Om man är strikt och konsekvent kan den digitala dialogen bli som en utvecklande bok som har fördelar gentemot muntlig dialog eftersom man kan följa logiken och komma längre. När man skriver ner en text som sedan blir en dialog när andra ger respons och utmanar aspekter man inte tänkt på så kan det bli en levande bok som kommer längre än om vi själva skulle skriva den i ensamhet. Det går då inte att rationalisera på samma sätt då infallsvinklarna och utmaningarna inte är stöpta i samma form som den som försöker skriva texten. Man har nog en övertro på sin egen kritiska förmåga. Vi vill framförallt se resultat och inte våra brister.
Jag ser det som ett komplement. Sedan kan vi åter sätta oss på vår kammare - slicka vår sårade stolthet - och ta med de nya intrycken i filosoferandet. Man måste ständigt vara beredd att släppa all sin övertygelse om man ska våga filosofera. Utan en övertygelse kan man inte leva och agera. Att inte tro sig ha någon övertygelse och att den är en kär visar endast att man är omedveten om den.
Många separerar säkert sin filosofi från sitt liv och det blir ett yrke, så är det inte för mig.
En dialog som man förstår är en banal dialog. Man kan inte förstå vad den andre menar om man själv inte är medveten om innehållet. En bra dialog väcker upp en syntes där förståelsen gestaltas. Det är utveckling ,och händer inte direkt, utan kräver öppenhet och tålamod. Att säga: - Det här förstår jag inte, alltså är det ingen dialog, visar på att man endast godtar sitt eget innehåll i diskussionen. Att diskutera är att lyssna på hur ny information påverkar den information man redan har - man befruktas.
Johan
Vem är jag?
Moderator: Moderatorgruppen
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Fann,
Om det endast existera en värld med en kvadrat (och en observatör), så kan du ur en position sett rakt framifrån (där den tvådimensionella kvadraten har liksidiga sidor. I och för sig så kan en tvådimensionell kvadrat inte existera så inkludera en till dimension som tillför ett färgskickt t.ex) finna fyra hörn. Om man sedan vrider denna så ändrar den form och då intar kvadraten relativa positioner som subjektet kan observera. Kvadraten har således en objektiv form men formen antar relativa former beroende på subjektiv vinkel och receptionsförmåga. Det innebär inte att objektet i sig ändrar sig utan endast att relationerna är subjektiva.
Den subjektiva observatören kan utifrån sin position där sidorna är likformiga och vinklarna 90grader peka ut de fyra hörnen. Om han inte kan peka ut de fyra hörnen är det inte en kvadrat han observerar utan något annat; kanske kvadraten sett ur en annan vinkel.
Rummet har således i denna modell en inbördes objektiv positionssammansättning, men de observatörer som är fördelade relativt i rummet upplever samma situation olika. Vi kan således inte säga att kvadraten är på ett visst sätt, det är subjektivt men vi kan objektivt betrakta de olika relativa förhållningsätten utifrån de egenskaper som existerar i de relativa situationerna. Vad som hindrar förståelsen är den bristande kommunikationen att vi inte själva befinner oss i samma situationer med identiska receptionsförmågor. Detta kräver transpersonell kommunikation, där vi kopplar upp oss mot dessa blickpunkter. Eftersom vi inte har några reella jag i den bemärkelsen att det existerar i en punkt utan vi är är kommunikativta komplex så är detta en (framtida) möjlighet. Eller redan idag en möjlighet om man ser till transpersonella fältteorier.
Och en liten parantes:
Observatörens brister att inhämta information om objektsvärlden är ytterst avskalade och begränsade. Detta går att öva upp för att slutligen uppnå tillstånd av full integrering med det som observeras; man blir då ett med det upplevda (I Zen Satori). Denna transcendentala upplevelse är så komplett att man inte längre ifrågasätter objektet, man känner det för vad det är, och observerar det från alla positioner som finns; en holistisk upplevelse av objektet. När det inträffar är upplevelsen inte att jämföra med vad vi normalt kallar observation. Det är då som att erfara att objektet existerar endast i upplevelsen och vi erfar hela vår upplevelse. Inget är då utanför.
