Vilka egenskaper hos världen gör att vi kallar den fysisk/materiell?

[Algotezza]

En fråga som mina filosofikurser tar upp är problemet idealism kontra materalism. Vi tar i upp Platon och Berkeley, Demokritos, Marx. Berkeley var en udda fågel ty han var både empirist och matertialist.

De flesta av eleverna har någon form av materialistisk syn. Då brukar jag fråga: Vad är det som gör att vi upplever och kallar världen för materiell och fysisk? Varför kalla man den inte mental eller andlig?

Det tycker jag är en intressant fråga.


Vissa kommer kanske att be mig definiera vad som menas med världen och med materiell och fysisk. Då svarar jag; Det du upplever med dina sinnen, syn och hörsel främst och inte minst alla känselsinnena (de är ju flera). Materiell och fysisk - ja, det är väl det som är frågan, vad det är...

Det här är en fråga i gränslandet filosofi och psykologi men så var ju också psykologin en del av filosofiämnet till ända in på 60-talet på gymnasiet.

[antor]

Mentala eller andliga synsätt på världen, upplever jag som "påtvingade ovanifrån". Dvs man föser in ett visst tankemönster i allt man möter. Och det går ju att göra men det leder enligt min erfarenhet till att man måste ta itu med eventuella avvikelser på ett så att säga o-vackert sätt. Medan man istället, i sökandet efter materiella byggstenar, faktiskt har funnit något som håller från grunden och uppåt. Såklart med en del gåtor kvar att avverka. Men det ser ut som man är på god väg. Just detta, att man ser ut att vara på god väg med vetenskapliga metoden, skiljer sig från "top down"-synsätt.

[xion]

En fråga som mina filosofikurser tar upp är problemet idealism kontra materalism. Vi tar i upp Platon och Berkeley, Demokritos, Marx. Berkeley var en udda fågel ty han var både empirist och matertialist.

De flesta av eleverna har någon form av materialistisk syn. Då brukar jag fråga: Vad är det som gör att vi upplever och kallar världen för materiell och fysisk? Varför kalla man den inte mental eller andlig?

Det tycker jag är en intressant fråga.


Vissa kommer kanske att be mig definiera vad som menas med världen och med materiell och fysisk. Då svarar jag; Det du upplever med dina sinnen, syn och hörsel främst och inte minst alla känselsinnena (de är ju flera). Materiell och fysisk - ja, det är väl det som är frågan, vad det är...

Det här är en fråga i gränslandet filosofi och psykologi men så var ju också psykologin en del av filosofiämnet till ända in på 60-talet på gymnasiet.

Jag tycker man kan svara ungefär så här:
Det som är materiellt och fysiskt är "konkret". Det är påtagligt (det går att ta på) det finns och går att finna om du söker efter det.(förenklat)
Till skillnad från sådant som är "abstrakt" och som endast är "tänkt".(också förenklat)
Förenklat som sagt, men kanske lätt att förstå.

[Algotezza]

Världen går inte i vardagslag att påverka direkt med tanken/viljan, utan bara med händer, fötter och röst. Det är mitt svar på frågan. Hade vi kunnat påverka världen direkt med tanken så att saker och ting ändrade färg och form genom blotta tanken eller om telekinesi ingick i vår vardag, hade vi nog varit mer benägna att se världen mer som något mentalt. Vår inre värld ser vi som mental då den just är påverkbar via och dessutom byggs upp via tankar, minne, känslor, fantasier.

[Smisk]

De flesta av eleverna har någon form av materialistisk syn. Då brukar jag fråga: Vad är det som gör att vi upplever och kallar världen för materiell och fysisk? Varför kalla man den inte mental eller andlig?

Det tycker jag är en intressant fråga.

På en simpel nivå så tänker jag att de flesta har mest användning för en världsbild där man menar att världen är fysisk.
Den direkta upplevelsen av "saker i världen" ger oss en bild av den som sammanhängande och där saker "är fysiska" i den.

Undersöker man saken närmre så är olika fysiska saker inte alls lika varandra.
Partiklar och fält är helt olika och saker vi uppfattar som färger, tempererade, elektriska eller levande verkar alla vara fysiska men helt olika.

Inre fenomen som medvetandet, tänkandet och känslor mm är även dem saker vi utgår ifrån existerar i världen men dessa kan vi inte förnimma med våra 5 sinnen och inga formler finns som beskriver dem.

Perspektivet "den/det" och "dem" är ett perspektiv vi vi kan använda på "saker i världen" och så är även perspektiven "jag" och "vi".
Jag och vi handlar om inre saker och det och dem om yttre saker.

Som jag ser det handlar alla perspektiv om saker som existerar men de existerar nödvändigtvis inte på samma sätt.
Med andra ord, allt behöver inte ha samma ontologiska natur/status.