Senaste "Filosofiska rummet"

[Anders]

Varför inte ha en liten diskussion här om senaste avsnittet av SR's filosofislagskepp? Vore kul att få dela dem med andra intresserade som också lyssnat.

Senaste programmet var om Fenomenologi. Har inte läst så mycket om det, mer än att det beskrivs lite vagt i Heidegger.
Men man pratar i programmet om att "man ser tingen i en meningshorisont". Lite väl svårsmält för mej. "Meningen i betraktandet" gjorde det kanske lite lättare. Man vill alltså sätta sig i ett förstapersonsperspektiv och betrakta saker.

Det lades också fram som ett komplement eller alternativ till traditionell forskning. Depression är kanske inte bara en signalsubstans, utan vad man nu kan betrakta det som.

Men Husserl tänkte sig i alla fall att det skulle kunna forskas på Fenomenologi. Har försökt googla lite men inte hittat nåt om det. Nån som vet nåt?

Tänkte lite på "Vinter". Det är väl ett skapligt fenomen. Kan bestämmas vetenskapligt med en massa dygnsmedeltemperatur. Men min upplevelse av vintern är mer. Snö/inte snö, Kalenderdatum, hur jag känner det i själen osv. Är det vad man är ute efter ungefär? Att få fler infallsvinklar?

Om det skulle bli ett Fenomenologiskt forskningsprojekt på "vinter", hur skulle det gå till? Intervjua ett statistiskt säkert urval människor om deras upplevelser och dra några slags slutsatser från det? Och vad skulle det sen kunna ge? Nya parametrar till den meteorologiska forskningen? Varför inte?

Vad har ni för kunskap och upplevelser om fenomenologi?

[Kubben]

Jag är inte alls insatt i fenomenologi, utan har endast lyssnat på samma program som du lyssnade på.

Däremot vet jag att det finns en kurs som heter Fenomenologisk forskningsmetod på Malmö Högskola. Du kanske kan kontakta de och få tips på litteratur? Här har du en länk till kursen: http://edu.mah.se/sv/Course/HS644A

Edit: såg att det står en lista på litteratur längre ner på deras sida.

[Anders]

Några andra här som har bergepp om vad fenomenologi är?

[freddemalte]

Som så ofta annars är de språkliga begreppen mer eller mindre vaga och mångtydiga vilket i praktiken innebär att de kan ha olika betydelser och olika funktion i olika kontext. Fenomenologin så som jag känner den handlar om subjektets erfarande av världen och tillvaron så som den så att säga framträder för subjektet här och nu. I någon mening skulle man lika gärna kunna säga upplevelse, men då det begreppet i sin tur även kan innebära annat så som historisk erfarenhet så blir det ibland missvisande och fenomenologi passar då bättre. Det fenomenella är det direkta och immanenta och således inte det transcendenta eller noumenala, dvs det bortom det direkt förnimbara. Att sitta på en restaurang, tala med någon, känna smaken av maten och doften av det god vinet, ja det är fenomenologi. Enligt t ex Immanuel Kant existerar det en värld bortom våra åskådningar, förståndskategorier och tingen för oss (det fenomenella), vilken han kallar tingen i sig. Tingen i sig ska dock ej blandas ihop med det noumenala, vilket istället är det för subjektet i stunden icke upplevbara så som för mig nu t ex staden New York, eller för den delen rummet bredvid det rum jag nu befinner mig i. I det fenomenella finner vi även dess beståndsdelar som utgör de kategorier som känslor, sinnesintryck, tolkningar, fantasi, minnen, kroppsliga sensationer etc. Vissa av dessa kan man säga har ett visst utseende eller sätt att vara på för subjektet, t ex rödhetens utseende. Ett sådant utseende kallas även för qualia och är den så kallade upplevelsekvaliteten eller den fenomenella egenheten hos ett visst fenomen i det innevarande tillståndet att för subjektet vara i världen. Än så länge har ingen kunna redogöra för qualia i kraft av varför ett quale är som det är utan enbart att det är som det är.

