Flyende

Moderator: Moderatorgruppen

Katana

Inläggav Katana » 16 dec 2006 17:27

Rizz skrev:Tycker det är viktigt att komma ihåg att då vi har "fiender", betyder det att vi ochså är någon annans fiende.

Så är det ju naturligtvis. Men den hotade anfaller eller flyr. ;)

Rizz skrev:Släck lyset & dela ut rakblad!

?? ? Que, den där förstod jag inte :)

Philosopher King
Inlägg: 117
Blev medlem: 03 dec 2006 22:08

Inläggav Philosopher King » 17 dec 2006 21:19

Ja vi kanske har lite skilda livserfarenheter då.

Nej, varför det??
Försöker man ha en diskussion om begreppet fiender kan man väl knappast hänvisa till att man haft olika erfarenheter? Argument please.

Katana

Inläggav Katana » 17 dec 2006 21:36

En fiende är en som ger upphov till hot. Vad som är hot är individuellt...

Philosopher King
Inlägg: 117
Blev medlem: 03 dec 2006 22:08

Inläggav Philosopher King » 17 dec 2006 21:58

En fiende är en som ger upphov till hot. Vad som är hot är individuellt...

Då borde du väl sagt att en fiende är någon som ger upphov till hot?
Jag håller dock inte med. Bara för att någon hotar mig betyder inte att det är en fiende till mig.

offe
Inlägg: 251
Blev medlem: 27 sep 2006 11:15

Inläggav offe » 17 dec 2006 22:00

En fiende är någon som motverkar mina planer och försämrar mina förutsättningar att uppnå mina mål.

Katana

Inläggav Katana » 17 dec 2006 22:16

Philosopher King skrev:
En fiende är en som ger upphov till hot. Vad som är hot är individuellt...

Då borde du väl sagt att en fiende är någon som ger upphov till hot?
Jag håller dock inte med. Bara för att någon hotar mig betyder inte att det är en fiende till mig.

Nothing by order Mr. (kom inte på d då)

Ja, det beror förståss på hur pass stort hotet är samt om det är en tillfällighet eller avsikt...

Katana

Inläggav Katana » 17 dec 2006 22:17

offe skrev:En fiende är någon som motverkar mina planer och försämrar mina förutsättningar att uppnå mina mål.

Ungefär lite så jag tänker också. Men här är det viktigt att skilja på mål och mål tycker jag. Att en fiende skulle vara mer en som hotar ens välbefinnande samt hälsa kan jag tänka mig.

Katana

Inläggav Katana » 17 dec 2006 22:26

Algotezza skrev:Trots allt måste jag säga att alla eventuella  "yttre fiender"  kan påverka mig, te sig starka, genom att de har sin grund i mitt eget inre och mina egna egenskaper. Inte genom att de är inbillningsfoster, utan genom att de är yttre manifestationer av mina egna ofullkomliga sidor, tröskelns väktare.A

Hmm. Låter mer som om du talar om svagheter som alla människor har. Men att ingen människa någonsin nyttjat dina, alltså har du inga fiender ?

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Kompletterande upplysningar

Inläggav Algotezza » 18 dec 2006 11:33

Katana skrev:
Algotezza skrev:Trots allt måste jag säga att alla eventuella  "yttre fiender"  kan påverka mig, te sig starka, genom att de har sin grund i mitt eget inre och mina egna egenskaper. Inte genom att de är inbillningsfoster, utan genom att de är yttre manifestationer av mina egna ofullkomliga sidor, tröskelns väktare.A

Hmm. Låter mer som om du talar om svagheter som alla människor har. Men att ingen människa någonsin nyttjat dina, alltså har du inga fiender ?


Jag har aldrig upplevt att någon "orättfärdigt" utnyttjat mina svaga sidor, inte i min analys i efterhand, vilket inte hindrat att jag upplevt många som varit  rejält taskiga mot mig, upplevt så spontant  i upplevelseögonblicket. Detta har inte primärt med min Martinus-läsning att göra, utan jag har alltid tyckt jag lärt något av andras djävligheter mot mig. Jag har på något sätt alltid fattat att de bara "följt sin natur", men också att jag på olika sätt "inbjudit dem" att bära sig illa åt. Så tänkte jag redan som barn; alltså, att jag själv bar huvudansvaret för det jag råkade ut för.

Jag har genom åren träffat på alla möjliga "otrevliga" personer som betett sig "vidrigt", men när jag väl tagit mig ur de spontana känslofärgningarna har jag alltid upptäckt att de lärt mig något. Mitt liv har inte direkt varit en dans på tagglösa rosor, som jag berättat i privatmejl till dig, men jag har alltid haft ett slags grundattityd  som varit till hjälp för mig att överleva, även i "dödsskuggans dal".

Eller hur jag nu skall uttrycka det...

A
Algotezza aka Algotezza


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 20 och 0 gäster