Marko skrev:Artifex,
Begreppet själ är väl inte kommen ur grekiskan ? (utan från urgermanskan)
Dess etymologi verkar mer tillhöra ord som liv, vara och ande, som i sig kommer ur begrepp som andas och leva.
livets ande, livets kraft etc, tycker jag verkar vara mer rimligt som tolkning, än tanke och psyke.
Den förvirring som jag ser med begreppet handlar inte om tolkningen, utan en medveten vetenskaplig förvridning av begreppet. Eller en vidareutveckling av Platons tankar om själens essens. Aristoteles hade sin tolkning. som vi tolkat på vårt vis. (tråkigt att läsa svenska wikipedia som är vinklad, väldigt ofta)
Det råder egentligen ingen större begreppsförvirring. Talar man om själ, så menar de flesta sin inre livskraft. Psyke för tanken till de mentala processerna och tänkandet i sig.
Säger jag tex att musiken har en själ, så menar jag inte att musiken har en tankeförmåga. Utan jag menar då att den har en kraft, den lever och har sin egen ande och existens. Att skapa musik kräver ett psyke, man blåser liv i något (psyke = blåsa)
Man kan fråga sig, vad är det primära i ett liv ?
Är det, det filosofiskt intellektuella tänkandet?.
Det pre-filosofiska grekiska begreppet för själ är som vår, en dualistisk syn med ande och kropp.
Fast de grekiska filosoferna ville nog bli sedda som odödliga intellektuella själar..
Jag föreslår att vi använder det indogermanska, indoeuropeiska, pregrekiska, finska, keltiska och svenska begreppet för själ.
Marko
Det är bra att du tar upp ordets betydelse från flera perspektiv. Men det spelar egentligen ingen roll. Vilket språk "har rätt"? Det väsentliga i den här dialogen är att vi förstår vilket begrepp vi har att göra med. Det är samma fenomen vi beskriver trots att vi har olika uppfattningar om själen. Jag tror att jag förstår vart du försöker komma med din uppfattning, men jag delar ändå inte din åsikt.
Däremot så finns det ett område där våra synpunkter möts och stämmer överens med varandra. För att göra denna dialog lite lättare så önskar jag att du förklarar följande. Du säger att psyket står för tanken, de mentala processerna och tänkandet i sig. Hur är det med känslor, inspiration, kreativitet och handlingskraft? Har de också sin grund i hjärnan (psyket) och tar sig
uttryck i de mentala hjärnprocesserna?