Hälsar Fredrik

[Anders]

... I det fenomenella finner vi även dess beståndsdelar som utgör de kategorier som känslor, sinnesintryck, tolkningar, fantasi, minnen, kroppsliga sensationer etc. Vissa av dessa kan man säga har ett visst utseende eller sätt att vara på för subjektet, t ex rödhetens utseende. Ett sådant utseende kallas även för qualia och är den så kallade upplevelsekvaliteten eller den fenomenella egenheten hos ett visst fenomen i det innevarande tillståndet att för subjektet vara i världen. Än så länge har ingen kunna redogöra för qualia i kraft av varför ett quale är som det är utan enbart att det är som det är.

Hälsar Fredrik

och det är här jag känner att på något sätt vitsen är med vad jag uppfattar som fenomenologi. Vetenskapen kan säkert ge en våglängd på vad som kan upplevas som rött, men min upplevelse av det röda innehåller så mycket mer. Jag inbillar mig att det kan finnas bra grejer att hitta här.

[freddemalte]

... I det fenomenella finner vi även dess beståndsdelar som utgör de kategorier som känslor, sinnesintryck, tolkningar, fantasi, minnen, kroppsliga sensationer etc. Vissa av dessa kan man säga har ett visst utseende eller sätt att vara på för subjektet, t ex rödhetens utseende. Ett sådant utseende kallas även för qualia och är den så kallade upplevelsekvaliteten eller den fenomenella egenheten hos ett visst fenomen i det innevarande tillståndet att för subjektet vara i världen. Än så länge har ingen kunna redogöra för qualia i kraft av varför ett quale är som det är utan enbart att det är som det är.

Hälsar Fredrik

och det är här jag känner att på något sätt vitsen är med vad jag uppfattar som fenomenologi. Vetenskapen kan säkert ge en våglängd på vad som kan upplevas som rött, men min upplevelse av det röda innehåller så mycket mer. Jag inbillar mig att det kan finnas bra grejer att hitta här.

Ja om man ser fenomenologin som en filosofisk undersökande metodik så handlar den bl a om att i metafysisk mening förstå och arbeta fram en ontologisk modell för hur världen framträder för oss, subjekten. Problematiken är att den gängse epistemologiska metoden som rent praktiskt utgör vetenskaplig empiri inte fungerar här, eftersom det inte är upphoven till qualia som är frågan, utan hur de (qualia) faktiskt är samt hur det kommer sig att de är som de är. Om vi tar t ex rödhetens utseende (just så som du erfar det du har lärt dig kalla rött) så är alltså inte frågan på nivån, vilka våglängder av ljuset, fotoners egenskaper, neurala kretsar som är förknippade med detta quale? Utan vad är detta quale för något öht samt hur kommer det sig att det just ser ut som det gör? Det är hardcorevariant av den metafysiska fenomenologin så som jag förstår den och använder mig av den i mitt tänkande. Observera att detta är hur jag använder fenomenologin, det finns många varianter och användningsområden. Även en lättare variant av fenomenologi kopplat till traditionell vetenskap är också intressant.







Hälsar Fredrik

[Anders]

Om man sedan försöker kolla det här med Fenomenologi som ett forskningsprojekt, som något som skall spela roll i världen:

Frågan är kanske, blev detta en återvändsgränd i försöken för filosofin att återta mark från naturvetenskapen och i så fall varför? Ska försöka göra en gissning, vore kul med er reaktion på detta:

Det jag läst mer översiktlig filosofiskt och det lilla jag läst av originalverk, så verkade Husserl, Heidegger och kanske Jaspers och Arendt rätt optimistiska på att det här med fenomenologi och via det existentialismen skulle bli framgångsrikt forskningsmässigt. Kanske nånting som skulle kunna spela roll i samhället (gissningsvis till skillnad från den analytiska filosofin som lever sin egna intellektuella värld), ge spinoffer på samma sätt som naturvetenskapen gett.

