Avantgardet skrev:Du resonerar nu som att upplevelsen är given i sig själv, som att din inställning redan finns "fix, fast, och färdig" i det upplevda (där-ute) - i tingen själva om man så vill, eller som givna kvaliteter hos dem.
Egentligen inte. Vad jag menar med "mitt perspektiv" är att det är det enda perspektiv jag äger, mitt enda öga - och därmed det enda perspektivet som jag kan ha kunskap om.
Avantgardet skrev:Som barn njöt du säkert av att göra i blöjan - som de allra flesta barn gör (tills exkrementerna svalnat) -, varför inte nu? Vad skiljer? Det gäller att extrapolera det goda ur det onda, vända allt till sin fördel, och vi har själva makten därtill.
Riktigt så enkelt är det nog inte, i synnerhet när vi - själva? - reser diverse moraliska restriktioner för vårt handlande. Hur högt skulle inte livet leka, om jag tog kapital på kredit och tillredde mig den dyrbaraste laudanum för, låt oss säga, en hel vecka; samt sörplade upp en viss mängd droppar varje dag, vilket som handling fick mig att uppnå maximal tillfredsställelse, ända tills den slutgiltiga överdosen, på den sjunde dagen, skulle ta död på mig? Det skulle vara ett liv värt att leva, och laudanum är allenast som exempel.
Det finns emellertid saker och ting vilka styr att vi inte "vill" få ut det goda från livet. Annars skulle väl en upplevelsemaskin redan vara realitet i gemene mans salonger.
