Vad är filosofi, akademisk filosofi (från kärlekstråden)

[Anders]

Draken, för att besvara ditt inlägg 19:19 och inte skapa en flygbild på en pyramid, tar det lite bakifrån:
Hönan och ägget var menat som det första en ren novis tänker på. Blajkonversationer som 18:årigar ger sig in på då de röker holk. Inversen till modal logik och akademiskt filosoferande. Det vi pratat om här sista tiden, vad sade egentligen Kant hamnar där mittemellan. Eller diskussionerna om vad kärlek kan vara. Jordan Petersons föreläsningar på Youtube. Kräver bildning, en hel del filosofins historia och grundläggande logik. Men inga långa ekvationer i modal logik.

Modellogiken är rätt flummig dock och en holk gör ingen skada känns det som Nu ser jag ju knappast någon större skillnad i mellan Kant och modallogiken ...snarare likheter.. och inte minst behövs en rätt mkt specialkunskap.. Jordan Peterson förstörs ju snarare om man har för stor bildning och ser att mkt av hans kunskap i filosofi är rätt ytlig och retoriken förstörs...

Man är så helvetes rädd för metafysik på fakulteterna. Det var ju bara metafysiken som fanns innan typ mikroskopet fanns. Och då såg man att det som platon eller aristoteles tänkt 2500 år tidigare var FEL. Alltså var metafysiken FEL. Eftersom skolastikerna som tog upp antikens filosofer behandlade det som RÄTT. Och inte som current best thinking, free for improvement. Vad står det ovanför ingången till UUs aula?
Jag säger - så enkelt är det inte. Du måste tänka Både rätt och stort. Och det är vad en filosof i min mening borde göra. En äkta filosof skall inte vara en som skulle kunna ha sitt hela sitt fokus på att programmera basictolkar. Bill Gates kunde göra basictolkar på minimalt ROM. Men han kunde lyfta ett företag också.

Nej bara för man sysslar med logik så är man ju ingen filosof och jag kan själv tycka att en hel del av den analytiska filosofin fastnat i hissen och missförstått vad filosofi är..de har helt enkelt glidit in i specialvetenskaper... så i det fallet håller jag med... Men när jag studerade på SU så var det ganska mångfacetterat även om mkt av det kontinentala hade flyttat över till SH så kunde man välja rätt brett... själv fördjupade jag mig i Heidegger och Kant... läste kurser som gick varannan vecka på SU och varannan på SH (Marleau ponny) ...inte mkt modellogik där... Husserl, Gadamer Derrida.. men också Dummet, Quine, Davidsson...osv.... och en hel del Platon Aristoteles försokratiker... stor bredd och stor förståelse.... Nu vet jag inte riktigt hur det ser ut då jag sysslat med annat i något decennium.... Man kan vara flummig, men med stringens och precision... fantisera stort men det måste kunna prövas....... och filosofins främsta uppgift är ju att ställa till problem för de som tror att de vet..visa sprickor..alternativ och inkonsekvens,,,osv.....

Jo, jag känner igen. Är faktiskt lite bekant med några av filosoferna på UU och nej, det är inte bara nagelfarande. I diskussioner, några få av oss icke akademiker får vara med på en del föreläsningar, så vidgar man vyerna en smula. Och filosofer frän akademin är ju med på Filosofiska Rummet. Och har bra saker att säga. Men det som scorar är nagelfarning. Ta Åsa Wikforss. Som verkligen har åsikter om världen. Hennes papers är ju om saker som om en gris är en gris i ett parallellt universum. Hur leder det framåt? Vilka landvinningar har gjorts. Om man tar ett paper som On Denoting som skrevs för helvetes länge sen - vad har det lett fram till? Vilka landvinningar utanför den filosofiska akademin kan spåras i detta?

[Draken]

Jo, jag känner igen. Är faktiskt lite bekant med några av filosoferna på UU och nej, det är inte bara nagelfarande. I diskussioner, några få av oss icke akademiker får vara med på en del föreläsningar, så vidgar man vyerna en smula. Och filosofer frän akademin är ju med på Filosofiska Rummet. Och har bra saker att säga. Men det som scorar är nagelfarning. Ta Åsa Wikforss. Som verkligen har åsikter om världen. Hennes papers är ju om saker som om en gris är en gris i ett parallellt universum. Hur leder det framåt? Vilka landvinningar har gjorts. Om man tar ett paper som On Denoting som skrevs för helvetes länge sen - vad har det lett fram till? Vilka landvinningar utanför den filosofiska akademin kan spåras i detta?