Det är ju något mjukare än de fysikens lagar som vetenskapen gör sina landvinningar i, det här med att bara ta in, betrakta, förstahandsperspektivet. Fenomen som "staten", frågor som "hur styra ett land", "vad är en rättvis värld" och liknande kommer i blickfånget på ett sätt där vare sig naturvetenskapen eller den analytiska filosofin har något att hämta.

Och jag tycker mig se en klar linje i Husserl/Heidegger in i 60-talets existensialister, Sartre, Beauvoir och dem, in i det kommunistiska projektet och till slut murens fall. Då lite av det här med "hur en god värld skulle kunna se ut" dog ut, och kapitalismen och globaliseringen har fått mer fria tyglar.
Visst, fenomenet, "miljön" är ju allt mer intressant, där möts fenomenologin, och naturvetenskapens undersökningar om växthuseffekt och annat.

Har jobbat i decennier i högteknologiskt företag, och jag måste säga att de mjuka värdena, hur saker uppfattas styr väl så mycket som de mer handfasta kronorna och örena, leveranstidpunkter och kvaliteerna. Fenomenet "fungerande avdelning" innehåller rätt mycket som är svårt att sätta mätvärden på.

[freddemalte]

Om fenomenologin hade fått en lika tydlig och framskjuten plats i samhällsbygget och kulturen som t ex psykologin, ekonomin etc ja då hade troligtvis t ex sjukhus vart mer utformade på ett sätt som varit anpassat efter människans erfarenhet, hur det är att komma in och vistas på ett sjukhus. Då hade kanske innertaken varit mer inspirerande, ty taken är det som de flesta patienter ligger och stirrar på (vad ska man göra om man ligger på rygg i en säng?), korridorer och rum och liknande hade inte bara varit anpassade för effektiva ronder, uppställning av sängar och apparatur samt lätta att städa, utan även för att ge en trivsam miljö, minskad ångest och ökad hemkänsla för patienten. Om Trafikverket etc hade jobbar utifrån en fenomenologisk studie hade de antagligen minska trafikolyckorna ännu mer då de genom en sådan studie kanske upptäckt var förare har svårt att tolka vissa intryck. Om polisen, kriminalvården hade fördjupat sig mer i fenomenologi hade de haft mer förståelse för hur det är att bli gripen, hur det är att sitta i en cell, vad det gör med en människa - eller för den delen hur det verkligen är för en polisaspirant att för första gången komma till en plats där någon hängt sig. Om arkitekter var kunniga i fenomenologi hade de ännu bättre förstått sådant som livsvärlden och hermeneutiken, dvs vilken värld en människa egentligen erfar, hur hon tolkar denna värld och hur relationen mellan subjektet och objektet ter sig i olika sammanhang så som rumsliga dimensioner, färgval, materialval, etc. Om tjänstemän, serviceföretag etc hade varit mer pålästa i fenomenologi hade man förstått sådant som den enskilde människans upplevelse knutet till dennes minnen, person och erfarenhet samt intentionalitetens betydelse för tolkningen i den sociala kommunikationen. Fenomenologin kan med andra ord användas som en metod för att genom intervjuer, beteendestudier, erfarenheter etc göra en kvalitativ analys av hur olika situationer, fenomen och delar av verkligheten uppfattas av folk. I någon mening kan man säga att t ex Apple har haft en mycket bättre koll på fenomenologi än sina konkurrenter då de har förstått hur det är för deras kunder att faktiskt använda deras produkter. Så ett företag eller samhälle som har koll på fenomenologi har koll på hur folk upplever saker och ting och hur det de håller på med (vad det än är) upplevs av deras medborgare, kunder eller användare. Det handlar om att på vetenskaplig och empirisk väg via t ex enkäter, intervjuer, testgrupper etc arbeta sig fram till att få en bild av hur det är att vara någon (ett subjekt) i en viss situation och alltså inte bara utgå från de värden som annars brukar ligga till grund för beslut så som säkerhet, kostnadseffektivitet, estetik, etc. Fenomenologin har ett eget fokus (subjektets utblick i världen) men fungerar nog bäst i samarbete med psykologi, sociologi, antropologi, filosofi etc där men använder sig av andra discipliners rön, data och experiment för att bygga upp en mer heltäckande bild av hur det är att vara en människa i världen.

