Thomas Browne, filosof, 1600-talet " Vi är amfibier" = vi är himlakroppar

[tänkderdivergent]

Som 14 åring framförde jag en text inför en grupp där jag hade visdom om att ingen skulle förstå metaforen : ”Vi är himlakroppar” ”du är den största stjärnan” som har ett mycket komplext mönster, ett konstverk. Förklarar vad jag menar 6 år senare: litterärt opublicerad.

"Människan är en planet och vi är himlakroppar som är förbundna och odelbara tunga kroppar som skapar sig ett tryggt fäste, hos en tung kropp. Tilliten gör att vi cirkulerar och faller Ju närmare vi är. Omloppsbanan är dynamisk och det är smärtsamt att ta sig ur. Våra följsamma egenskaper gör att vid en given distans får våra rörelser att nå ut till att falla och skapar ett visst rop som andra kan betrakta. Det är så det styrs i solsystem, att vi faller någonstans men långt ifrån varandra svävar vi runt, med våra tankar från det som tynger oss. Det är inte fören vi faller mot en himlakropp till att finna spår från andra att vi finns och behöver hjälp.
Cirkulationen gör att våra tankar hålls inom om oss, långt från andra himlakroppar och individer. När vi faller så förblir tankarna sedda. Det är en dualism på ”jag och du i en himlakropps liknande funktion”. Cirkulerar mig runt dig och ropar men du kan varken se eller höra. När jag lyckas så faller jag och du kan betrakta mina känslor. Dina tankar förblir gömda från andra om du väljer att cirkulera (onsynliga tankar). När du faller mot en annan himlakropp så förstår andra dina synliga tankar. Du är ett objekt och samtidigt ett subjekt, odelbar psykofysisk enhet. Vi hör ihop." - Rasmus

[SigurdV]

https://en.wikipedia.org/wiki/Thomas_Browne

Sir Thomas Browne (1605 – 1682) was an English polymath and author of varied works which reveal his wide learning in diverse fields including science and medicine, religion and the esoteric. Browne's writings display a deep curiosity towards the natural world, influenced by the scientific revolution of Baconian enquiry.