet väldigt komplicerad om vi går in på följande frågeställning: "Kan vi fälla sanna och falska påståenden om dåtiden?", ty enligt den synen på tiden finns ju inte dåtiden (som ett objektivt fenomen, enbart som minnen) och man kan väl inte referera till något som falskt eller sant om det inte existerar? Men det är en annans historia . . . . DS.

Användarvisningsbild
Zokrates
Inlägg: 9937
Blev medlem: 14 maj 2007 02:27

Inläggav Zokrates » 16 jul 2010 15:14

freddemalte skrev:Ja om man (som du verkar göra) likställer sanningsvärde med "grad av sanning" (sannolikhet)! Men min frågeställning handlar inte om det utan om tiden är beskaffad på sådant sätt att en utsaga om framtiden kan vara sann eller falsk! Om tiden är något konkret oavsett tillfället (Eternalism) så har våra påståenden om framtiden har sanningsväre, är dock tiden enbart nu och inget annat (presentism) ja då har våra utsagor om framtiden inget sanningsvärde, dvs vi kan inte fälla sanna eller falska påståenden om framtiden.
Fredrik
.


Tiden är en chimär rent ontologiskt, alltså ett fantasifoster som utanför ett medvetet objekt som mäter avstånd mellan olika objekts rörelser i form av ett skeende saknar all relevans. Tiden som sådan, står alltså still och det är likvärdigt med ett låst tillstånd liknande eternalismen, men det är inte ett evigt tillstånd när det är förbundet till gravitationen i vårt upplevda  tredimensionella plan, därav kan vi bara uppleva ett nu, liknande presentismen, detta är ingen paradox även om det liknar en omöjlig tvåsamhet där dessa olika tillstånd i förnuftet vill klassa dem som antingen eller. Som del i en mätmetod använd av oss däremot, får tiden en natur som är linjär, där varje punkt representerar ett nu som tickar framåt mot nästa nu. Varje passerad punkt är en dåtid och varje upplevd punkt ett nu och varje ännu ej inträffad punkt en framtid. Dåtiden bevaras i minnesbanken, kan bevaras som bevis på ett verkande i en förfluten tid, men för alltid passerad i det att det är omöjligt att återställa alla objekt som en gång var där i sitt ursprungliga läge vid just den tidpunkten och på samma sätt är det ännu omöjligt att placera alla objekt i en tänkt framtid vid ett givet ögonblick som ännu ej inträffat, på den plats de kommer att ha intagit innan de är där av sig själva, men det är inte omöjligt att förutsäga på ett något när, var vissa objekt kan komma att befinna sig utifrån deras rörelsemönster, förutsatt att de följer ett skönjbart faståst mönster.

freddemalte skrev:PS. Utifrån ett Presentism-perspektiv blir frågan om sanningsvärdet väldigt komplicerad om vi går in på följande frågeställning: "Kan vi fälla sanna och falska påståenden om dåtiden?", ty enligt den synen på tiden finns ju inte dåtiden (som ett objektivt fenomen, enbart som minnen) och man kan väl inte referera till något som falskt eller sant om det inte existerar? Men det är en annans historia . . . . DS.


Vi refererar till minnen (minnen, dokument, synbara spår) av en passerad tid, och det är endast i det skenet vi säkert kan säga om något varit eller fortfarande är sant eller falskt. :wink:

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Inläggav freddemalte » 16 jul 2010 15:27

Zokrates skrev:
freddemalte skrev:Ja om man (som du verkar göra) likställer sanningsvärde med "grad av sanning" (sannolikhet)! Men min frågeställning handlar inte om det utan om tiden är beskaffad på sådant sätt att en utsaga om framtiden kan vara sann eller falsk! Om tiden är något konkret oavsett tillfället (Eternalism) så har våra påståenden om framtiden har sanningsväre, är dock tiden enbart nu och inget annat (presentism) ja då har våra utsagor om framtiden inget sanningsvärde, dvs vi kan inte fälla sanna eller falska påståenden om framtiden.
Fredrik
.


Tiden är en chimär rent ontologiskt, alltså ett fantasifoster som utanför ett medvetet objekt som mäter avstånd mellan olika objekts rörelser i form av ett skeende saknar all relevans. Tiden som sådan, står alltså still och det är likvärdigt med ett låst tillstånd liknande eternalismen, men det är inte evigt utan bara förbundet till gravitationen i vårt upplevda  tredimensionella plan, därav kan vi bara uppleva ett nu, liknande presentismen, detta är ingen paradox även om det liknar en omöjlig tvåsamhet där dessa olika tillstånd i förnuftet vill klassa dem som antingen eller. Som del i en mätmetod använd av oss däremot, får tiden en natur som är linjär, där varje punkt representerar ett nu som tickar framåt mot nästa nu. Varje passerad punkt är en dåtid och varje upplevd punkt ett nu och varje ännu ej inträffad punkt en framtid. Dåtiden bevaras i minnesbanken, kan bevaras som bevis på ett verkande i en förfluten tid, men för alltid passerad i det att det är omöjligt att återställa alla objekt som en gång var där i sitt ursprungliga läge vid just den tidpunkten och på samma sätt är det ännu omöjligt att placera alla objekt i en tänkt framtid vid ett givet ögonblick som ännu ej inträffat, på den plats de kommer att ha intagit innan de är där av sig själva, men det är inte omöjligt att förutsäga på ett något när, var vissa objekt kan komma att befinna sig utifrån deras rörelsemönster, förutsatt att de följer ett skönjbart faståst mönster.

