Hur har du drabbats av filosofi?

[Warum]

Sedan jag började filosofera när jag var 14-15 år har jag råkat ut för följande bakslag eller konsekvenser (Nu är jag 21 år):

1. Sagt upp bekantskapen med en vän.
2. Viktminskning 7 kg.
3. Blivit lögnaktig
4. Avstängning från högskolestudier.
5. Tänkt begå självmord.
6. Sömnlös.
7. Meningslös.
8. Arbetslös.
9. ironisk - nihilistisk

Jag har inte råd att filosofera vidare. Jag är rädd för vad som skulle kunna hända mer i fall jag fortsatte. Jag måste vända tillbaka livet till normala livsbetingelser.

Dessutom har jag gett upp. Jag kommer aldrig tro, vilket jag gjort förut, att de filosofiska frågorna går att lösa. De är verkligen så eviga som alla påstår, och svårlösta.

Vilka dåliga effekter har filosofin haft i ditt liv? Någon som kan slå mitt rekord av dåliga egenheter?

[CAUSTIX]

Det låter som du gjort något annat än att filosoferat.

[Warum]

Genom att filosofin blir som en drog vill man bara studera filosofi. Därför glömmer man bort att äta eller sova, eller så kan man inte äta eller sova för att tankarna förbjuder en att äta eller sova. Du förtjänar det inte eftersom du inte varit tillräckligt läraktig.

I det filosofiska träsket där allting går in i varandra och ju mer man vet ju mindre förstår man att man inte vet. Därför har jag gjort negativa / positiva saker jag vet inte i kunskap eller okunskap för något gott eller dåligt.

De eviga frågorna tar kol på en om man tar dem på allvar men tar man dem på mindre allvar kan dem hjälpa en att inte ta kol på sig själv genom destruktiva handlingar.

Vad är liv och död? Vad är rätt och fel? Vad är sant och falskt? Vad är dröm och verklighet? Du kan alltid begå självmord eller ljuga oavsett hur du tänker och ändå tycka det är rimligt.

[Zi]

Konsekvenserna kanske beror på vilka svar man har.

Om man genom filosofin blir övertygad nihilist kan depression bli följden. Om man kommer fram till att det inte är moraliskt fel att ljuga... ja, ni hajar.

Men filosofin kan även hjälpa en att finna mening och/eller lycka. Det beror på slutsatserna och attityderna till dem.

[What Gives?]

Om man genom filosofin blir övertygad nihilist kan depression bli följden.

Du menar att nihlism gör en olycklig? Varför det?

[Zi]

Jag kan tänka mig att människan vill ha mening med livet eftersom hon letar förbrilt efter det. När hon finner att det inte finns uppstår en känsla av meningslöshet (duh ). Jag har hört vänner säga det och jag har tänkt det själv: "Jag kan lika gärna ta självmord, det finns ju ändå ingen mening".

För tillfället är jag nihilist. Men jag känner inte att jag behöver någon mening, jag är lycklig ändå.

Så för att besvara din fråga:
Nihilism kan göra en olycklig. Det boror på attityden till slutsatsen.

[mackafon]

Nihilism betyder att man inte tror på något, vilket kan ge en känsla av meningslöshet, men begreppet mening är ju isig infinit. So wtf. Jag är inte nihilist, jag är skeptiker, som är skeptisk till både nihilism och skeptisism. Jag är skeptisk till begrepet "tro". Ta inte livet så alvarligt, men bli politisk! Politiken behöver några som inte har en masa åsikter.
Mackafon

[archaxe]

"Jag kan lika gärna ta självmord, det finns ju ändå ingen mening".

Skulle det vara mer meningsfullt att ta livet av sig än att inte ta livet av sig?
Annars ser jag inte varför detta skulle vara ett argument för att begå självmord.

[Zi]

Skulle det vara mer meningsfullt att ta livet av sig än att inte ta livet av sig?
Annars ser jag inte varför detta skulle vara ett argument för att begå självmord.

Jag håller med dig, men så tyckte jag inte när summan av lidande i mitt liv var större än lyckan.
En kristen t.ex. kan ha ett bedrövligt liv men finner tröst i att det finns mening.

[J R Auk]

Varför förutsätta att händelserna händer pga av?

Lika gärna kan du räkna upp allt du besparat dig och skylla det på filosofin.

Du är vad du tänker flytta med schenker.

[What Gives?]

Jag kan tänka mig att människan vill ha mening med livet eftersom hon letar förbrilt efter det. När hon finner att det inte finns uppstår en känsla av meningslöshet (duh :roll:). Jag har hört vänner säga det och jag har tänkt det själv: "Jag kan lika gärna ta självmord, det finns ju ändå ingen mening".

För tillfället är jag nihilist. Men jag känner inte att jag behöver någon mening, jag är lycklig ändå.

Så för att besvara din fråga:
Nihilism kan göra en olycklig. Det boror på attityden till slutsatsen.

Då blir min nästa fråga hur du drar slutsatsen att nihilism är det samma som meningslöshet. Kanske missförstår jag dig?

[What Gives?]