Johan
För att jag ska kunna beskriva något som fyrkantigt så måste andra tal än fyra finnas. Det är ju lite svårt att föreställa sig en verklighet som enbart består av fyra men ändå. Om jag kallar en frukt för banan så måste annat än bananer finnas, det måste finnas sånt som INTE är bananer. Sen är det ju speciellt med begrepp som kvinna-man, natt-dag osv som förusätter varandra. Men som sagt detta är kanske inte en diskussion om jaget...
Om det endast existera en värld med en kvadrat (och en observatör), så kan du ur en position sett rakt framifrån (där den tvådimensionella kvadraten har liksidiga sidor. I och för sig så kan en tvådimensionell kvadrat inte existera så inkludera en till dimension som tillför ett färgskickt t.ex) finna fyra hörn. Om man sedan vrider denna så ändrar den form och då intar kvadraten relativa positioner som subjektet kan observera. Kvadraten har således en objektiv form men formen antar relativa former beroende på subjektiv vinkel och receptionsförmåga. Det innebär inte att objektet i sig ändrar sig utan endast att relationerna är subjektiva.
Den subjektiva observatören kan utifrån sin position där sidorna är likformiga och vinklarna 90grader peka ut de fyra hörnen. Om han inte kan peka ut de fyra hörnen är det inte en kvadrat han observerar utan något annat; kanske kvadraten sett ur en annan vinkel.
Rummet har således i denna modell en inbördes objektiv positionssammansättning, men de observatörer som är fördelade relativt i rummet upplever samma situation olika. Vi kan således inte säga att kvadraten är på ett visst sätt, det är subjektivt men vi kan objektivt betrakta de olika relativa förhållningsätten utifrån de egenskaper som existerar i de relativa situationerna. Vad som hindrar förståelsen är den bristande kommunikationen att vi inte själva befinner oss i samma situationer med identiska receptionsförmågor. Detta kräver transpersonell kommunikation, där vi kopplar upp oss mot dessa blickpunkter. Eftersom vi inte har några reella jag i den bemärkelsen att det existerar i en punkt utan vi är är kommunikativta komplex så är detta en (framtida) möjlighet. Eller redan idag en möjlighet om man ser till transpersonella fältteorier.
Och en liten parantes:
Observatörens brister att inhämta information om objektsvärlden är ytterst avskalade och begränsade. Detta går att öva upp för att slutligen uppnå tillstånd av full integrering med det som observeras; man blir då ett med det upplevda (I Zen Satori). Denna transcendentala upplevelse är så komplett att man inte längre ifrågasätter objektet, man känner det för vad det är, och observerar det från alla positioner som finns; en holistisk upplevelse av objektet. När det inträffar är upplevelsen inte att jämföra med vad vi normalt kallar observation. Det är då som att erfara att objektet existerar endast i upplevelsen och vi erfar hela vår upplevelse. Inget är då utanför.
Johan
-
Jonas Nystrom
- Inlägg: 709
- Blev medlem: 04 jan 2004 23:04
- Ort: errrr... Ahhh... it's all coming back now...
Skrivet: Lör Sep 13, 2003 18:26
Jag är väldigt skeptisk till det autentiska jaget, som Dr. Phil menar är en gåva från Gud. Ja, Dr. Phil är religiös. Jag finner själva idén på en mer riktig identitet löjlig, för vem man är och anser sig själv vara är alltid en konstruktion.
Längesen skrivet och skribenten kan ha ändrat uppfattning sedan dess... men jag undrar ändå lite försiktigt sådär vadan detta tvärsäkra påståendet är grundat egentligen: skribenten menar sig veta att jaget är en konstruktion. Isåfall undrar jag (naturligtvis) vem som har konstruerat själva skribenten! Vet konstruktionen skribenten månne det?
jn
Ab aspera ad astra!
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Vem är jag?