freddemalte skrev:PS. Utifrån ett Presentism-perspektiv blir frågan om sanningsvärdet väldigt komplicerad om vi går in på följande frågeställning: "Kan vi fälla sanna och falska påståenden om dåtiden?", ty enligt den synen på tiden finns ju inte dåtiden (som ett objektivt fenomen, enbart som minnen) och man kan väl inte referera till något som falskt eller sant om det inte existerar? Men det är en annans historia . . . . DS.


Vi refererar till minnen (minnen, dokument, synbara spår) av en passerad tid, och det är endast i det skenet vi säkert kan säga om något varit eller fortfarande är sant eller falskt. :wink:


Now we'er talking! Ruskigt bra och intressant inlägg, precis vad jag väntade på! ;-)

Tack!

Fredrik

PS. Jag återkommer med ev. svar när jag får mer tid! Står i kassan i min bokhandel just nu (eller då . . .eller, whatever). DS.

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 16 jul 2010 20:21

freddemalte skrev:
Rorschach skrev: Om vi då i enlighet med de förtydliganden som skett istället betraktar den mening som uppkommer om vi ersätter X med det X står för. I i det fall X står för "tvättning av bilen" så blir meningen då "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske". I det fall det finns någon person som anser att den meningen har ett sanningsvärde så kan man ju uppenbart anse att den har ett sanningsvärde.

Vidare så framgår det att detta X skall kunna ersättas med vilken fras eller vilket ord som helst. Föreligger det då inte en risk att den resulterande meningen blir tämligen obegriplig, om den ens är en vedertagen mening? Meningar som ej är vedertagna brukar väl sällan anses som sanna eller falska utan snarare som obegripliga, vilket dock inte är samma sak som att de inte kan uppfattas som sanna eller falska.

Angående omformuleringen av frågan, det vill säga "Om framtiden kan ha sanningsvärde" så är den rätt så otydlig. Återigen, vilka saker anser vi kan ha sanningsvärde? Utsagor, meningar, yttranden har nog föreslagits som sanningsbärare, men vad skulle det betyda att exempelvis säga att en sten har ett sanningsvärde, eller för den skull att framtiden har ett sanningsvärde?


Jag har redan påpekat att det inte spelar någon roll om meningen blir obegriplig ("nonsens"), så det bör nu vara känt (?). Anledningen till att det inte spelar någon roll om meningen är begriplig eller inte är det faktum att meningens innehåll inte avgör om påståenden om tiden har sanningsvärde! Anledningen till att jag skrev X-meningen från början var bara för att skapa ett exempel, istället för att bara fråga om påståenden om tiden har sanningsvärde (inser nu att jag skulle ha gjort det istället).


Ja, det är en annan fråga. Låt oss först reda ut den ursprungliga, något förtydligade frågan. Det vill säga:

(1) I morgon kommer X att ske!

Kan (1) anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att (1) kan vara sann eller falsk?

I det fall (1) är hyfsat begriplig, såsom "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske" så finns det antagligen personer som anser att det är sann eller falsk. I det fall någon anser att den har ett sanningsvärde så verkar det rimligt att säga att den kan anses ha ett sanningsvärde. Vad händer då om resultatet är något obegripligt, inte ett vedertaget påstående samt, givetvis, ingen anser att det har ett sanningsvärde? Svaret blir då avhängigt om obegripliga följder av tecken kan anses ha ett sanningsvärde. Det är väl inte direkt vanligt, men finns det några egentliga hinder för det?

Angående den nya frågan, det är tämligen vedertaget att ett påstående antingen sant eller falskt och då följer det rätt snabbt att påståenden om tiden har sanningsvärde på samma sätt som påståenden om fnufflar har sanningsvärde. Detta är dock att vara lite onödigt pedantisk. Det är lite svårt att se varför en person som anser att ett påstående om ett objekt p är sant dessutom är bunden till att anse att p även existerar. Möjligheten finns ju att omtolka påståendet till något för personen mer begripligt vilket inte innehåller något om det tvivelaktiga objektet p. Det finns exempelvis personer som anser att (2) "Det finns oändligt många primtal" är ett sant påstående och samtidigt anser att det inte finns några tal, se exempelvis Truth-value realism under http://plato.stanford.edu/entries/plato ... #WhaMatPla

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav freddemalte » 17 jul 2010 12:31

Rorschach skrev: Ja, det är en annan fråga. Låt oss först reda ut den ursprungliga, något förtydligade frågan. Det vill säga:

(1) I morgon kommer X att ske!