Nihilism betyder att man inte tror på något, vilket kan ge en känsla av meningslöshet, men begreppet mening är ju isig infinit. So wtf. Jag är inte nihilist, jag är skeptiker, som är skeptisk till både nihilism och skeptisism. Jag är skeptisk till begrepet "tro". :?: Ta inte livet så alvarligt, men bli politisk! Politiken behöver några som inte har en masa åsikter.
Mackafon

Naturligtvis kan man inte leva samtidigt som "man inte tror på något", varför denna definition av begreppet blir rent nonsens.

Det tycks vara en tämligen grov såväl som vanlig missuppfattning att nihilism skulle innebära avsaknad av värden. Styrkan i ett nihilistiskt synsätt är kort och gott att inte erkänna vissa värden över andra.

[CAUSTIX]

Jag tycker många tycks begå misstaget att förväxla filosofin med alkemisternas sökande efter de vises sten.
Man vill ha svaren serverade. Filosofi betyder ju vän/kärlek till kunskap/vishet, det är därmed en riktlinje för hur man skall förhålla sig till världen, inte att man som filosof ska få något givet svar på universums uppkomst osv. det handlar om HUR jag kan ha kunskap om världen utifrån de förutsättningar som ges. det gäller att hitta begränsningarna.
För att som människa ha fullständig kunskap om en själv så måste man gå ut över sig själv. för att ha kunskap om de så kallade eviga frågerna vara både mer än människa och universum som helhet, men skulle behöva vara gud. Men jag skulle vilja påstå att vår kunskap inte ens är tillräcklig för att överhuvud ha något begrepp om vad en sådan gud skulle vara, det ligger helt enkelt utanför vår möjliga kunskap. varför göra anspråk på sådant som är i sig självmotsägande, då har man väl redan klivit ur filosofin och snarare klampat in i nån form av new age mysticism.

[Zi]

Då blir min nästa fråga hur du drar slutsatsen att nihilism är det samma som meningslöshet. Kanske missförstår jag dig?

Jag ber om ursäkt för ett antal onödiga inlägg, jag har helt enkelt läst en felaktig definition av nihilism någonstanns, nämligen: "uppfattningen att livet inte har någon mening". Jag inser efter att ha läst på det grova felet och ber än en gång om ursäkt.

[Johan Ågren]

Då blir min nästa fråga hur du drar slutsatsen att nihilism är det samma som meningslöshet. Kanske missförstår jag dig?

Jag ber om ursäkt för ett antal onödiga inlägg, jag har helt enkelt läst en felaktig definition av nihilism någonstanns, nämligen: "uppfattningen att livet inte har någon mening". Jag inser efter att ha läst på det grova felet och ber än en gång om ursäkt.

Du är inte alls ute och cyklar Zi: Nihilismen betyder just avsaknad av tidigare givna meningssammanhang (de av Gud givna om man är inne på Nietzsche). Den hårda Nihilismen är just en hopplös situation där människan inte förmår att röra sig i någon riktning. Denna hårda nihilism finner sedan en övergång i existentialismen; som också i grunden förnekar en given mening utanför människans egen vilja till mening. Efter Nietzsche gjort upp med Gud så har han tagit första steget mot existentialismen. Utan den inställning som existentialismen ger existerar enbart tomhet och omotivation. Själv ser jag inte förnuftet i existentialismen då människan är dömd till att relatera till tingen och de givna orsakssammanhangen - detta ger människan hennes mening. Existentialismen är alltså endast en interimfilosofi i väntan på tingens uppdagning - vilket förändrar människan, förändrar hennes mening.

What Gives?,

Det tycks vara en tämligen grov såväl som vanlig missuppfattning att nihilism skulle innebära avsaknad av värden. Styrkan i ett nihilistiskt synsätt är kort och gott att inte erkänna vissa värden över andra.

För att något ska få ett värde så måste det existera ett sammanhang som ger en enskild detalj i detta sammanhang dess värde. Nihilismen förnekar givna värden. Det betyder kort och gott meningslöshet. Existentialismen minus motivationen ger oss nihilismen. Nihil betyder intet. Nietzsche övermänniskoideal ger oss ett brott mot nihilismen. Se den gamla tråden du själv skapade: http://www.filosofiforum.com/forum/viewtopic.php?t=839

Caustix,

Jag tycker många tycks begå misstaget att förväxla filosofin med alkemisternas sökande efter de vises sten.

det är ett "misstag" jag också begår, men så är jag också något av en idealist, och förutsättningarna ges i människans fördjupande i sig själv - en metod som som både kan återfinnas i österländsk filosofi och allmänt utsmetat i populistisk mysticism (new age). Kunskapsteorin och dess ontologiska förankring är då något som kohererar med mysticismen, och är ur mitt perspektiv filosofi i högsta grad. Mina filosofiska landvinningar - den kunskap som jag ser som reell och viktig - har skett på annan ort än vad som i den västerländska kulturen upphöjs till kunskap. Den gräver åt fel håll så att säga. Antag att verkligheten är extremt annorlunda än vad vi idag anser vara elementärt i den västerländska kulturen. Det är mina erfarenheter att så är fallet, och att verkligheten rimmar bättre med äldre filosofier vi kan finna i andra kulturer. Fast om jag ska vara ärlig så är jag inte så intresserad av dessa heller - jag tar mina egna steg.

Visita Interiora Terrae Rectificando Invenies Occultul Lapidem

Johan