Vilken dygd är viktigast?

[SigurdV]

Vishet. Den täcker allt, de andra faller automatiskt in under den. Vad kännetecknar vishet undrar ni då? IQ och EQ. Har det kommit någon ny beteckning på dessa begrepp som införlivar dem i varandra? EIQ? IEQ?

Vet inte, men vi kan väl införa ett nu?

Wisdom Quotient = WQ = IQ + EQ

Det där var inte dumt alls!

[Marko]

Visdom är väl lika diffust som IQ och EQ.
så det funkar ju bra med WQ

Dygder,
vet inte vilka dygder jag gillar, tar saker som dom kommer,
det får duga. Förbannad ibland, Glad andra gånger, Ledsen, Stolt, Barnslig, Tystlåten, Pratsam, Skrytsam, Reserverad..
Det får bli efter vad humöret säger.

Det jag gillat bäst är mitt ex rakt på sak, ärlighet från hjärtat. Inget tjafs, spiken rakt i kistan om så ska behövas.
fanns själv-ärlig bestämdhet med som dygd ?

[Justin Case]

Vishet. Den täcker allt, de andra faller automatiskt in under den.

Om du menar att det räcker med att vara vis, så kommer man som en effekt av det att handla på bästa sätt i alla situationer, tror jag inte att det är så enkelt. I vissa situationer kan andra egenskaper än vishet vara viktigare för framgång. Man kan t.ex. någon gång i bland hamna i en situation där det krävs råstyrka, pengar eller smal skalle för att överleva (det sistnämnda om man t.ex. måste igenom någon smal öppning), och där för tillfället ingen vishet i världen hjälper.

Men om du istället menar att den som går in för att bli maximalt vis automatiskt kommer att behöva maximera sina överlevnadschanser för att lyckas leva tillräckligt länge för att hinna uppnå maximal vishet (ett mål man kanske kan sträva efter i evighet, och komma närmare och närmare uppnåendet av, utan att någonsin slutgiltigt uppnå det, eftersom man alltid kan bli ännu visare, hur vis man än redan blivit), ja då håller jag med dig. Men det gäller i så fall som sagt för snart sagt vilken dygd som helst. Det är i det avseendet inget särskilt med just vishet.

Däremot är ju vishet - eller snarare intelligens - den mest utmärkande egenskapen hos oss människor, den egenskap som mer än någon annan möjliggjort för oss människor att ta makten över vår miljö på ett sätt som ingen annan art hittills lyckats med. I det avseendet är det något speciellt med vishet/intelligens. Mycket talar för att det generellt lönar sig bäst att fokusera särskilt på att i särskilt hög grad utnyttja och vidareutveckla den färdighet man redan har haft mest nytta av hittills.

[Angelina]

Vishet. Den täcker allt, de andra faller automatiskt in under den.

Om du menar att det räcker med att vara vis, så kommer man som en effekt av det att handla på bästa sätt i alla situationer, tror jag inte att det är så enkelt. I vissa situationer kan andra egenskaper än vishet vara viktigare för framgång. Man kan t.ex. någon gång i bland hamna i en situation där det krävs råstyrka, pengar eller smal skalle för att överleva (det sistnämnda om man t.ex. måste igenom någon smal öppning), och där för tillfället ingen vishet i världen hjälper.

Men om du istället menar att den som går in för att bli maximalt vis automatiskt kommer att behöva maximera sina överlevnadschanser för att lyckas leva tillräckligt länge för att hinna uppnå maximal vishet (ett mål man kanske kan sträva efter i evighet, och komma närmare och närmare uppnåendet av, utan att någonsin slutgiltigt uppnå det, eftersom man alltid kan bli ännu visare, hur vis man än redan blivit), ja då håller jag med dig. Men det gäller i så fall som sagt för snart sagt vilken dygd som helst. Det är i det avseendet inget särskilt med just vishet.

Däremot är ju vishet - eller snarare intelligens - den mest utmärkande egenskapen hos oss människor, den egenskap som mer än någon annan möjliggjort för oss människor att ta makten över vår miljö på ett sätt som ingen annan art hittills lyckats med. I det avseendet är det något speciellt med vishet/intelligens. Mycket talar för att det generellt lönar sig bäst att fokusera särskilt på att i särskilt hög grad utnyttja och vidareutveckla den färdighet man redan har haft mest nytta av hittills.

De fyra kardinaldygderna:

1. Rättrådighet
2. Tapperhet
3. Vishet
4. Måttfullhet

Nej, jag menar inte att det räcker med att vara vis, man måste precis som du säger vara fysiskt fungerande också.
Men nu var det ju ett val mellan ovanstående dygder som gällde och inte någon allomfattande shablonlösning. Men man kan överbrygga bristen på råstyrka, pengar och smal skalle om man vet hur man ska använda den formen man har.



Jag tror inte miljön har gett upp kampen mot människan än. Det är nog människan som får ge vika i slutändan i det avseendet. I samspelet med miljön har människan snarare visat på sin totala brist på intelligens,men man kan alltid hoppas på bättring. Mer lättillgänglig information som gör fler människor uppmärksamma och engagerade.

[SigurdV]

Äh! Det är tråkigt att vara dygdig, jag är hellre mig själv.

[Algotezza]

Äh! Det är tråkigt att vara dygdig, jag är hellre mig själv.

Det är den moderna dygden: vara sig själv. Liksom att unna sig. "Jag är bara ärlig", säger man när man dissat någon.

/Algotezza

[Marko]

Algotezza & co, hur är man när man är sig själv ?