Kan (1) anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att (1) kan vara sann eller falsk?

I det fall (1) är hyfsat begriplig, såsom "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske" så finns det antagligen personer som anser att det är sann eller falsk. I det fall någon anser att den har ett sanningsvärde så verkar det rimligt att säga att den kan anses ha ett sanningsvärde. Vad händer då om resultatet är något obegripligt, inte ett vedertaget påstående samt, givetvis, ingen anser att det har ett sanningsvärde? Svaret blir då avhängigt om obegripliga följder av tecken kan anses ha ett sanningsvärde. Det är väl inte direkt vanligt, men finns det några egentliga hinder för det?

Angående den nya frågan, det är tämligen vedertaget att ett påstående antingen sant eller falskt och då följer det rätt snabbt att påståenden om tiden har sanningsvärde på samma sätt som påståenden om fnufflar har sanningsvärde. Detta är dock att vara lite onödigt pedantisk. Det är lite svårt att se varför en person som anser att ett påstående om ett objekt p är sant dessutom är bunden till att anse att p även existerar. Möjligheten finns ju att omtolka påståendet till något för personen mer begripligt vilket inte innehåller något om det tvivelaktiga objektet p. Det finns exempelvis personer som anser att (2) "Det finns oändligt många primtal" är ett sant påstående och samtidigt anser att det inte finns några tal, se exempelvis Truth-value realism under http://plato.stanford.edu/entries/plato ... #WhaMatPla


Men ligger det inte implementerat i sanningsbergreppet att sanning refererar till något som är (existerar)?

Vad gäller primtalen och tal så låter den problematiken mer som begreppsförvirring, ekivokation eller alternativt inkoherent tänkande (motsägelser) a la "Jag tror på att det finns gröna bilar" men däremtot "Tror jag inte att det finns gröna fordorn"! etc.

Fredrik

Rorschach
Inlägg: 655
Blev medlem: 25 jul 2008 01:54

Re: Tiden och sanning (sanningsvärde)

Inläggav Rorschach » 19 jul 2010 08:03

freddemalte skrev:
Rorschach skrev: Ja, det är en annan fråga. Låt oss först reda ut den ursprungliga, något förtydligade frågan. Det vill säga:

(1) I morgon kommer X att ske!

Kan (1) anses ha sanningsvärde, dvs kan man med fog påstå att (1) kan vara sann eller falsk?

I det fall (1) är hyfsat begriplig, såsom "Imorgon kommer tvättning av bilen att ske" så finns det antagligen personer som anser att det är sann eller falsk. I det fall någon anser att den har ett sanningsvärde så verkar det rimligt att säga att den kan anses ha ett sanningsvärde. Vad händer då om resultatet är något obegripligt, inte ett vedertaget påstående samt, givetvis, ingen anser att det har ett sanningsvärde? Svaret blir då avhängigt om obegripliga följder av tecken kan anses ha ett sanningsvärde. Det är väl inte direkt vanligt, men finns det några egentliga hinder för det?

Angående den nya frågan, det är tämligen vedertaget att ett påstående antingen sant eller falskt och då följer det rätt snabbt att påståenden om tiden har sanningsvärde på samma sätt som påståenden om fnufflar har sanningsvärde. Detta är dock att vara lite onödigt pedantisk. Det är lite svårt att se varför en person som anser att ett påstående om ett objekt p är sant dessutom är bunden till att anse att p även existerar. Möjligheten finns ju att omtolka påståendet till något för personen mer begripligt vilket inte innehåller något om det tvivelaktiga objektet p. Det finns exempelvis personer som anser att (2) "Det finns oändligt många primtal" är ett sant påstående och samtidigt anser att det inte finns några tal, se exempelvis Truth-value realism under http://plato.stanford.edu/entries/plato ... #WhaMatPla


Men ligger det inte implementerat i sanningsbergreppet att sanning refererar till något som är (existerar)?


Vilket sanningsbegrepp har du i åtanke?

freddemalte skrev:Vad gäller primtalen och tal så låter den problematiken mer som begreppsförvirring, ekivokation eller alternativt inkoherent tänkande (motsägelser) a la "Jag tror på att det finns gröna bilar" men däremtot "Tror jag inte att det finns gröna fordorn"! etc.

Fredrik


Vad i resonemanget tyder på det? Om vi exempelvis tar påstående (2) så är det vanligt att detta att primtalen är oändligt många ställer till det. Det är ju dock möjligt att tolka det påståendet som (3) "För varje primtal x så finns det ett större primtal y" vilket gör att vi slipper fundera på om oändligheter existerar.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 25 och 0 gäster