Klart språkliga och begreppsliga analyser leder framåt .. det som börjar som en esoterisk diskussion populariseras ju med tiden om det är gångbart. Men hela diskussionerna från Frege, Russell och framåt är väl av största vikt om hur man skall behandla till ex icke-existerande objekt som Musse pigg el gud som kan vara fulla av mening men som saknar reell referens eller som har "möjlig" referens..osv... Stora landvinningar i fråga om språket makt och möjligheten att se hur vissa maktstrukturer som t.ex. religion upprätthålls genom ett språkbruk där vi blivit blinda för dess inneboende mening el ger sken av mening där ingen finns ..osv..osv.. Det handlar ju att träda in i en tradition, en dialog där "On denoting" kanske inte är sista ordet men är en viktig del av dialogen... och det oavsett om man sysslar med analytisk eller mer kontinental filosofi....

[Anders]

Frågan är om det har bytts människotyp inom filosofiska akademin och om det är bra. På UU hör jag bara människor som är väldigt lika ingenjörer, med några få undantag. Människor som vill scora och har läggning för detaljen. Som inte har något av bottom-up inom sif så att säga, som försöker se något generellt, föreslå hypoteser. Immanuel Kant var ju sådan. Den Eviga Freden till exempel. Russell själv var ju engagerad i samhällsfrågor, men var noga med att då skilja det från filosofi. Och hos yngre filosofer blir det konstigt. Vissa blir engagerade men tappar ofta då kontakten med filosofin.

Men kanske det ändå finns hopp. Filosofer som Åsa Wikforss och Zizek har börjat höras. Wikforss är väl exempel på en som lever ett filosofiskt liv i Wittgensteins anda och ett annat politiskt. Zizek har dock en förmåga att diskutera aktuella kontoversiella händelser på ett bra sätt. Jordan Peterson är i och för sig professor i psykologi, men vågar göra sin akademiska stämma hörd.

Skulle en akademi kunna producera ett paper på hur man rätt borde se på migration, ett paper som skulle kunna övertyga både Lövin och Äkesson? Om akademin istället skall forska på djuplodande saker i språk och estetik, varför? Kanske man kan prata om om man kan prata om flyktingmottagning. Men de verkar inte göra det.

[David H]

Jag har lyssnat igenom några avsnitt av Filosofiska Rummet från senaste åren, och det programmet är väl ett av den akademiska filosofins tydligaste ansikten utåt. Bland annat hade de ett avsnitt "Filosofi 2020" där de talade om de största filosofiska frågorna under det gångna året.

Nu vet jag inte om Filosofiska rummet är helt representativt för akademisk filosofi i allmänhet (antagligen inte), men jag upplever i alla fall en tydlig tendens att fokusera på aktuella samhällsfrågor i programmet. Det var i stort sätt allt som programmet Filosofi 2020 handlade om. Och visst kan jag hålla med om att det är viktigt för filosofin... säg vi får global uppvärmning enligt värsta scenarierna, då är det risken att det är "game over" för mänskligheten, globalt kärnvapenkrig...också game over för mänskligheten. En riktigt allvarlig pandemi, mycket mer dödlig och smittsam än covid-19, kan nog också kan innebära game over. Och jag tror inte vi vill ha eller är ute efter den typen av game over.

Målsättningen om att rädda mänskligheten från att hamna i avgrunden upplever jag som nyttig, men i detta projektet menar jag att det kan vara viktigt att olika personer har olika roller, och där upplever jag ofta att de så kallade filosoferna hamnar i kläm. När de diskuterar aktuella samhällsfrågor i Filosofiska Rummet och har någon som tituleras som "filosof" i studion, upplever jag ofta att det är denna personen som är mest fördomsfull och bidrar minst med vettiga kommentarer. Just eftersom filosoferna ofta saknar sakkunskap och specifik expertis, är de benägna att istället utgå från klyschor och sina förutfattade meningar, och de uttrycker oftast åsikter som är allmänt gångbara i samhället, men föga originella.
Jag kan tycka att filosoferna istället borde vara mer försiktiga att uttala sig i sakfrågor, och istället vara mer som "bollplank" åt andra (andra kan vara verkliga experter, eller bara vanliga människor som har bestämda uppfattningar och tror sig veta hur saker förhåller sig). Utmana andra med frågor och nya infallsvinklar, som gör att deras kunskap kan problematiseras, eller fördjupas och kanaliseras bättre. Filosofi handlar mycket, som jag ser det, om att ha en förståelse för abstrakta relationer...och kunna skapa teoretiska modeller. Men exakt hur väl modellerna överensstämmer med specifik situation i verkligheten, är en fråga som till stor del måste lämnas obesvarad / lämnas över till andra.