Intressant! Men kan det inte helt enkelt vara så att man är den man är och att det inte är mer med det?Euthymido skrev:Vi delar alla ensamheten var det en präst på tv som sade, och detta tyckte jag var lite intressant för det måste ju vara en paradox. Inget är väl så ensamt och odelat som ensamheten? Klart är dock att vi inte kan bli ensamma med oss själva, vi för alltid en inre dialog. Jag talar med mig liksom. Så min verklighet finns och lever i mitt huvud, och min sanning är vad jag säger till mig själv o.s.v. Någon viss Dr.Phil som blivit så populär världen över talar mycket om två slags jag, det ena jaget kallar han för det autentiska jaget och med det menar han det jag som står utanför påverkan av det fysiska livet, eller man kan säga det som människan är innan man påkläder sig med diverse personlig prägel. Det andra är det fiktiva jaget som egentligen är personligheten, Alltså det ska enligt vederbörande vara skillnad på sig själv och sin personlighet. Så min fråga blir då: Hur vet man att man är sig själv? Går det att veta?
Vänligen
Euthymido
En liten liknelse för att förtydliga vad jag menar:
Jag har en röd bil nu! Om jag tar den till bilverkstaden i morgon och heltäckande lackerar den blå (på den röda lacken), kör jag då, därefter runt i en blå bil? Eller kör jag runt i en röd bil med blå lack?
Vänligen
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Re: Vem är jag?
freddemalte skrev:Intressant! Men kan det inte helt enkelt vara så att man är den man är och att det inte är mer med det?
En liten liknelse för att förtydliga vad jag menar:
Jag har en röd bil nu! Om jag tar den till bilverkstaden i morgon och heltäckande lackerar den blå (på den röda lacken), kör jag då, därefter runt i en blå bil? Eller kör jag runt i en röd bil med blå lack?
Vänligen
Fredrik
Förmodligen ligger det flera lager lack på bilen, grunden är oftast grå, så det enda intressanta är att med tiden, om du ej nämner detta med att bilen är ommålad, så kommer de flesta att säga att du kör omkring i en blå bil, vilket är det de ser. Men så råkar du nämna att bilen tidigare var röd, varpå någon jävla helidiot kommer att stå där och peka på din bil och till andras förtjusning enfaldigt hävda att din blåa bil fortfarande är röd.
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Åh nej, gamla synder framdragna i ljuset! För de som undrar varför det står "deleted" så beror det på att José L Ramírez kom att uppröras av en dialog här på forumet, och ville ha sina inlägg raderade. I min obetänksamhet så tillmötesgick jag honom. Idag råder dock policyn att detta inte görs, då trådar blir förstörda och obegripliga.
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
En liten liknelse för att förtydliga vad jag menar:
Jag har en röd bil nu! Om jag tar den till bilverkstaden i morgon och heltäckande lackerar den blå (på den röda lacken), kör jag då, därefter runt i en blå bil? Eller kör jag runt i en röd bil med blå lack?
Vänligen
Fredrik
Det beror på. Om du sveper in dig i en björnfäll; är du en människa då eller en björn? Med din liknelse så skulle du i så fall vara en björn.
I din liknelse kan du mycket väl bli omnämd som killen som kör omkring i en röd bil med blå lack, om bilen i sig är känd för att vara röd, att det ingår i bilens identitet, typ en brandbil.
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Vem är jag?
Ja, så är det kanske? Och då är man ju en blå bil med rött förflutet och faktiskt rött under "skalet" och om någon repar bilen så kanske de ser det. Så om den analysen är sann, ja då är vi helt enkelt vår historia, våra tankar, våra upplevelser och våra minnen i sen blandning som till största del antagligen beror på vad som har haft mest inverkan på en under den gångna tiden? Men finns det anledning att anse att det är olika delar av en, är det helt enkelt inte jag (allt tillsammans)?Zokrates skrev:freddemalte skrev:Intressant! Men kan det inte helt enkelt vara så att man är den man är och att det inte är mer med det?
En liten liknelse för att förtydliga vad jag menar:
Jag har en röd bil nu! Om jag tar den till bilverkstaden i morgon och heltäckande lackerar den blå (på den röda lacken), kör jag då, därefter runt i en blå bil? Eller kör jag runt i en röd bil med blå lack?
