hovnarr skrev:Tore skrev:Håller med Hymer här. Oavsett hur invecklade schackprogrammen blir så kommer de alltid att vara deterministiska (förutsatt att de inte använder sig av "äkta" slumpgeneratorer).
Måste ha missat att datorers slumpgeneratorer inte är slumpgeneratorer. Hur funkar de? Mycket nyfiken!
Jag vet inte exakt vilka formler som brukar användas för att generera slumptal, men formeln som jag angav kan nog tjäna som ett exempel eftersom den ger upphov till ett kaotiskt mönster, alltså iterationen av r(n+1) = 1-r(n)^2.
Om vi startar med ett tal mellan 0 och 1 som r(0), t.ex. 0.5, så blir r(1) = 1-0.5^2 = 0.75, r(2) = 1-0.75^2 = 0.4375 osv. Gör vi en graf med ordningsnumret n på x-axeln och r på y-axeln så kommer vi inte att se något mönster. r tycks bara hoppa omkring mellan 0 och 1 som om det vore ett slumptal. Det är på detta sätt en dator genererar slump. Den håller alltså reda på föregående resultat (r i detta fall) och beräknar nästa r när man ber om ett "slumptal".
Jag vet inte om det är exakt så här det funkar, men i princip. En slumptalsgenerering kräver hos en dator en inparameter, men det kanske inte behöver vara just föregående slumptal eller ordningstal. Det kanske t.ex. kan vara något härlett ur datorns klocktid också? Jag har inte djupare kunskap än så. Hur som helst så är en äkta slumpgenerator väldigt svårt att konstruera i en maskin. Man måste isåfall använda sig av riktiga fysikaliska slumputfall, t.ex. atomsönderfall.
hovnarr skrev:Förresten: Vad tror ni, Tore och Hymer, låter sig naturfenomen såsom vinden beräknas exakt av lagar? Finns det inslag av "äkta slump" i naturen som skulle göra det omöjligt att förutsäga när min blomkruka kommer att blåsa omkull? Och hur ser ni på den mänskliga beslutsprocessen? En sak jag tycker talar för en indeterminerad mänsklig beslutsprocess är att vi inte exekverar samma programkod hela tiden - ibland gissar vi, tar första bästa, och ibland överväger vi noggrant, samlar på oss mycket information osv.
Vädret brukar anses vara typiskt kaotiskt inom kaosteorin. Även om de naturlagar som i grund och botten styr vädret är relativt enkla så blir resultatet kaotiskt och åtminstone
praktiskt omöjligt att förutse. Jämför med den lilla formeln ovan. Om vi startar med r(0) = 0.5 och itererar formeln 1000 gånger så får vi ett helt annat resultat än om vi skulle ändra startvärdet bara litet grann till t.ex. r(0) = 0.49. Om vädret kunde beskrivas av den lilla formeln och vi kände till den och startvärdet exakt, så skulle vi egentligen inte ha några problem med att förutspå det, men minsta lilla modellfel gör att vi hamnar snett redan efter ett fåtal iterationer, t.ex. med ett felaktigt startvärde eller om formeln vore r(n+1) = r(n)^2.01 istället. Frågan är om fenomen som vädret åtminstone i
teorin skulle kunna förutses exakt, eller om våra modellfel pga små "äkta slumphändelser" får så stor genomslagskraft att det blir omöjligt. Jag vet inte riktigt.
Vad gäller den mänskliga beslutsprocessen så är kanske frågan huruvida den är kaotisk eller inte. Alla fysikaliska fenomen är ju inte kaotiska som vädret. Vi kan t.ex. lätt förutse vad som händer med en sten vi släpper mot marken. Om beslutsprocessen är väldigt kaotisk så kan jag tänka mig att en enstaka slumphändelse i mikrokosmos styr i vilken riktning resten av beslutsprocessen beger sig.
[/quote]
hovnarr skrev:Är ni förresten bekanta med de filosofiska paradoxer som uppstår givet kunskap om framtiden? Hur ser ni på dem?
Nej, de känner jag nog inte till. Kan du ge ett exempel?
)