Det är en fråga jag lekt med sen tonåren : )

[freddemalte]

Algotezza & co, hur är man när man är sig själv ?
Det är en fråga jag lekt med sen tonåren : )

En mycket bra fråga! Ty man kan väl knappast vara någon annan

Här är i alla fall en några riktigt bra trådar som angränsar till detta:

Hej! Eller att kasta masken!

Att eftersträva ärlighet

[Marko]

En mycket bra fråga! Ty man kan väl knappast vara någon annan  

Jodå, jag brukar ofta låta och leka som att jag vore någon annan när det ringer i telefonen.

Jag är inte mig själv när jag dricker alkohol,
jag är inte mig själv jag vaknar på morgonen. (inte mitt vardags jag)

det tar en stund att klä på sig sina minnen, och sitt jag, och börja dagen med sitt inlärda rollspel.

[freddemalte]

En mycket bra fråga! Ty man kan väl knappast vara någon annan  

Jodå, jag brukar ofta låta och leka som att jag vore någon annan när det ringer i telefonen.

Jag är inte mig själv när jag dricker alkohol,
jag är inte mig själv jag vaknar på morgonen. (inte mitt vardags jag)

det tar en stund att klä på sig sina minnen, och sitt jag, och börja dagen med sitt inlärda rollspel.

Ha ha ha! Bra morivering i domstolen: Jag var ju någon annan!

Att du kan ha olika sätt att bete dig eller må vid olika tillfällen gör väl knappast dig till en annan person. I så fall är det nog dags att starta en ny tråd i ämnet ty det resonemanget verkar lite besynnerligt.

[Marko]

Ha ha ha! Bra morivering i domstolen: Jag var ju någon annan!

Man behöver inte ens vara närvarande vid rättegångar (kostar en tusenlapp)
och domar fälls vad du än låtsas vara, en åsna, en mördare, oskyldig eller inte existera alls.

enda gången som man får psykvård är när man vill förvara en längre tid än livstid i fängelse.
och när man verkligen är en farlig åsna som kan skada sig själv eller andra. (sjukdom är i rätten en juridisk fråga)

förresten, intressant topic det där med tinget och hur man fungerar i en sådan miljö.
tror inte många är sig själva i ett ting.

juridik är juridik, och att vara sig själv en annan fråga ; )
så man klarar sig bäst i rätten om man kan juridik, man behöver inte vara en god självkännare.

[freddemalte]

Ha ha ha! Bra morivering i domstolen: Jag var ju någon annan!

Man behöver inte ens vara närvarande vid rättegångar (kostar en tusenlapp)
och domar fälls vad du än låtsas vara, en åsna, en mördare, oskyldig eller inte existera alls.

enda gången som man får psykvård är när man vill förvara en längre tid än livstid i fängelse.
och när man verkligen är en farlig åsna som kan skada sig själv eller andra. (sjukdom är i rätten en juridisk fråga)

förresten, intressant topic det där med tinget och hur man fungerar i en sådan miljö.
tror inte många är sig själva i ett ting.

juridik är juridik, och att vara sig själv en annan fråga ; )
så man klarar sig bäst i rätten om man kan juridik, man behöver inte vara en god självkännare.

Ok, hummm det finns en tråd i detta ämne med titeln Identiteten. Vi kan ju, om intresse finns, fortsätta diskutera det där och sedan köra vidare på dygderna här?

[Marko]

Japp, frågade mest om dygdens med att vara sig själv.
att vara ärlig, är en dygd, som jag själv tycker ser ut så här,
att ljuga är att vara ärlig, bara man ljuger ärligt.

dygdigt är att vilja att andra har det bra.
ett socialt tänkande är för mig en dygd, att bry sig om andra än att se vissa grupper gynnas.

att tjuva kan för mig vara dygd, då jag vill ta bort ägandet, och med detta kan det vara dygdigt. Alla fattiga borde ta till mera våld. eller som sinatra sa, du ska äga dom som äger dig.
robin hood var en sådan legend. (fördela resurser)

[SigurdV]

Äh! Det är tråkigt att vara dygdig, jag är hellre mig själv.

Det är den moderna dygden: vara sig själv. Liksom att unna sig. "Jag är bara ärlig", säger man när man dissat någon.

/Algotezza

Nja... så enkel är jag inte, det är kul att unna andra...jag blir glad när de lyser upp...
när de får sin tappade tjuga  eller vad det nu kan vara frågan om.
Mina spegel neuroner eller vad det nu är tillåter mig inte att gynna mig själv orättvist!
Och när fan dissade den moderne sigurdV (som snart fyller sjuttio) nån sist?
Du är väl inte sur för att jag påstår att falsk inte är riktigt detsamma som inte sann?

[SigurdV]

Ok, hummm det finns en tråd i detta ämne med titeln Identiteten. Vi kan ju, om intresse finns, fortsätta diskutera det där och sedan köra vidare på dygderna här?

Föralldel...det är ju så tänkt... men jag har börjat undra om mediets struktur är så väl genomtänkt... det här med olika trådar för olika samtalsämnen och trådpoliser som ser till att man sköter sig (men tycker administratörer här ar finkänsliga och verkar för deltagarnas intressen). Har dock inga ideer om förbättringar än...bara ett svagt missnöje:

Måste man byta tråd? Varför kan inte trådar dela sig? Så man vistas i olika grundläggande trädstrukturer?

Redan från början kunde denna tråd ha två riktningar, dels vad dygder är och i vilket sammanhang (med vilka egenskaper?) de uppkommer i...och dels vilka dygderna är och deras konsekvenser