Generellt kan jag tänka mig att nöjesbranschens representanter inom film, teater, musik, tivoli etc har, mer eller mindre medvetet, betydligt mer koll på den fenomenologiska metodiken i kraft av att det direkt ligger i deras intresse att deras tjänster och produkter ska upplevas på ett visst sätt av mottagaren, här har antagligen andra falanger så som statliga myndigheter, institutioner och vissa företag mycket att lära.

Bonusfråga: När Jan Björklund & Co planerar inför skolans framtid tror du då att han först och främst utgår från specifika idéer rörande skolor, inlärning, pedagogik etc eller tror du att han har tillsatt någon form av fenomenologisk studie där han söker reda på hur barn upplever att gå i skolan, hur de känner inför ett prov, hur de mår när de tänker på betyg, hur de erfar ett klassrum, en lärare och de uppgifter de får så som läxor och projekt?

Hälsar Fredrik

[Zokrates]

Tänkvärt det där om fenomenologin malte, videon med jordgubbarna såg jag i lördags, underhållande man det!

I någon mening kan man säga att t ex Apple har haft en mycket bättre koll på fenomenologi än sina konkurrenter då de har förstått hur det är för deras kunder att faktiskt använda deras produkter.

Nja, Apple använde mycket sunt förnuft och logik och förenklade användningen oerhört, ibland så mycket att folk
som var vana att komplicera till det protesterade, som när Apple tyckte att det räckte med en knapp på sin mus,
herregud vad underlättningen mötte protester från dem som var vana vid fler knappar... Att lära om är svårt för
människan så där måste Apple ändå ha missat något i hur människor lär och upplever.

Bonusfråga: När Jan Björklund & Co planerar inför skolans framtid tror du då att han först och främst utgår från specifika idéer rörande skolor, inlärning, pedagogik etc eller tror du att han har tillsatt någon form av fenomenologisk studie där han söker reda på hur barn upplever att gå i skolan, hur de känner inför ett prov, hur de mår när de tänker på betyg, hur de erfar ett klassrum, en lärare och de uppgifter de får så som läxor och projekt?

Nej, att utgå från barnens behov och upplevelser har väl ingen av våra utbildningsministrar gjort, de är till för att säkerställa
leveransen av ett minimum nyttiga samhällsidioter så att utsugningen kan fortsätta inom befintliga ramar och därmed
säkerställa rådande maktordning.

[freddemalte]

Tänkvärt det där om fenomenologin malte, videon med jordgubbarna såg jag i lördags, underhållande man det!

I någon mening kan man säga att t ex Apple har haft en mycket bättre koll på fenomenologi än sina konkurrenter då de har förstått hur det är för deras kunder att faktiskt använda deras produkter.

Nja, Apple använde mycket sunt förnuft och logik och förenklade användningen oerhört, ibland så mycket att folk
som var vana att komplicera till det protesterade, som när Apple tyckte att det räckte med en knapp på sin mus,
herregud vad underlättningen mötte protester från dem som var vana vid fler knappar... Att lära om är svårt för
människan så där måste Apple ändå ha missat något i hur människor lär och upplever.

Ja, de har nog inte explicit jobbat med fenomenologi, men dock implicit i det att det för dem varit viktigt att deras produkter ska upplevas på ett visst sätt (design, funktionalitet etc).

Hälsar Fredrik

[evasson]

Göteborgs Universitet nämner detta perspektiv, men jag skulle inte ta det för givet
att allas verklighet är lika tillåten vilket detta perspektiv förmodligen förespråkar.