David H skrev:Att ägna sig åt formella begreppsdefinitioner inom filosofi är något som jag är benägen att se som ett "nödvändigt ont". I filosofi är det viktigt med kommunikation och att förstå varandra...och det är mer viktigt än att använda sig av formella definitioner. Har vi förstått varandra är det ofta gott nog. Men när någon påstår något som avviker från formella definitioner, och antyder att det som påstås har samma typ av legitimitet som vore det en formell definition.... ja, då har jag svårt att förstå hur man ska kunna hantera detta på bättre sätt, än att faktiskt söka upp vad den formella definitionen är. Till exempel som dök upp i en annan tråd om begreppet "ideologi".
Inom språkvetenskapen finns det ofta en strävan efter att entydigt slå fast formella definitioner av ord, typ: begrepp "A" betyder "xxx" och den som inte håller med om detta har fel. Finns det någon liknande strävan inom filosofi, eller borde det finnas någon liknande strävan inom filosofi? Själv är jag benägen att svara "nej" på den frågan.
Finns t.ex. tråden "Finns en absolut sanning". Den tråden borde börja med trådskaparens egen definitionen av absolut sanning, Nu blir det istället så att då flesta som skriver i tråden har ingen egen definition eller så har man det.
Det går naturligtvis att starta en tråd med en frågeställning men det vore hälsosamt om man kom överens om vad man diskuterar först annars är risken att man pratar förbi varandra, kanske är man ense i sak men använder en annan terminologi eller v.v.
Sen finns motsatsen att man startar en diskussion med egna odefinierade begrepp och av något anledning förutsätter att andra ska förstå dem. Illusionen är ett skräckexempel på detta. Så märkligt egocentriskt att tro att ens hemmasnickare begrepp är allmängiltiga. Väldigt opedagogiskt.
