freddemalte skrev:Angelina skrev:freddemalte skrev:Angelina skrev:Kan man konstruera ett mekaniskt medvetande som är så likt det mänskliga att det inte märks någon skillnad? Mekaniska känslor? Och att dessa upplevs av maskinen som verkliga?
Hej AngelinaBra och intressant fråga!
Ja, det är detta som inom filosofin och vetenskapen kallas för "The Problem of other minds" (
http://en.wikipedia.org/wiki/Problem_of_other_minds ), vilket har gäckat människans intellektuella funderingar i många år. Problemet ligger i det faktum att enbart jag själv kan erfara min egen erfarenhet, men inte andras, mer än att jag kan se den andres beteende etc. Omvänt gäller också, dvs att ingen annan än jag kan få ett förstapersonsperspektiv på min upplevelse. Så om vi ställer frågan: ”kan vi skapa en dator och/eller en maskin, som inte bara säger att den har ont, utan även
har ont”? Så är svaret (så långt vi nu förstår det hela) att vi ”kanske kan skapa en sådan” (om vi förstår mer kring de fysikaliska strukturer som utgör upplevandet och medvetandet), men vi kan aldrig få reda på om vi har lyckats – eftersom vi inte är ”den maskinen” – utan enbart ser dess beteende (vad den gör).
Så även om det är teoretiskt och praktisk möjligt att skapa sådana maskiner så återstår fortfarandet "The Problem of other minds". Detta gäller förvisso inte bara maskiner - utan självklart även alla andra varelser.
Mvh
Fredrik
Hej!
Ja, det finns så många idéer man kan väva samman, men just detta synsätt tror jag har uppstått ur känslan av skuld, eller den oönskade känslan av skuld, för om man rationaliserar bort andra människors känslor som fiktionella så behöver man ju inte bry sig och har en fin filosofi att falla tillbaka på.
Men, om man utgår ifrån att den teorin är falsk, och istället går till den motsatta ytterligheten, att allt har ett medvetande ända ner på molekylär nivå osv, då borde en maskin kunna uppleva ett människoliknande medvetande kan man tänka sig.
Hej AngelinaDen kopplingen (skuld vs ifrågasättandet av det annanpsykiska) har jag lite svårt att se. Det är väl mer en ontologisk frågeställning än ett specifikt värdeteoretiskt omdöme?
Hur som helst verkar det inte finnas någon anledning att anta att det måste vara ett nödvändigt villkor att "medvetandet bör existera på molekylnivå" för att att en maskin skulle kunna ha något som kan liknas vid medvetenhet. Mer troligt är väl istället att det vi avser när vi refererar till begreppet medvetenhet och/eller upplevande istället är givet (eller givna) tillstånd som molekyler och atomer kan inte i relation till varandra (i vardagligt tal neurala närverk etc).
Mvh
Fredrik
Ja, det är vad den utger sig för att vara, men vilka tankar och känslor föregick skapandet av den ideologin, vilket syfte har den?
Jag börjar redan upprepa mig.. ibland fastnar man i ett synsätt och nu verkar jag ha snöat in på 'syfte'.
Så vad vi börjar komma fram till är att vi tror att en maskin kan uppleva ett människoliknande medvetande, men eftersom vi inte är säkra på vad som konstituerar ett mänskligt medvetande så finns det ingen garanti för detta.
Däremot skulle man kunna säga att om maskinen kan uppleva ett människoliknande medvetande genom att man kopierar de beståndsdelar vi känner till som ger upphov till ett sådant, och utgår från att all materia besitter en egen medvetenhet, att det då i det närmaste skulle vara en garanti.
I annat fall kommer vi aldrig längre än laptopen. En maskin som agerar på kommando. Och visst, det gör människor också, och likt datorn kan de krångla och vara allmänt osamarbetsvilliga för det mesta, men skillanden i tankesättet är fundamental. Maskinen agerar endast efter logik, medan organismen agerar efter logik på en emotionell nivå. Känner jag för att svara så gör jag det etc.