Vänligen
Fredrik
Förmodligen ligger det flera lager lack på bilen, grunden är oftast grå, så det enda intressanta är att med tiden, om du ej nämner detta med att bilen är ommålad, så kommer de flesta att säga att du kör omkring i en blå bil, vilket är det de ser. Men så råkar du nämna att bilen tidigare var röd, varpå någon jävla helidiot kommer att stå där och peka på din bil och till andras förtjusning enfaldigt hävda att din blåa bil fortfarande är röd.
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Kul fredde, hade faktiskt tänkt ha med det där om repor i lacken, men av någon anledning så förstod jag att den som vaken nog själv skulle göra den kopplingen. :wink:
Men för att ta en till liknelse, tänk dig själv när du var ny i skolan och ännu inte hade de kunskaper som du efter skolan skulle inneha, om du trots det enbart och alltid fick omdömen som baserade sig enbart på den fredrik du en gång var istället för på den fredrik du senare blivit, hade det inte upplevts som en fruktansvärd orätt?
Johan skrev
Ack, vem av oss minns inte den klasiska tråden "forumets bakterier"! :)
Men för att ta en till liknelse, tänk dig själv när du var ny i skolan och ännu inte hade de kunskaper som du efter skolan skulle inneha, om du trots det enbart och alltid fick omdömen som baserade sig enbart på den fredrik du en gång var istället för på den fredrik du senare blivit, hade det inte upplevts som en fruktansvärd orätt?
Johan skrev
Åh nej, gamla synder framdragna i ljuset! För de som undrar varför det står "deleted" så beror det på att José L Ramírez kom att uppröras av en dialog här på forumet, och ville ha sina inlägg raderade. I min obetänksamhet så tillmötesgick jag honom. Idag råder dock policyn att detta inte görs, då trådar blir förstörda och obegripliga.
Ack, vem av oss minns inte den klasiska tråden "forumets bakterier"! :)
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Jo, det hade antagligen inte känts så bra!Zokrates skrev:Kul fredde, hade faktiskt tänkt ha med det där om repor i lacken, men av någon anledning så förstod jag att den som vaken nog själv skulle göra den kopplingen. :wink: Men för att ta en till liknelse, tänk dig själv när du var ny i skolan och ännu inte hade de kunskaper som du efter skolan skulle inneha, om du trots det enbart och alltid fick omdömen som baserade sig enbart på den fredrik du en gång var istället för på den fredrik du senare blivit, hade det inte upplevts som en fruktansvärd orätt?
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Jodå, man kan ha lite olika färger...
Även på motorblocket.
Men bilen själv, som fordon att transportera omkring saker i bekymrar sig bara om färgen för den attraktionskraft den ger. Hur bilen går och kommer at gå är betydligt besvärligare att se utanpå. Men det är den aspekten av bilen som jag helst vill identifiera mig med - hur bilen går och mår. En van förare kan bilda sig en god uppfattning om detta. Och så drar vi inte in växelspakar och sånt...
Även på motorblocket.
Men bilen själv, som fordon att transportera omkring saker i bekymrar sig bara om färgen för den attraktionskraft den ger. Hur bilen går och kommer at gå är betydligt besvärligare att se utanpå. Men det är den aspekten av bilen som jag helst vill identifiera mig med - hur bilen går och mår. En van förare kan bilda sig en god uppfattning om detta. Och så drar vi inte in växelspakar och sånt...
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026
-
freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Kanske är det så enkelt att många slarvar med servicen?Anders skrev:Jodå, man kan ha lite olika färger...
Även på motorblocket.
Men bilen själv, som fordon att transportera omkring saker i bekymrar sig bara om färgen för den attraktionskraft den ger. Hur bilen går och kommer at gå är betydligt besvärligare att se utanpå. Men det är den aspekten av bilen som jag helst vill identifiera mig med - hur bilen går och mår. En van förare kan bilda sig en god uppfattning om detta. Och så drar vi inte in växelspakar och sånt...
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 382 och 0 gäster